tag:blogger.com,1999:blog-8049355634327925372024-03-19T10:17:00.580+01:00BarnabasbloggenJonas Melin bloggar om kristen tro, lärjungaskap, församling, gemenskap, mission och anabaptism. Även andra ämnen kan förekomma då och då.Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.comBlogger846125tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-49132397936718233642024-02-16T11:46:00.001+01:002024-02-16T11:54:22.734+01:00Blomstra: Alpha, DBS och en missionell gemenskap<p>I lördags lanserades Blomstra i Sverige. Blomstra är en strategi för nya pionjära initiativ och församlingsplantering, som vuxit fram i Nederländerna på senare år. Grundtanken är att man använder de välkända och etablerade verktygen Alphakurs och Discovery Bible Study (DBS) för att starta en ny missionell gemenskap, som kan bli en ny församling. Det är två personer som varit drivande i att ta Blomstra till Sverige: Marie-Louise Nilsson som är nationell ledare för Alpha Sverige och Johannes Stenberg, som är pionjärpastor i Linköping och samordnare för församlingsgrundande inom EFK. </p><p>Det var Marie-Louise och Johannes som var huvudtalare i Citykyrkan i Stockholm, när Blomstra presenterades för ett 70-tal tillresta deltagare. Vi kom från många olika städer och flera olika samfund. Theo Visser, som utvecklat konceptet i Nederländerna var också med. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiB1F4PbbNMZXBK18y-HjRvutxtkpNNPlhicvNR0YagMg1yoHqksTRMgRshDjQ1BorhbCWTCgvbbiCJAlX7pSgAtt6e07Ko8Qh9OrK7IFSk37_0euBaH8wLMB9syScEoaUn-_xPTD593w8EolWRBiu4kKDSwiUa26zHdM82gu6sEd-YT4FmEBnAF439vGk/s1171/Blomstra%20web.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="639" data-original-width="1171" height="219" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiB1F4PbbNMZXBK18y-HjRvutxtkpNNPlhicvNR0YagMg1yoHqksTRMgRshDjQ1BorhbCWTCgvbbiCJAlX7pSgAtt6e07Ko8Qh9OrK7IFSk37_0euBaH8wLMB9syScEoaUn-_xPTD593w8EolWRBiu4kKDSwiUa26zHdM82gu6sEd-YT4FmEBnAF439vGk/w400-h219/Blomstra%20web.png" width="400" /></a></div><br /><p></p><p>Blomstra handlar om att nå nya människor med evangeliet om Jesus Kristus. I korthet ser konceptet ut så här: </p><p><b>Steg 1</b>. När vi som kristna <b>lever missionellt</b> och bygger relationer får vi kontakt med andliga sökare och andra som kan vara nyfikna på kristen tro. Dessa kan vi bjuda in till en Alphakurs. </p><p><b>Steg 2</b>. Det behövs bara fyra överlåtna kristna (bärare) för att starta en <b>Alphakurs</b>, förslagsvis i någons hem. Fyra bärare och fyra till åtta sökare är den ideala gruppen, enligt Theo Visser. Eftersom Alphakursen numera har allt sitt innehåll på video är det mycket enkelt att leda den. Det viktiga är att vara en bra samtalsledare. </p><p><b>Steg 3</b>. Flera av deltagarna vill förmodligen fortsätta att träffas efter att Alphakursen är slut och då startar man en <b>Upptäckargrupp</b> med upptäckande bibelsamtal (DBS). Detta är en enkel och livsnära metod för bibelsamtal, som leder till praktisk tillämpning och lärjungaskap. </p><p><b>Steg 4</b>. Om och när deltagarna kommer till tro på Jesus och själva börjar följa honom formas en <b>missionell gemenskap</b>, som börjar fungera som ett embryo till en ny församling. Utifrån denna gemenskap kan man starta en ny Alphakurs och när det finns flera missionella gemenskaper (typ husförsamlingar) kan en ny församling så småningom växa fram. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgplxLEElml1-gIG7CnRMmxjgHEDqAVZDWm9MkElfRGuvawciLTjlc0253wgS9ID1i8DXw31Zg2REzBFKqehAMXrlzyU3xhrqzq6oULr6IMrrHepOEE2wiywzXxHfv5rX1tvinvub-y9mWlSXr1PZPy-ywu_ESkV3brcR-p_JLJWbLOMjZHiP-VviY6k0Q/s1620/IMG_3644.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1080" data-original-width="1620" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgplxLEElml1-gIG7CnRMmxjgHEDqAVZDWm9MkElfRGuvawciLTjlc0253wgS9ID1i8DXw31Zg2REzBFKqehAMXrlzyU3xhrqzq6oULr6IMrrHepOEE2wiywzXxHfv5rX1tvinvub-y9mWlSXr1PZPy-ywu_ESkV3brcR-p_JLJWbLOMjZHiP-VviY6k0Q/w400-h266/IMG_3644.jpg" width="400" /></a></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;"><i>Theo Visser, Johannes Stenberg och Marie-Louise Nilsson svarar på deltagarnas</i></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;"><i> frågor i ett intressant panelsamtal, (foto: Emma Bergkvist)</i></span></div><p><br /></p><p></p><div>Blomstra är alltså en strategi för pionjära initiativ och församlingsplantering, men det presenteras också som en metod som etablerade församlingar kan använda för att bli mer utåtriktade och bättre på att följa upp de kontakter man får genom sitt Alpha-arbete. Kombinationen av Alphakurs och DBS kan visa sig fruktbärande i många sammanhang. Vi hoppas helt enkelt att det ska BLOMSTRA både i det som är nytt och det som funnits länge! </div><div><br /></div><div>Under våren och hösten kommer det att bli fler träningsdagar i Blomstra-konceptet och snart kommer även en liten bok att tryckas om metoden. Redan nu kan du ladda ner boken gratis som <a href="https://alphasverige.se/blomstra/" target="_blank">PDF på Alpha Sveriges hemsida</a>. Håll utkik på EFK:s och Alpha Sveriges webbsidor om du vill vara uppdaterad om vad som händer. Även EFS, SAM och Equmeniakyrkan är med i arbetet med Blomstra. </div><p></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-28894111188429164532024-02-15T12:33:00.000+01:002024-02-15T12:33:21.436+01:00Växten och spaljén<p>Idag vill jag dela med mig av en bild som blivit viktig för mig under det senaste halvåret. I september 2023 hörde jag OM:aren Daniel Norén undervisa om lärjungaträning. I förbifarten nämnde han böckerna <a href="https://matthiasmedia.com/products/the-trellis-and-the-vine" target="_blank"><i>The Trellis and the Vine</i></a> och <a href="https://matthiasmedia.com/products/the-vine-project" target="_blank"><i>The Vine Project</i></a> av Colin Marshall och Tony Payne och sa något om växten och spaljén. Bilden talade till mig och jag kände direkt att det här var något viktigt. Mina pastorskollegor från SAM, som också var där, kände samma sak. Vi upplevde att bilden var ett profetiskt tilltal till oss. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbLwbMmDZCcoYH72EEvFbwlDNmcrEPzYytEBpGhp-qM2hsZmp6qZirsxEZHR20SIvpBobWG-NPk1YzuFuNAbLeJ6P6C04hjkaXVncxzuEWRDAhtwZ6Km1cPLiQmPzbJlNFHGH3EnhQgDcCvqMY9AzYuJQ3-tIqWquAeXXEgzICBLrCZgv55H930W9uCmk/s5472/shutterstock_2060198825.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3648" data-original-width="5472" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbLwbMmDZCcoYH72EEvFbwlDNmcrEPzYytEBpGhp-qM2hsZmp6qZirsxEZHR20SIvpBobWG-NPk1YzuFuNAbLeJ6P6C04hjkaXVncxzuEWRDAhtwZ6Km1cPLiQmPzbJlNFHGH3EnhQgDcCvqMY9AzYuJQ3-tIqWquAeXXEgzICBLrCZgv55H930W9uCmk/w400-h266/shutterstock_2060198825.jpg" width="400" /></a></div><br /><p>Spaljéer är viktiga för många växter. Många växter behöver något att klättra på, något som ger stadga. Detta gäller i högsta grad för vinrankan på bilden. Om vinodlaren ska få mycket frukt så behövs det en ändamålsenlig spaljé. Både växten och spaljén är viktiga, men vilken av dem är viktigast?</p><p>Svaret på den frågan är ganska självklart. Det är förstås växten! Det är ju den som är själva grejen. I ovan nämnda böcker tillämpas bilden på församlingen och det har vi nu också börjat göra inom SAM. <span></span></p><a name='more'></a><p></p><p><b>Växten </b>handlar om människor och relationer. </p><p>Det handlar om människor som möter Jesus, tar emot honom, formas av honom och gestaltar honom i världen. Eller uttryckt på ett annat sätt: lärjungar som gör lärjungar som gör lärjungar. </p><p>Det handlar också om lärjungar som växer tillsammans i en kärleksfull gemenskap och delar sina liv med varandra i tjänst för världen. En gemenskap som är jordens salt och världens ljus och når nya människor. </p><p><b>Spaljén </b>handlar om sådant som strukturer, organisation, ekonomi, verksamhet och lokaler. Sådant som är hjälpmedel för att växten ska växa och bära frukt.</p><p>Både spaljén och växten är viktiga, men det gäller att ha fokus på rätt ställe. </p><p>Det här tror jag är speciellt viktigt i en församlingsledning. Det är lätt hänt att den mesta tiden och kraften ägnas åt spaljén. "Spaljéfrågorna" tar över och så tappar man fokus på det som verkligen är viktigt. Det som är meningen med alltihop: Växten; människorna, relationerna. </p><p>Som församlingsledning kan det vara viktigt att reflektera över hur det ser ut med balansen mellan spaljén och växten. Jag tror att vi är många som behöver flytta fokus från spaljén till växten. Under det här året aktualiserar vi den här bilden inom SAM som ett led i att hjälpa våra församlingars styrelser och ledningsgrupper att hitta den rätta balansen. </p><p>SAM:s vision beskriver växten på ett tydligt sätt. "Vi vill tillsammans ta emot, formas av och gestalta Jesus Kristus i världen." Det är detta det handlar om. Det är detta vi vill. Det är detta som ska vara vårt fokus. </p><p>Vi behöver ta hand om både spaljén och växten, men glöm inte bort att det är växten som är grejen. En spaljé utan växt är ganska meningslös. </p><p>På <a href="https://alliansmissionen.se/forsamlingslyftet/" target="_blank">Församlingslyftet </a> den 13 april kommer vi att prata mer om detta i ett av spåren. </p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-88599009483229757512023-09-25T15:10:00.002+02:002023-09-26T08:06:15.028+02:00Filmen Jesus Revolution och Jesusfolket - ett personligt perspektiv<p>Igår firade vi att det var 40 år sedan Råslätts församlingsgemenskap bildades som en egen församling. Församlingen bildades alltså 1983, men det hela startade egentligen redan 1979 då ett litet gäng på sex personer flyttade till Råslätt med visionen att starta en kristen vardagsgemenskap, som levde ut evangeliet på Råslätt. Det fanns en direkt koppling mellan den gemenskap som växte fram på Råslätt och den Jesusrörelse som var så stark på 1970-talet. Vi sex unga vuxna i 20-årsåldern som flyttade till Råslätt 1979 hade alla anknytning till kretsen runt metodistpastorn Wiggo Carlsson i Huskvarna och de Jesuskonferenser och den lärjungaskola han arrangerade i sin kyrka. </p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaZiBrr2gW2Co7Uz2F5REDkI8GEntLDKzRis99J0iOX3BR5UWOKafilsASYdARut5YRjlHOPLjQiXMcmbSuxJgUTp5qQ84MfeNhnIKEJlAjVZUjI0c44WvduKsJBvpwtt-qbOvcK1U4e8a8IPtfUCp_pfMQRoSMlgj5TOIcuu5W_aLcQYoaxPEpS3iyQQ/s526/Jesus%20revolution.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="470" data-original-width="526" height="358" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaZiBrr2gW2Co7Uz2F5REDkI8GEntLDKzRis99J0iOX3BR5UWOKafilsASYdARut5YRjlHOPLjQiXMcmbSuxJgUTp5qQ84MfeNhnIKEJlAjVZUjI0c44WvduKsJBvpwtt-qbOvcK1U4e8a8IPtfUCp_pfMQRoSMlgj5TOIcuu5W_aLcQYoaxPEpS3iyQQ/w400-h358/Jesus%20revolution.jpg" width="400" /></a></div>Förra veckan såg jag den omtalade filmen Jesus Revolution, som handlar om Jesusfolket i Kalifornien på 1970-talet. Filmen berörde mig på djupet och jag blev helt golvad av att kastas tillbaka till min egen tonårstid och en rörelse som i stor utsträckning har format mitt liv sen dess och även påverkat den gemenskap jag fortfarande lever i. Det som sticker ut i filmen är den atmosfär och kultur som präglade mycket av Jesusrörelsen. Jag tänker på passionen för Jesus, hängivenheten, enkelheten, glädjen, värmen och gemenskapen. Det är framför allt detta som berör mig när jag ser filmen, och det är inte utan att jag längtar tillbaka till den tiden. Lite nostalgi kan man ju unna sig och jag tror att filmen kan vara en viktig källa till förnyelse för oss som var med då. Vi kanske behöver komma tillbaka till den första kärleken. <p></p><p>Det var inte bara Jesusrörelsen som påverkade Råslättsgemenskapen. Andra rörelser på 70-talet som formade oss var den karismatiska väckelsen, kommunitetsrörelsen, Lausannerörelsen och missionsorganisationen OM. Vår församling är fortfarande starkt präglad av dessa rörelser och det är kanske inte så konstigt att teologen och pastorn Hans Johansson kallade oss för "den sista resten av 70-talet" när han besökte oss någon gång på 90-talet. </p><p>Men vi ska förstås inte fastna i nostalgin, utan lära av historien och se framåt. Jag hoppas på en ny Jesusväckelse i vårt land där många får möta Jesus och blir förvandlade av honom. Jag hoppas att det växer fram nya församlingar och gemenskaper som präglas av Jesusrevolutionens hängivenhet och enkelhet. I den här texten tänker jag reflektera en del omkring filmen, Jesusfolket och min egen relation till denna rörelse. <span></span></p><a name='more'></a><p></p><p><span style="font-size: medium;">Filmen Jesus Revolution</span></p><p>När man ser filmen måste man förstå att det inte är en dokumentär utan en spelfilm som är baserad på historiska händelser. "Based on a true Revolution", står det på bioduken när filmen drar igång och precis så är det. Filmen är baserad på en sann historia, men den återger inte den sanna historien. Så man måste ha ett kritiskt öga och ta dialoger och specifika händelser med en nypa salt, men det hindrar inte att filmen har mycket att ge. Jag älskar faktiskt den här typen av filmer och flera av mina favoritfilmer hör till den här genren: </p><p></p><ul style="text-align: left;"><li><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Chariots_of_Fire" target="_blank">Chariots of Fire</a> (1981, svensk titel: Triumfens ögonblick) om olympiaden i Paris 1924 och den kristne brittiske löparen Eric Liddel som hamnar i en dramatisk samvetskonflikt mitt under tävlingarna. Filmen fick fyra Oscars. </li><li><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Shadowlands_(1993_film)" target="_blank">Shadowlands</a> (1993) om C.S. Lewis äktenskap och hans frus tragiska bortgång i cancer.</li><li><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Amish_Grace" target="_blank">Amish Grace</a> (2010) om skolskjutningen på en Amish-skola i Pennsylvania 2006, och hur Amish församlingen överraskade världen genom att visa kärlek och förlåtelse. </li><li><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Luther_(2003_film)" target="_blank">Luther</a> (2003) om Martin Luthers tidiga år som reformator på 1500-talet</li><li><a href="https://www.imdb.com/title/tt0189038/" target="_blank">The Radicals</a> (1989) om anabaptisterna på 1500-talet med utgångspunkt från Michael och Margareta Sattlers liv och tjänst (håller inte riktigt samma kvalitet som film, men är intressant på grund av sitt ämne). </li></ul><div>Jag behöver kanske inte tillägga att jag även gillar TV-serier som <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/The_Crown_(TV_series)" target="_blank">The Crown</a> och <a href="https://www.angel.com/watch/the-chosen" target="_blank">The Chosen</a>. </div><div><br /></div><div>Även om man måste ta detaljerna med en nypa salt i den här typen av filmer har de oerhört mycket att ge mig. Jag får för det första en god inblick i en annan tid och/eller kultur och de frågor människor brottades med där och då. Jag får också lära mig något om historiska personer och deras betydelse. Jag blir dessutom utmanad, inspirerad och berörd av deras exempel och livsöden, och jag blir för det fjärde motiverad att ta reda på historiska fakta, kollar upp hur det var på riktigt och hur mycket man egentligen vet. För mig landar det ofta i ett intressant studium av de historiska källorna. Det är precis dessa fyra saker som jag tar med mig från Jesus Revolution. </div><div><ol style="text-align: left;"><li>Filmen ger för det första en utmärkt inblick i 1970-talets ungdomskultur och de stämningar som rådde i den tidiga Jesusrörelsen. Även om filmen utspelar sig i USA finns det stora likheter med det som hände i Sverige och jag känner igen mig. Beskrivningen av hängivenheten, äktheten, enkelheten, bönen, lovsången och gudsnärvaron är mycket trovärdig. Jag tror att de som inte var med på den tiden kan inspireras av att lära känna denna rörelse, som även berörde vårt land. </li><li><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSQO0drVhO6luG8fTgcpjlIYMaM7JWTsHaayd6sAbC2ZE2EvGgXKxowTiiyAYO60m9SJqMsU0N9hRyA9zsiFSPLjmXWITUD_Kx4AWmdg5x355jLz4dunPWg3l0YunARtWfYRA7FH3jQv50ictz6FGKYr08FL_hrU4ABYKP_vcJipDGA4d9rnxFRupPOmU/s274/Lonnie.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="274" data-original-width="184" height="274" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSQO0drVhO6luG8fTgcpjlIYMaM7JWTsHaayd6sAbC2ZE2EvGgXKxowTiiyAYO60m9SJqMsU0N9hRyA9zsiFSPLjmXWITUD_Kx4AWmdg5x355jLz4dunPWg3l0YunARtWfYRA7FH3jQv50ictz6FGKYr08FL_hrU4ABYKP_vcJipDGA4d9rnxFRupPOmU/s1600/Lonnie.jpeg" width="184" /></a></div>Jag hade inte någon bra koll på Lonnie Frisbee tidigare (bilden) och filmen har verkligen öppnat mina ögon för honom och hans betydelse i både USA och Sverige, först för den tidiga Jesusrörelsen och sen för Vineyard. Greg och Cathe Lauri är också nya bekantskaper för mig. Däremot hade jag ganska bra koll på Chuck Smith (pastor i Calvary Chapel) och på rockbandet Love Song, vars musik är soundtrack till filmen (underbara låtar förresten, och ett av mina favoritband från den tiden). </li><li>Det finns mycket i filmen Jesus Revolution som inspirerar och utmanar. Jag blir till exempel påmind om att många unga människor söker efter rätt saker, men på fel ställe och blir berörd av att de är som får utan herde. Jag blir inspirerad av att Jesus kan förvandla och använda de mest trasiga och jag blir skakad av att de etablerade församlingarna inte var beredda att förändras och släppa in nya människor. Chuck Smiths sätt att öppna Calvary Chapel för Jesusfolket hörde jag talas om redan när jag var tonåring. Calvary Chapel blev ett begrepp bland oss som var unga då. Tyvärr var den församlingen ganska unik, och var finns de församlingar idag som är beredda att förändras för att skapa plats för unga människor? Jag tror att filmen kan fungera som en varningsklocka för många församlingsledare. </li><li>Filmen ger förstås inte hela bilden av historien och det har motiverat mig att ta reda på historiska fakta, särskilt om Lonnie Frisbee. Filmen antyder att det fanns problem och konflikter, men säger inte så mycket om detta. Det finns mycket att hämta på nätet för den som vill veta mer, och jag vill särskilt rekommendera en dokumentär på Youtube <a href="https://www.youtube.com/watch?v=g_7uuMbP21E" target="_blank">FRISBEE - The life and death of a hippie preacher</a> och en i<a href="https://www.godreports.com/2023/03/connie-frisbees-surprising-reaction-to-jesus-revolution-movie/" target="_blank">ntervju med Lonnie Frisbees dåvarande fru Connie</a>, som konstigt nog inte kontaktades av filmteamet innan filmen spelades in, trots att hon är en av karaktärerna i filmen. Pascal Andreassons <a href="https://www.varldenidag.se/kronikor/aftonbladet-tar-fel-om-jesus-revolution/repwis!bvZAH7jqgFu8JOJuNA3WQ/" target="_blank">artikel om Lonnie Frisbee</a> ger också värdefull information, liksom Torbjörn Freijs bok om Vineyards historia i Sverige (<a href="https://nyamusik.se/bockerbiblar/kategorier/kyrkohistoria/vinrankan-vineyards-30-40-ar-i-sverige" target="_blank">Vinrankan</a>). Verkligheten är ofta mer komplicerad än fiktionen, och så även i det här fallet. </li></ol><div>Min rekommendation är alltså att du ska se filmen och låta dig inspireras och utmanas av den och den rörelse den berättar om. Men var samtidigt medveten om att det är en spelfilm och att den inte berättar hela sanningen. Om du har båda dessa tankar i huvudet samtidigt tror jag att du kan få ut mycket av den. </div><div><br /></div><div><span style="font-size: large;">Jag och Jesusfolket</span></div><div><br /></div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRos9GPMjqFQi1U4CPOCCan-_2SYL_Pfrgu8uR9UrREuFl4vhwZ1ybuYvnIwag5g-2m87s4Xm0IDBZ04zHnC3r6CNCLdnXZp_Hvhcd5-VMtxX8UxYNf7_9nnvMXOKyPyV3njxciM_KcazSLRpOI4PGQvrRvtg1m_NQEwIN8g4UFHaMX0LRUbEi_aSZsjg/s2048/IMAG0258.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1536" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRos9GPMjqFQi1U4CPOCCan-_2SYL_Pfrgu8uR9UrREuFl4vhwZ1ybuYvnIwag5g-2m87s4Xm0IDBZ04zHnC3r6CNCLdnXZp_Hvhcd5-VMtxX8UxYNf7_9nnvMXOKyPyV3njxciM_KcazSLRpOI4PGQvrRvtg1m_NQEwIN8g4UFHaMX0LRUbEi_aSZsjg/w300-h400/IMAG0258.jpg" width="300" /></a></div>Den första generationen Jesusfolk var födda åren runt 1950. Vi som var födda i slutet av 50-talet blev på något sätt den andra generationen. Lonnie Frisbee föddes nästan på dagen tio år före mig och jag var bara 12 år när han predikade i Jönköping 1971 och var inte med då. </div><div><br /></div><div>Jag berördes istället av Jesusrörelsen under den senare delen av 70-talet när den hade utvecklats (och kanske mognat) och mer blivit en del av den karismatiska förnyelsen. Jag och mitt gäng hörde till exempel aldrig till Jesushuset i Jönköping, men vi gick dit på deras möten ibland, särskilt när de hade någon intressant talare på besök. Jag och några vänner åkte också på Jesusfolkets sommarkonferenser på Jutatorpet i södra Småland. I slutet av 70-talet var nog Jesusrörelsen i Sverige inte så mycket en hippierörelse, utan främst en rörelse bland frikyrkliga och svenskkyrkliga ungdomar, som mötte Jesus och gav sina liv till honom. Jag berördes starkt av Jesusrörelsens andra våg och var definitivt en del av den, men jag tror inte att jag då skulle sagt att jag tillhörde Jesusfolket. </div><div><br /></div><div>Jag mötte Jesus i november 1974 och det förvandlade mitt liv (det har jag berättat om <a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2014/11/idag-ar-det-40-ar-sedan.html" target="_blank">här</a>). Jag var då 15 år och min första kontakt med Jesusfolket från USA var ungefär tre månader senare (bilden på mig är tagen vid den tiden). Det var på en konsert i Erik Dahlbergsgymnasiets aula med Jamie Owens, Barry McGuire och Second Chapter of Acts, som var på turné genom Sverige. Jag blev helt tagen av musiken, vittnesbörden, förkunnelsen och enkelheten hos dessa Jesuslärjungar, som stod barfota på scenen i jeans och t-shirt och berättade om vad Jesus hade gjort i deras liv. Det var vid den här tiden jag började drömma om en kristen gemenskap som levde enligt mönstret i Apostlagärningarnas andra kapitel och det är utan tvekan så att det finns en koppling mellan mitt möte med Jesusfolket och den visionen. Det ledde fram till att jag fyra år senare flyttade till Råslätt för att förverkliga den drömmen. Men det är en annan historia. </div></div><p></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-76797832640897587742023-08-30T09:30:00.000+02:002023-08-30T09:30:06.735+02:00Multiplicering enligt Apostlagärningarna<p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><i style="font-family: "Times New Roman", serif;">Denna text är ett utdrag från mitt kapitel om sändande moderförsamlingar i boken Nya vägar för världens skull - Förändringsarbete i frikyrkliga församlingar. Detta är en fortsättning på det tidigare utdraget <a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2023/08/vi-behover-forsamlingar-som-ar-som.html" target="_blank">Vi behöver församlingar som är som jordgubbsplantor</a>. </i></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif;"><span style="font-size: medium;">Multiplicering - Lärdomar från Apostlagärningarna</span></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Ett nyckelbegrepp i församlingsplantering är multiplicering.
<span style="background: white; color: #222222;">På svenska är
multiplikation inte mycket mer än ett räknesätt och därför uppfattar många det
som alltför tekniskt att använda ordet om tillväxt i den kristna rörelsen. I
engelskan är ordet lite mjukare och det är därifrån vi tagit in det i vårt
språkbruk. I engelska bibelöversättningar används ofta begreppet <i style="mso-bidi-font-style: normal;">multiply</i> om tillväxt. Jag ger tre
exempel från <i style="mso-bidi-font-style: normal;">English Standard Version</i>
(ESV)<o:p></o:p></span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-left: 36.0pt;"><span style="font-family: inherit;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EN-US" style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;">“And the word of God continued to increase, and the
number of the disciples multiplied greatly in Jerusalem”</span></i><span lang="EN-US" style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;">. (Apg 6:7)<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 36.0pt;"><span style="font-family: inherit;"><span lang="EN-US" style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;"><i>“But the word of God increased and multiplied” </i>(Apg 12:24)</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-left: 36.0pt;"><span style="font-family: inherit;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EN-US" style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;">“So the church throughout all Judea and Galilee and
Samaria had peace and was being built up. And walking in the fear of the Lord
and in the comfort of the Holy Spirit, it multiplied”</span></i><span lang="EN-US" style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;">. (Apg 9:31) </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">I dessa
exempel ser vi att det är tre saker som multipliceras i Apostlagärningarna:
Guds ord, lärjungar och församlingar. I Bibel 2000 översätts ovanstående texter
så här: <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 36.0pt;"><span style="color: black; line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"><i>”Guds ord vann spridning, och antalet lärjungar i Jerusalem steg
kraftigt”. </i>(Apg 6:7)<i><o:p></o:p></i></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 36.0pt;"><span style="color: black; line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"><i>”Guds ord fortsatte att sprida sig och tillväxa”. </i>(Apg 12:24)<i><o:p></o:p></i></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; margin-left: 36.0pt;"><span style="color: black; line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"><i>”Kyrkan fick nu vara i fred i hela Judeen, Galileen och Samarien.
Den byggdes upp och levde i gudsfruktan, och den växte genom den heliga andens
tröst och stöd”. </i>(Apg 9:31)<i><o:p></o:p></i></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="color: black; line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Notera även några rader i Apostlagärningarnas
sextonde kapitel där SFB15 översätter ordagrant och visar att det även är
antalet församlingar som växer. <i>”Och församlingarna stärktes i tron och växte i
antal för varje dag”</i> (Apg 16:5).<o:p></o:p></span></span></p>
<div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><span style="color: black; line-height: 107%;">När vi läser berättelsen i
Apostlagärningarna ser vi också hur antalet medarbetare och ledare
multipliceras. Paulus har en medveten strategi att hela tiden träna nya ledare
och han uppmanar sin medarbetare Timotheos att göra samma sak: </span><span style="background: white; color: #222222; line-height: 107%;"><i>”Det du har hört av mig i många vittnens närvaro, det skall du anförtro
åt pålitliga människor som kan lära ut det i sin tur”</i> (2 Tim 2:2).</span></span></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 107%;"><br /></span></span></span><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><span style="color: #222222; line-height: 107%;"><span style="background: white; mso-highlight: white;">Den här texten är en nyckelvers
när det gäller multiplikation. I den finns fyra generationer. <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Paulus</i> har undervisat Timotheos
– <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Timotheos</i> ska
undervisa <i style="mso-bidi-font-style: normal;">pålitliga människor</i> –
dessa ska i sin tur undervisa <i style="mso-bidi-font-style: normal;">andra. </i>När
man har kommit upp i fyra generationer kan man börja tala om att
multiplikationen verkligen har kommit igång.</span></span></span></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><span style="color: #222222; line-height: 107%;"><span style="background: white; mso-highlight: white;"><br /></span></span></span></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><span style="color: #222222; line-height: 107%;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijahj3U4BVZt8zJHvWi0jzsf2r-fBbP-bhC49i1nqoxU7veRdd4jGfA2C5N408o6W8osrTPnIc8SUG1wXQOV7Dz_r2iTRbWppQPo1S8-ROpGUUy3HFz0Ua7zKczPtaIHD5gRheKd4F2iUF5pJUblXRiKml4Ok7U5bCJzXkHHNxi4gH_xX-YQr3FWy3SJg/s1280/Multiplicering%20i%20Apostlag%C3%A4rningarna.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="1280" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijahj3U4BVZt8zJHvWi0jzsf2r-fBbP-bhC49i1nqoxU7veRdd4jGfA2C5N408o6W8osrTPnIc8SUG1wXQOV7Dz_r2iTRbWppQPo1S8-ROpGUUy3HFz0Ua7zKczPtaIHD5gRheKd4F2iUF5pJUblXRiKml4Ok7U5bCJzXkHHNxi4gH_xX-YQr3FWy3SJg/w640-h360/Multiplicering%20i%20Apostlag%C3%A4rningarna.png" width="640" /></a></div><span><a name='more'></a></span><span><!--more--></span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div></span></span></span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: inherit;"><span><!--more--></span>Vi ser alltså att
det är fyra saker som behöver multipliceras. Först är det Guds ord, evangeliet
som ska spridas och växa till. När evangeliet sprids ut kommer människor till
tro och tränas till lärjungar som blir medarbetare och ledare, och när
medarbetare sänds ut kan även antalet församlingar multipliceras. Det är mycket
viktigt att vi förstår hur det här hänger ihop och att vi tar det i rätt
ordning. Vi kan inte börja med steg fyra och prata om att våra församlingar ska
bli sändande moderförsamlingar om vi inte också har de tre första byggstenarna
på plats. Att bara starta nya församlingar kommer inte att skapa en
multiplicerande rörelse om vi inte samtidigt delar evangeliet, gör lärjungar och
tränar ledare även i moderförsamlingarna. Evangelisation och lärjungaträning är
motorn i all församlingsplantering och därför måste vi börja på rätt ställe.</span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><span style="color: #222222; line-height: 107%;"><span style="background: white; mso-highlight: white;"><br /></span></span></span></span><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><span style="color: #222222; line-height: 107%;"><span style="background: white; mso-highlight: white;">Vi ser alltså att
det är fyra saker som behöver multipliceras. Först är det Guds ord, evangeliet
som ska spridas och växa till. När evangeliet sprids ut kommer människor till
tro och tränas till lärjungar som blir medarbetare och ledare, och när
medarbetare sänds ut kan även antalet församlingar multipliceras. Det är mycket
viktigt att vi förstår hur det här hänger ihop och att vi tar det i rätt
ordning. Vi kan inte börja med steg fyra och prata om att våra församlingar ska
bli sändande moderförsamlingar om vi inte också har de tre första byggstenarna
på plats. Att bara starta nya församlingar kommer inte att skapa en
multiplicerande rörelse om vi inte samtidigt delar evangeliet, gör lärjungar och
tränar ledare även i moderförsamlingarna. Evangelisation och lärjungaträning är
motorn i all församlingsplantering och därför måste vi börja på rätt ställe.</span></span></span></span></div><div style="mso-element: footnote-list;"><div id="ftn3" style="mso-element: footnote;">
</div>
</div><div style="mso-element: footnote-list;"><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="background: white; color: #222222; mso-highlight: white;">När vi talar om
multiplicering är det alltså en bild för snabb tillväxt. 2x2x2x2 är dubbelt så
mycket som 2+2+2+2. I början är inte skillnaden så stor, men snart ökar
skillnaden dramatiskt. Tänk dig att man är två personer från början och att
varje person vinner en ny person varje år. Efter fyra år är man sexton
personer, efter 15 år är man 32 000 och efter 25 år är man 33 miljoner.
Multiplikation går långsamt i början, men efter ett tag tar det fart. Det är
därför vi talar om vikten av multiplicering när vi jobbar med
församlingsplantering. Och det är viktigt att begreppet får fäste i vårt
språkbruk, eftersom språkbruket skapar kultur.<br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">I vårt svenska sammanhang kan talet om multiplikation
verka orealistisk och betungande. Vi är glada om det överhuvudtaget växer. Vi
är vana vid minussiffror, så vi är nöjda om det är på plus. Men låt oss inte
glömma att vi i hundra år, från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet,
hade väckelse och snabb tillväxt i vårt land. Låt oss även inspireras av att
det idag finns multiplicerande rörelser i andra delar av världen och låt oss
framför allt tala om visionen av församlingar som multiplicerar sig. Det är
detta multiplikation handlar om:</span><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">
</span><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Lärjungar som gör lärjungar som gör lärjungar i flera generationer och
församlingar som planterar församlingar som planterar församlingar i flera
generationer.</span><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt; line-height: 107%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Den
övernaturliga dimensionen <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">En församling blir inte en sändande moderförsamling bara
genom ett församlingsmötesbeslut om organisationsförändring eller en satsning
på evangelisation. Det måste börja någon annanstans. I Apostlagärningarna ser
vi att den multiplicerande rörelsen föregås av Andens utgjutande på
pingstdagen. Det är avgörande att vi förstår att det finns en övernaturlig
dimension här. Det är Andens utgjutande som skapar ivern att dela evangeliet.
Det är Andens kraft som bekräftar evangeliets sanning genom tecken och under.
Det är Anden som leder arbetarna till nya människor och till nya platser. Det
är Anden som initierar nya steg och öppnar nya dörrar.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIoXuWudc8n4oVsky1x-xLmg43j4ZR3EnZhr19qmeL6Wio7EuI7Gqyi0QnfwiW1bXvRJ-4BHpKhkBn9LvtaijCBpZ70i6E3kxEkZO3-HeGGummzMEZAuZnRGIeolni3TUZ8vnFPXJ8qkZDJvSOqLasNXFgravsyTBwtDlKqNlGzBz82qE7wm-decVNtdM/s2480/9789189704527-jpg.webp" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="2480" data-original-width="1535" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIoXuWudc8n4oVsky1x-xLmg43j4ZR3EnZhr19qmeL6Wio7EuI7Gqyi0QnfwiW1bXvRJ-4BHpKhkBn9LvtaijCBpZ70i6E3kxEkZO3-HeGGummzMEZAuZnRGIeolni3TUZ8vnFPXJ8qkZDJvSOqLasNXFgravsyTBwtDlKqNlGzBz82qE7wm-decVNtdM/w248-h400/9789189704527-jpg.webp" width="248" /></a></div><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Samma sak gäller
även i vår tid. Vi behöver Andens kraft och Andens ledning för att bli sändande
moderförsamlingar och därför behöver allt detta genomsyras av bön. En
multiplicerande rörelse av församlingar kan inte organiseras fram utan måste
växa fram spontant och organiskt genom Andens ledning. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-ansi-language: EN-US; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Detta pekade
Roland Allen på redan 1927 i sin bok <i><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2014/12/boklucka-5-roland-allen-pioneer-of.html" target="_blank">TheSpontaneous Expansion of the Church and the Causes Which Hinder It</a></i>. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 150%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Han visade också att beroendet av
Andens ledning inte tar bort behovet av strategiskt tänkande och genomtänkta
missionsmetoder. I klassikern <i><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2014/10/paulus-missionsmetoder.html" target="_blank">MissionaryMethods St Paul’s or Ours</a><b> </b></i>visade han på hur
Paulus planterade församlingar genom att kombinera Andens ledning med
strategiskt tänkande. Jag tror att vi som kristna i Sverige på grund av vår
inre sekularisering har lätt att glömma bort den andliga dimensionen. Därför
behöver vi ständigt påminna oss själva och varandra om vikten av bön och Andens
ledning.</span><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><i>Nya vägar för världens skull, sid 289-293. </i></span></p><div><div id="ftn2">
</div>
</div></div><p></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-7857379776787348092023-08-28T15:00:00.005+02:002023-08-30T10:22:11.449+02:00Vi behöver församlingar som är som jordgubbsplantor<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTgIxz9FfOPM8DdbU0rJVu-gTiv3-FpCRgnz75JU6mmqKCG3nXHEQswn78or3sskWB6FpN1681aNLndakHbUO9twq3whxFszRk7oq4MpxRAaDloecoJta9CgqLDrwM7WQSg2C8QwJHNzx3pU0-5JhfZbRKpbuwp9qD5Co8I_UGa6GHkJECjRlxQbfWLwE/s2480/9789189704527-jpg.webp" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="2480" data-original-width="1535" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTgIxz9FfOPM8DdbU0rJVu-gTiv3-FpCRgnz75JU6mmqKCG3nXHEQswn78or3sskWB6FpN1681aNLndakHbUO9twq3whxFszRk7oq4MpxRAaDloecoJta9CgqLDrwM7WQSg2C8QwJHNzx3pU0-5JhfZbRKpbuwp9qD5Co8I_UGa6GHkJECjRlxQbfWLwE/w248-h400/9789189704527-jpg.webp" width="248" /></a></div><span style="font-family: inherit;"><i>Det här är ett utdrag ur mitt kapitel om sändande moderförsamlingar i boken "Nya vägar för världens skull - förändringsarbete i frikyrkliga församlingar", som kom ut på Libris i våras. </i><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">I min ungdom kom jag i
kontakt med församlingsplantering i Frankrike och lärde känna den franska
missionsorganisationen France-Mission. Deras vision var att bygga församlingar
som multiplicerar sig. Bakgrunden till visionen var en församling i Paris som
på 1960-talet satte upp ett mål om att plantera församlingar som planterar församlingar. Med den visionen planterade man 1967 församlingen Paris-Nation, och denna
församling blev verkligen en sändande moderförsamling som fick se multiplikation.
När Paris-Nation firade 20-årsjubileum 1987 hade den nio dotterförsamlingar och tre dotter-dotterförsamlingar<a href="https://alliansmissionen-my.sharepoint.com/personal/jonas_melin_alliansmissionen_se/Documents/Documents/SAM/Bokprojekt/Frikyrklig%20f%C3%B6r%C3%A4ndring/Jonas%20Melin,%20Att%20vara%20s%C3%A4ndande%20moderf%C3%B6rsamling%20220917.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="mso-footnote-id: ftn1;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="line-height: 107%;">[1]</span></span><!--[endif]--></span></span></a>. </span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Några av
dotterförsamlingarna kopplades till France-Mission vilket ledde till att hela
missionsorganisationen 1984 antog visionen att bygga församlingar som
multiplicerar sig. France-Mission har grundat ett 90-tal församlingar i
Frankrike under sin 60-åriga historia.<a href="https://alliansmissionen-my.sharepoint.com/personal/jonas_melin_alliansmissionen_se/Documents/Documents/SAM/Bokprojekt/Frikyrklig%20f%C3%B6r%C3%A4ndring/Jonas%20Melin,%20Att%20vara%20s%C3%A4ndande%20moderf%C3%B6rsamling%20220917.docx#_ftn2" name="_ftnref2" style="mso-footnote-id: ftn2;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="line-height: 107%;">[2]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> Det har inte gått fort,
men man har visat att församlingsplantering och tillväxt är möjligt också i ett
sekulariserat land i Västeuropa.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><o:p><span style="font-family: inherit;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14pt; line-height: 107%;">Två modeller för församlingsplantering<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Nya församlingar kan
planteras på många olika sätt. Om man generaliserar kan man säga att det finns
två olika huvudkategorier. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Den första modellen är
<i>det apostoliska teamet</i>. Den innebär att en pionjär (ofta en person med evangelistens
eller apostelns gåva) flyttar med ett team till en ny plats och grundar en ny
församling utan en moderförsamling i den omedelbara närheten. Inom
France-Mission använder man bilden av en fallskärmstrupp för den här modellen. Man
sänder ett team in på fiendeland för att upprätta en ny bas på fientligt
område. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Den andra modellen är <i>moder-dotter</i>. Den innebär att en församling knoppar av sig och sänder ut några
medlemmar till en plats i närheten för att plantera en ny församling. Här
kommer drivet och visionen inte i första hand från en pionjär, utan från moderförsamlingen
som har det i sitt DNA att reproducera sig och få barn. Inom France-Mission
talar man om församlingar som är som jordgubbsplantor, som sprider sig genom
att skicka ut sticklingar som blir nya plantor i närheten av moderplantan. Bilden
av församlingar som är som jordgubbsplantor ligger till grund för France-Missions
vision av församlingar som multiplicerar sig.<span></span></span></span></p><a name='more'></a><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"> <o:p></o:p></span></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Båda modellerna behövs
och är viktiga. I början av ett skeende är det ofta <i>det apostoliska teamet</i> som
dominerar, men om det verkligen ska bli en multiplicerande rörelse, behöver även modellen <i>moder-dotter </i>komma igång. Jag tror att det är precis i den fasen vi
befinner oss nu i Sverige. De flesta församlingar som planterats hittills har
kommit till genom apostoliska initiativ. Om vi ska nå målet att plantera fler
församlingar än vad som läggs ner behöver fler församlingar i alla samfund
medvetet göra det till sin vision att bli sändande moderförsamlingar. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">De här två modellerna kan
vi se även i Apostlagärningarna. Paulus reste med sitt apostoliska team och
grundade församlingar i städer, långt från den församling som sänt ut honom. De
församlingar som planterades blev sedan sändande moderförsamlingar som fick
många dotterförsamlingar i sin närhet. Församlingen i Thessalonike fick till exempel
Guds ord att höras i både Makedonien och Akaja (1 Thess1:8). Utifrån den
nystartade församlingen i Efesos fick hela Mindre Asien höra evangeliet (Apg 19:8–10).
Vi ser i Nya testamentet hur båda modellerna kompletterade varandra så att en multiplicerande
rörelse kunde ta form. <o:p></o:p></span></span></p>
<div style="mso-element: footnote-list;"><!--[if !supportFootnotes]--><i>Nya vägar för världens skull, sid 286-289.</i></div><div style="mso-element: footnote-list;"><i><br /></i></div><div style="mso-element: footnote-list;"><i>Ett ytterligare utdrag från kapitlet finns här: <a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2023/08/multiplicering-enligt-apostlagarningarna.html" target="_blank">Multiplicering enligt Apostlagärningarna</a>.</i></div><div style="mso-element: footnote-list;"><i><br /></i></div><div style="mso-element: footnote-list;"><i>Läs även:</i></div><div style="mso-element: footnote-list;"><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2023/06/bokpresentation-nya-vagar-for-varldens.html" target="_blank">Bokpresentation: Nya vägar för världens skull</a>, där jag ger en översikt över hela boken. </div><div style="mso-element: footnote-list;"><br /></div><div style="mso-element: footnote-list;"><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2019/05/berattelser-ur-mitt-liv-en-sommar-i.html" target="_blank">Berättelser ur mitt liv: En sommar i Frankrike med OM</a>, där jag berättar om mitt första möte med France-Mission sommaren 1978. </div><div style="mso-element: footnote-list;"><br /></div><div style="mso-element: footnote-list;"><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2022/06/mitt-mote-med-france-mission-och.html" target="_blank">Mitt möte med France-Mission och drömmen om multiplicering</a>, där jag berättar mer om France-Mission. </div><div style="mso-element: footnote-list;"><br clear="all" />
<hr align="left" size="1" width="33%" />
<!--[endif]-->
<div id="ftn1" style="mso-element: footnote;">
<p class="MsoFootnoteText"><a href="https://alliansmissionen-my.sharepoint.com/personal/jonas_melin_alliansmissionen_se/Documents/Documents/SAM/Bokprojekt/Frikyrklig%20f%C3%B6r%C3%A4ndring/Jonas%20Melin,%20Att%20vara%20s%C3%A4ndande%20moderf%C3%B6rsamling%20220917.docx#_ftnref1" name="_ftn1" style="mso-footnote-id: ftn1;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 10pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[1]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US">Presle & Morin <i>France-Mission - De la semence à la multiplication depuis 1957</i>, Éditions Silas 2017, s
164<o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="ftn2" style="mso-element: footnote;">
<p class="MsoFootnoteText"><a href="https://alliansmissionen-my.sharepoint.com/personal/jonas_melin_alliansmissionen_se/Documents/Documents/SAM/Bokprojekt/Frikyrklig%20f%C3%B6r%C3%A4ndring/Jonas%20Melin,%20Att%20vara%20s%C3%A4ndande%20moderf%C3%B6rsamling%20220917.docx#_ftnref2" name="_ftn2" style="mso-footnote-id: ftn2;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 10pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[2]</span></span><!--[endif]--></span></span></a>
France-Mission har gått samman med en annan missionsorganisation och heter
numera <i>Perspectives</i>, se <a href="https://www.eglises-perspectives.org/">https://www.eglises-perspectives.org/</a>
<o:p></o:p></p>
</div>
</div>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-90595056338955131082023-06-29T11:31:00.000+02:002023-06-29T11:31:30.403+02:00Judas brev, del 1: Kämpa för tron<div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><span style="text-align: justify;">Judas brev är en av Nya testamentets kortaste böcker, men det har ett aktuellt budskap. För ett antal år sedan hade jag en predikoserie över Judas brev. Det blev tre predikningar och rubrikerna var "Kämpa för tron", "Tappa inte tron" och "Bygg på tron</span><span>". Det här texten bygger på den första av dessa predikningar, där jag gick igenom de fyra första verserna. </span></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></div><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><i><div class="bt-dbl fv fp" data-bt-id="jud.1.1" style="box-sizing: border-box; display: inline; margin: 0px; overflow: auto; padding: 0px;"><div class="bt-tc txt" style="box-sizing: border-box; display: inline; margin: 0px; padding: 0px;"><p style="box-sizing: border-box; display: inline; margin: 0px; padding: 0px;">Från Judas, Jesu Kristi tjänare, Jakobs bror, till de kallade som är älskade av Gud fadern och bevarade åt Jesus Kristus. </p></div></div><div class="bt-dbl" data-bt-id="jud.1.2" style="box-sizing: border-box; display: inline; margin: 0px; overflow: auto; padding: 0px;"><div class="bt-tc txt" style="box-sizing: border-box; display: inline; margin: 0px; padding: 0px;"><p style="box-sizing: border-box; display: inline; margin: 0px; padding: 0px;">Barmhärtighet, frid och kärlek åt er i allt rikare mått. </p></div></div></i></span></div><div style="text-align: left;"><i><span style="font-family: inherit;"><div class="bt-dbl fp" data-bt-id="jud.1.3" style="box-sizing: border-box; display: inline; font-weight: inherit; margin: 0px; overflow: auto; padding: 0px;"><div class="bt-tc txt" style="box-sizing: border-box; display: inline; margin: 0px; padding: 0px;"><p style="box-sizing: border-box; display: inline; margin: 0px; padding: 0px;">Mina kära, i min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning känner jag mig tvungen att sända er en maning att kämpa för den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga. </p></div></div><div class="bt-dbl" data-bt-id="jud.1.4" style="box-sizing: border-box; display: inline; font-weight: inherit; margin: 0px; overflow: auto; padding: 0px;"><div class="bt-tc txt" style="box-sizing: border-box; display: inline; margin: 0px; padding: 0px;"><p style="box-sizing: border-box; display: inline; margin: 0px; padding: 0px;">Bland er har det nämligen nästlat sig in några människor som för länge sedan blev förutbestämda för domen. De är gudlösa och missbrukar vår Guds nåd till ett liv i utsvävningar och förnekar vår ende härskare och herre, Jesus Kristus.</p></div></div></span></i></div></blockquote><div><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><br /></span></div><div><span style="font-family: inherit;"><span style="mso-bidi-font-size: 12.0pt;">"Kämpa för den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga", skriver Judas (vers 3). Den
kristna tron är hotad även i vår tid och det finns all anledning att även idag lyssna till
Judas uppmaning att kämpa för tron. </span><br />
<br />
</span><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">Judas är
med all sannolikhet en av Jesus bröder (se Matt 13:55). Han presenterar sig som Jakobs bror (vers 1) och det kan inte syfta på någon annan än Jesus bror Jakob som var ledare i församlingen i
Jerusalem och författare till Jakobs brev. Judas brev varnar för villolärare som
kommit in bland de kristna och hotar församlingen inifrån och han skriver om att
Guds dom kommer att drabba dem som överger Gud och hans väg. Det är ett brev
med en ganska mörk ton.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: inherit;"><br />
</span><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-bidi-font-size: 12.0pt;">Brevet
handlar mycket om Guds dom, men det börjar med en påminnelse om Guds kärlek.
Judas vill ge oss det rätta perspektivet och inledningen fäster uppmärksamheten på några nyckelbegrepp. De troende är kallade, älskade och bevarade (vers 1). Därefter önskar han att de ska växa till i sin erfarenhet av barmhärtighet, frid och kärlek (vers 2). Vart och ett av dessa uttryck är värt ett eget studium, men Judas bara nämner dem i förbifarten för att påminna de kristna om vad som är den kristna trons grund. </span><span>Det är inga utläggningar, utan nyckelord som
påminner läsaren om det viktiga och hjälper oss att inte tappa fokus när han
börjar skriva om brevets ämne – villolärarna som hotar tron och församlingen. Ta gärna en stund och reflektera över dessa ord innan du läser vidare: kallade och älskade av Gud fadern och bevarade åt Jesus Kristus; barmhärtighet, frid och kärlek i allt rikare mått. </span></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><span>Judas
hade tydligen planerat att skriva ett undervisande brev om ”vår gemensamma
frälsning” (vers 3), men han fick ändra sina planer eftersom han kände sig tvungen att
skicka iväg en uppmaning att kämpa för tron. Situationen hade blivit akut. Det
är just därför som den här lilla boken fick vara med i Bibeln. Det är Judas bidrag till den kristna församlingen. Vi vet inte om Judas fick skriva sitt planerade brev om frälsningen, men det fick i alla fall inte vara
med i Nya testamentet. </span><span>Brevet om den gemensamma frälsningen har vi istället fått genom Paulus och hans brev till de kristna i Rom.</span><span> Judas bidrag är maningen att kämpa för den kristna tron. Den
kristna tron är nämligen alltid hotad av felaktig och falsk undervisning. Så var det då och så är det nu. Därför behöver vi läsa Judas brev. </span></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span><span style="font-family: inherit;"><a name='more'></a></span></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit;">Judas har
ett intressant sätt att beskriva tron. Han kallar den för ”den tro som en gång för alla har
anförtrotts de heliga” (vers 3). Den kristna tron har två sidor: förtröstan och försanthållande. Först och främst är det förtröstan på Jesus Kristus och en relation med honom, men det är också tro på vissa grundfakta om vem Jesus är och vad han har gjort. Kristen tro är både förtröstan och försanthållande, både relation och lära. I Judas brev är det tydligt att det handlar om trons innehåll, alltså vad vi tror på. Det handlar om "den tro som en gång för alla har överlämnats till de heliga", som SFB15 översätter. </span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit;">Den kristna tron förändras inte,
uttrycksformerna förändras, men inte det centrala innehållet. Genom hela kyrkohistorien har kristna insett vikten av att definiera trons centrala innehåll och därför har man formulerat trosbekännelser. Att trosläran är viktig ser vi redan i Nya testamentet (se till exempel 1 Kor 15 och 1 Joh). I den tidiga kristna kyrkan var det därför mycket viktigt att formulera den sanna tron och det växte fram en trosregel, som till slut landade i den apostoliska
trosbekännelsen. Den är en bra sammanfattning av de viktigaste punkterna i den kristna tron. Den formulerades under den första kristna tiden och håller fortfarande, även om den förstås inte säger allt. Den lyder så här i den nya översättningen:</span></div>
<span style="font-family: inherit;"><span style="mso-bidi-font-size: 12.0pt;"></span><br />
<span style="mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><em>Vi tror på Gud, allsmäktig Fader,<br />himlens och jordens skapare.</em></span></span><div><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><em><br /></em></span></div><div><span style="font-family: inherit;"><span style="mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><em>Vi tror på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre,<br /> som blev till som människa genom den heliga Anden,<br /> föddes av jungfrun Maria,<br /> led under Pontius Pilatus,<br />korsfästes, dog och begravdes,<br /> steg ner till dödsriket,<br /> uppstod från de döda på tredje dagen,<br /> steg upp till himlen,<br /> sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida<br /> och skall komma därifrån för att döma levande och döda.</em><br /><em></em><br /><em>Vi tror på den heliga Anden,<br /> den heliga, universella kyrkan, de heligas gemenskap,<br /> syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet.</em></span><br />
<br />
</span><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;">
<span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">Detta är den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga, och det är den som Judas uppmanar oss att kämpa för. </span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><br /></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">Ibland
kommer hotet mot den kristna tron utifrån, men i Judas brev kommer det inifrån.
”Bland er har det nämligen nästlat sig in några människor…”, skriver Judas. Människor som
uppträder som kristna ledare, men vilseleder folket var ett stort problem då (jfr Apg 20:29-30, 2 Petr 2:1) och är det även i vår tid. Det är
det som är brevets budskap. Judas kommer längre fram i brevet att förklara vad
dessa villolärare står för, men här sammanfattar han det i två punkter (vers 4).</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit;">Det första problemet är att "de missbrukar vår Guds nåd till
ett liv i utsvävningar". De syndar på nåden, som man brukar säga. Det här kan hända även i vår tid när vi betonar Guds kärlek så starkt att vi riskerar att tappa bort Guds helighet och vikten av att hålla hans bud. Guds nåd ger oss inte frihet från Guds bud, utan fostrar oss tvärtom till ett liv i lydnad och renhet (se Tit 2:11-14).</span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><br /></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">Det andra problemet är, enligt Judas, att de "förnekar vår ende
härskare och herre, Jesus Kristus". Dels genom att inte lyda honom som herre, och dels genom att förneka den sanna läran om Jesus Kristus, som sann Gud och
sann människa. Även i vår tid finns det kyrkliga ledare som kallar sig
kristna, men förnekar den apostoliska trosbekännelsens grundfakta om Jesus Kristus. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;">
<span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p> </o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">Judas beskriver alltså hur villolärarna orsakar både ett moraliskt problem och ett läromässigt problem. Båda sakerna är allvarliga
och viktiga och därför har Judas skrivit sitt brev och därför har det kommit med i Nya testamentet. Judas brev är Guds ord till oss idag! . <o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: inherit;"><br />
</span><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit;">Judas
skriver både om Guds kärlek och om Guds dom. Vi blir så lätt ensidiga, men
Judas lyckas hålla balansen. Gud är både kärleksfull och helig. Gud älskar
alla människor, men han dömer också dem som vänder honom ryggen. Och för dem
som vilseleder andra blir domen extra hård. Den kristna tron var hotad på Judas
tid och den är hotad idag. Därför gäller Judas uppmaning även för oss. Vi
behöver kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats till de heliga.
Den tro som är formulerad i den apostoliska trosbekännelsen. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;">
<span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p>Jag har tidigare skrivit i detta ämne här: </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p><br /></o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2015/08/tre-kannetecken-pa-sann-kristendom.html" target="_blank">Tre kännetecken på sann kristendom</a></o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p><br /></o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2013/10/trons-minimum.html" target="_blank">Trons minimum</a></o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p><br /></o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2010/02/en-ny-kristendom.html" target="_blank">En ny kristendom</a> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p><br /></o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-pagination: none; text-align: left;"><span style="font-family: inherit; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><o:p>Fortsättning följer så småningom. </o:p></span></div>
</div></div>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-45823174047544087332023-06-22T08:20:00.002+02:002023-06-22T09:55:19.216+02:00Bokpresentation: Nya vägar för världens skull<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZjvuuneIdeeg3bWs5QMOwpQU-g6yXIpviByFupJz0raALqgaAg06sa2fOgbT2JonoRZB5YPsLJzz91Rdsd-jQmEo6xYQ_J7sBB80TVqlIuwKtNkhhj250oBI5N7pPjul8paMlcWKqyxClBcgjfHO9ccO0No2ET-2elhkL3C6FdOxqYlB3kDhHHnM2hCU/s2480/9789189704527-jpg.webp" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="2480" data-original-width="1535" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZjvuuneIdeeg3bWs5QMOwpQU-g6yXIpviByFupJz0raALqgaAg06sa2fOgbT2JonoRZB5YPsLJzz91Rdsd-jQmEo6xYQ_J7sBB80TVqlIuwKtNkhhj250oBI5N7pPjul8paMlcWKqyxClBcgjfHO9ccO0No2ET-2elhkL3C6FdOxqYlB3kDhHHnM2hCU/w248-h400/9789189704527-jpg.webp" width="248" /></a></div>Idag vill jag tipsa om en nyutkommen antologi, som jag tror kan bli till stor välsignelse för många kristna församlingar och kyrkor i Sverige. Boken heter <a href="https://nyamusik.se/bockerbiblar/kategorier/kyrka-forsamling/nya-vagar-for-varldens-skull-forandringsarbete-i-frikyrkliga-forsamlingar" target="_blank">Nya vägar för världens skull - Förändringsarbete i frikyrkliga församlingar</a>, och jag är en av de 18 skribenter som bidragit. Som titeln anger ligger fokus på frikyrkoförsamlingar, men anslaget är brett och boken kommer förhoppningsvis att läsas även i andra sammanhang. <br /><p></p><p>I förordet konstaterar bokens tre redaktörer, Carl-Henrik Jaktlund, Mattias Neve och Emma Rudäng, att det saknats ett samlat material om församlingsutveckling och förändringsarbete i frikyrkliga församlingar och att det är detta tomrum som den här antologin ska bidra till att fylla. I 18 kapitel på 330 sidor tar den upp en rad olika ämnen och blir något av en handbok, som man kan återkomma till i församlingsledningen när man jobbar med olika frågor. I den här texten ger jag en kortfattad översikt över bokens innehåll och några personliga kommentarer. </p><p>I bokens första kapitel samtalar Carl-Henrik Jaktlund med tre samfundsledare om att förändring ligger i frikyrkans DNA. Därefter är boken indelad i fyra avdelningar: framåt, uppåt, inåt och utåt.. </p><p><b>Del 1- Framåt: Vägen vidare</b> </p><p>I den första delens fyra kapitel introduceras ämnet församlingsutveckling. Carl-Henrik Jaktlund samtalar med fyra pastorer om deras erfarenheter. Klas Eriksson skriver om erfarenheter och lärdomar från arbetet med NFU (Naturlig församlingsutveckling). Åsa Molin skriver om sund och osund iver i församlingslivet och Mattias Neve behandlar vikten av att det finns utrymme för innovation och kreativitet i församlingen, och vad som kan stå i vägen för detta.</p><p><b>Del 2 - Uppåt: Andliga strömmar</b></p><p>På ett förtjänstfullt sätt använder boken bilden av en församling som en gemenskap med tre riktningar: uppåt, inåt och utåt, ofta illustrerad med en triangel. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUC7oOphJdcGGuFYmx27veDI6XT8fUIQZCyat07I4g-lQ_jmekTrdqfkO4tENrXeV0atPEGoJXh_KslyMexIbsvI0ZpTc4ZydO9Ma8648toXqXnz_hnWl9oroOqWtpP4sVKMGgUs1_Wjvp-ELrjybvWXnqj0EyQ-ZpzvRr7qDg1QUZHzDxgdYfd7J4zxg/s1280/F%C3%B6rsamlingstriangeln.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="1280" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUC7oOphJdcGGuFYmx27veDI6XT8fUIQZCyat07I4g-lQ_jmekTrdqfkO4tENrXeV0atPEGoJXh_KslyMexIbsvI0ZpTc4ZydO9Ma8648toXqXnz_hnWl9oroOqWtpP4sVKMGgUs1_Wjvp-ELrjybvWXnqj0EyQ-ZpzvRr7qDg1QUZHzDxgdYfd7J4zxg/w320-h180/F%C3%B6rsamlingstriangeln.jpg" width="320" /></a></div>Även del två innehåller fyra kapitel. Ida-Maria Brengesjö skriver om den helige Andes betydelse för församlingens liv. Emma Boije skriver om bönens betydelse för församlingens utveckling utifrån erfarenheterna från 24-7 rörelsen. Ett kapitel som sticker ut är Emma Rudängs och Ulrik Josefssons text om kontemplativa rörelser i frikyrkligheten. På ett mycket intressant sätt visar de att den kontemplativa andligheten har djupa rötter i frikyrkans historia och hur den har breddats och fördjupats på senare tid både genom modern lovsång och tysta retreater. Sångens om musikens plats i församlingsutvecklingen får ett eget kapitel skrivet av Mattias Martinsson. Det är verkligen positivt att det andliga livet får ett så stort utrymme i en bok om förändringsarbete. Det är så lätt att tappa den biten annars. <span><a name='more'></a></span><p></p><p><b>Del 3 - Inåt: Samspel och identitet</b></p><p>Del tre fokuserar på gemenskapen i församlingen och innehåller tre kapitel, som tar upp tre viktiga områden för en församlings liv och utveckling. Åsa Kristensson skriver om vikten av att förstå en församlings kultur och hur den kan förändras. Josefine Arenius tar upp frågan om att vara en församling för alla generationer och utmanar både unga och äldre att göra upp med individualismen och prioritera gemenskapen. Carin Hemmati skriver om rikedomar och utmaningar i olika kulturer och olika sätt att vara en mångkulturell och multietnisk församling. Jag som är med i en församling som har det uttalade målet att vara både flergenerationell och mångkulturell tyckte att dessa kapitel var givande. </p><p><b>Del 4 - Utåt: Uppdraget</b></p><p>Den avslutande delen är den som jag själv tycker är den mest utmanande och intressanta. Betoningen ligger på missionsuppdraget och att nå nya människor genom evangelisation, diakoni och församlingsplantering. Här finns flera viktiga och delvis banbrytande betoningar att ta vara på och en kraftig utmaning att som församlingar bli mer missionella, tjänande och sändande. Björn Gusmark, som är präst i Svenska kyrkan, skriver om <a href="http://www.nyasattattvarakyrka.se/" target="_blank">Nya sätt att vara kyrka</a>, en rörelse som också kan hjälpa frikyrkoförsamlingar att hitta nya vägar. Carl-Henrik Jaktlund och Marie-Louise Nilsson skriver sylvasst utifrån <a href="https://alphasverige.se/" target="_blank">Alpha</a>-konceptet om att ha fokus på att nå nya människor och låta det vara församlingens främsta angelägenhet och högsta prioritering. Björn Asserheds kapitel handlar om lokal ekumenik och församlingsförnyelse i ett pionjärperspektiv och tar upp en viktiga frågan om hur nya församlingar relaterar till redan befintliga församlingar och hur församlingsplantering kan bidra till församlingsutveckling. Emil Mattsson skriver mycket bra om diakoni och församlingsförnyelse och ger många konkreta förslag på hur en församlings diakonala tjänst kan gestalta sig. Han betonar också vikten av att församlingen verkligen är en gemenskap. </p><p>I denna fjärde del finns även mitt kapitel om att vara en sändande moderförsamling. Jag gör några historiska reflektioner kring hur grundandet av nya församlingar sett ut i Sverige fram till idag och menar att vi nu behöver gå in i en ny fas där fler församlingar gör det till sin uttalade vision att plantera församlingar och blir sändande moderförsamlingar. Hur det ska kunna ske skissar jag på i min text och drar lärdomar både från Apostlagärningarna och från församlingsplantering i Frankrike under andra halvan av 1900-talet. Personligen känner jag att detta är en av de viktigaste texter jag har skrivit på senare år och jag hoppas att den blir läst av många och inspirerar till förändring och djärva trossteg. </p><p>I bokens sista kapitel sammanfattar Karin Wiborn det hela och ger några ord på vägen i det fortsatta förändringsarbetet. </p><p><b>Några kommentarer</b></p><p>Till sist vill jag ge några kommentarer på boken. Redaktörerna har avsiktligt låtit bokens texter ha stor variation. Några texter är akademiska, andra är mer populärt skrivna. Denna variation berikar, även om boken ibland kan kännas lite ojämn och spretig. Det finns ändå en röd tråd och en tydlig tanke i bokens struktur som man upptäcker efter hand. Redaktörerna skriver i förordet att det finns flera saker som inte tas upp i boken och så är det förstås. Jag kan säga att det är två kapitel som jag saknar. Det hade varit bra med ett inledande kapitel för att introducera ämnet och tydligt förklara bokens struktur. Det klarnade visserligen efter hand, men det hade underlättat med en tydligare inledning. Det andra jag saknar är ett kapitel i del 3 om hur man bygger en relationsorienterad församling där människor lever i gemenskap och delar livet med varandra. Som jag ser det är detta en av församlingens största utmaningar i vår individualistiska kultur och här finns mycket att ta upp. Frågan berörs på några ställen, framför allt av Josefine Arenius och Emil Mattsson, men den hade behövt ett eget kapitel. </p><p>Dessa två önskemål förtar dock inte det slutgiltiga omdömet att detta är en mycket bra bok, väl värd att läsas av pastorer, församlingsledare och andra intresserade. Denna bok kommer säkert att bli till stor välsignelse i det nödvändiga förändringsarbete som ligger framför oss. </p><p>Kom gärna med synpunkter på mitt kapitel när du har läst det! </p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-34477633983027597362023-05-02T09:54:00.003+02:002023-05-02T09:54:47.879+02:00Ny rapport: Frikyrkan i orten<p><span style="font-family: inherit;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: inherit;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhaxL6jXn4DB0Ha144Hu3GpopbrmVTxn3BpY9g9viaq-6OAqLcbioToo56R-LE8jcAUba3yg4eNZMLcMZw95A66PsgAgUf2IRxy08X3DFhI1OK61fdGHz_32A_jLmzuaoD_pkW4xOqm7ptS92GJYbaMSgAC8ooxp3QETTKCZsu-5mBO0JoMv73i41JP/s2016/frikyrkan%20i%20orten.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="2016" data-original-width="1512" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhaxL6jXn4DB0Ha144Hu3GpopbrmVTxn3BpY9g9viaq-6OAqLcbioToo56R-LE8jcAUba3yg4eNZMLcMZw95A66PsgAgUf2IRxy08X3DFhI1OK61fdGHz_32A_jLmzuaoD_pkW4xOqm7ptS92GJYbaMSgAC8ooxp3QETTKCZsu-5mBO0JoMv73i41JP/w300-h400/frikyrkan%20i%20orten.jpg" width="300" /></a></span></div><span style="font-family: inherit;">Den 18 april släpptes rapporten </span><i style="font-family: inherit;">Frikyrkan i orten</i><span style="font-family: inherit;">,
där jag är med som redaktör tillsammans med Johannes Stenberg och Erika Bergman. </span><span style="font-family: inherit;">Rapporten är
på 128 sidor och publiceras av Vidare, EFK och SAM. Den kan laddas ner som PDF bland annat på SAM:s hemsida <a href="https://alliansmissionen.se/rapportslapp-frikyrkan-i-orten/" target="_blank">här</a>. I den vill vi peka på en av den
svenska frikyrklighetens största missionsutmaningar, nämligen de förorter och
stadsdelar i vårt land där den frikyrkliga närvaron är betydligt lägre än i
andra områden. I dessa bostadsområden bor människor från hela världen, många
från folkgrupper som inte har nåtts av evangeliet i någon större utsträckning. Med
den här rapporten vill vi öka medvetenheten om att vi som kristna i Sverige kan
göra skillnad och inspirera till djärva satsningar i vårt eget land.</span><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Rapportens första del ger statistik och kartlägger den
frikyrkliga närvaron i de 61 bostadsområden som finns på polisens lista över
utsatta områden. Vi utgår från den listan för enkelhetens skull, även om vi
håller med om att den har sina brister. Rapporten visar att det i 47 av dessa
61 områden finns en mycket låg frikyrklig närvaro, både när det gäller antalet
församlingar och antalet medlemmar. ALT-läraren Maria Karlsson kompletterar bilden
med att skriva om vilka utmaningar som finns i dessa bostadsområden och ger en
bild av aktuell forskning i ämnet.<span></span></span></p><a name='more'></a><span style="font-family: inherit;"> <o:p></o:p></span><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">I den andra delen får en rad röster komma till tals och läsaren
får del av något av det som görs redan idag. Här lyfts inga teorier fram, utan erfarenheter
och exempel från många års verksamhet inifrån stadsdelarna. Jonathan Ekros
skriver om Neighbourhood i Araby, Växjö, som hjälper unga att klara skolan och komma in på
arbetsmarknaden. Mikael Wahl skriver om hur det är att flytta strategiskt med
sin familj till ett prioriterat område. Robin Minshull delar med sig av hur det
är att vara pastor i den mångkulturella stadsdelen Råslätt i Jönköping. Tre
texter handlar om att bygga församling där utmaningarna är som störst. Lars
Cedergren berättar om Smyrna Gårdsten (Göteborg), Esther Björkman skriver om
Livets Ord i Gottsunda (Uppsala) och Anton Lidström om Ekarängskyrkan i Hulta
(Borås). Antons kapitel tar även upp mer generella frågor om förutsättningarna
för att plantera nya församlingar i prioriterade bostadsområden. Rickard Cruz
och Lars Mörling skriver var sitt kapitel om mötet med muslimer och de
utmaningar som kan finnas med att vara församling i sammanhang där muslimer är
i majoritet. Joanna Simonsson skriver inspirerat om hur man kan jobba bland
barn och unga och Johannes Stenberg ger ett exempel på detta från Linköping. I
det avslutande kapitlet skriver Patricia Ask om vikten av strategisk bön,
utifrån sin erfarenhet i bönenätverket Hopp för Järva.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Rapporten består av många läsvärda texter och jag hoppas att
den ska informera, inspirera och utmana. Vi som har skrivit den är tacksamma
för den frikyrkliga närvaro som redan finns i dessa bostadsområden, och allt
det goda som görs, men vi tror att vi kan göra mycket mer. Ja, vi är övertygade
om att vi måste göra mycket mer. Jesus sökte sig till samhällets marginaler och
om kristna församlingar vill vara som Jesus, måste de gå i samma riktning.
Jesus sa till sina lärjungar: ”Som Fadern har sänt mig, sänder jag er”, och det
gäller även oss som är hans lärjungar 2000 år senare. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">För tio år sedan skrev jag ett blogginlägg om detta viktiga ämne:</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2013/04/ropet-fran-hoghusfororten.html" target="_blank">Ropet från höghusförorten</a></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Rapporten kan även laddas ner här: </span></p><p class="MsoNormal"><a href="https://vidare.nu/">https://vidare.nu/</a></p><p class="MsoNormal"><a href="https://efk.se/webb/kalender/kalenderhandelser/2023-03-02-rapportslapp-frikyrkan-i-orten.html">https://efk.se/webb/kalender/kalenderhandelser/2023-03-02-rapportslapp-frikyrkan-i-orten.html</a></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-29782246043829617432023-04-13T21:52:00.006+02:002023-04-14T08:11:01.016+02:00Tre pionjärer på 1970-talet - Några reflektioner om församlingsplanteringens historia i Sverige<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 150%;">Församlingsplantering har
legat mig varmt om hjärtat sen början av 1980-talet, då jag själv blev
församlingsplanterare. Idag jobbar alla frikyrkosamfunden med att plantera nya församlingar, men så var det inte på den tiden. Då var församlingsplantering ofta ifrågasatt och kritiserat. </span>Rötterna till dagens församlingsgrundande rörelse finns i 1970-talet.
I den här texten vill jag skriva något om församlingsplanteringens historia och berätta om tre nyckelpersoner: Sjöberg, Nilzon och Pihlström. deras betydelse behöver uppmärksammas och det kan förhoppningsvis inspirera någon att gräva djupare i ämnet.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">I väckelserörelsernas
barndom på 1800-talet var det en självklarhet att starta nya gemenskaper. EFS startade
föreningar, Frälsningsarmén kårer och frikyrkosamfunden grundade församlingar. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 150%;">I mitten av 1900-talet förändrades
bilden. Tillväxten avtog och att grunda nya församlingar blev alltmer ovanligt.</span><span style="line-height: 150%;"> Tanken
på församlingsgrundande som missionsstrategi och som en naturlig del av en
rörelses dynamik hamnade alltmer i bakgrunden.</span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 150%;">På
1970-talet berördes Sverige av två andliga förnyelserörelser, Jesusrörelsen och
den karismatiska väckelsen. Många unga människor kom till tro och många kristna
i alla åldrar upplevde en andlig förnyelse. Jag kom till personlig tro 1974 och
under mina första år som kristen levde jag mitt i båda dessa rörelser. </span><span style="line-height: 150%;">Det
märkliga var att varken Jesusrörelsen eller den karismatiska förnyelsen ledde
till att nya församlingar planterades. Det uppstod gemenskaper och bönegrupper,
men tanken på att nya församlingar kunde vara en positiv frukt av väckelsen
verkar inte ha kommit upp på agendan. Tvärtom uppfattades tanken på att starta
nya församlingar som något negativt och splittrande under denna tid. Det fanns
en stark betoning på att</span> <span style="line-height: 150%;">man inte skulle starta nya församlingar,
utan istället stanna kvar där man var och verka för förnyelse i det etablerade
sammanhanget. I de gemenskaper som bildades fanns det ofta en stolthet över att
inte vara församling, trots att man på många sätt i praktiken fungerade som
församlingar. När jag och Kerstin flyttade till Råslätt 1979,
tillsammans med några vänner, var det just för att starta en sådan kristen
gemenskap. Att grunda en församling fanns inte ens på kartan, trots att jag ett
år tidigare hade varit involverad i en församlingsplantering i Frankrike. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Första gången jag mötte
församlingsplantering som missionsstrategi var när jag som 19-åring
tillbringade en sommar med OM i Frankrike. Jag var med i ett team i de södra
förorterna av storstaden Rennes och vi hjälpte en församlingsgrundare som
precis var i starten av sitt arbete. Han arbetade inom den franska
missionsorganisationen France-Mission, som grundar församlingar i Frankrike. Jag
följde sedan France-Missions arbete under många år och denna kontakt med
församlingsplanterare i Frankrike hade en helt avgörande betydelse för mitt
tänkande om mission och församlingsgrundande. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">I Frankrike grundade man
församlingar för att nå nya människor och nya platser, men hemma i Sverige var
inställningen helt annorlunda, vilket alltså gjorde att inte ens jag tänkte församlingsplantering
när vi flyttade till Råslätt. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">I slutet av 1970-talet
började enstaka röster höjas för en annan hållning. Tänk om
församlingsplantering inte var splittring, utan en missionsstrategi. I början
av 80-talet nådde dessa röster även till oss på Råslätt, vilket ledde till en
omprövning av vår vision. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"><span></span></span></span></p><a name='more'></a><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Jag har förstås inte hela
bilden, men jag kan identifiera tre olika sammanhang som påverkade oss på
Råslätt att grunda en församling. I vart och ett av dessa sammanhang fanns det
en nyckelperson som jag tror hade en viktig roll i att introducera
församlingsplantering som missionsstrategi i Sverige i slutet av 1970-talet. Dessa
nyckelpersoner är Kjell Sjöberg, Kjell Nilzon och Peringe Pihlström. <o:p></o:p></span></span><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: inherit;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhz6BkYLDwKbSAUstEJPvqQ1rY4XTXF9hNddK2C5E0cQQ3yH77Dn-ZMdCVMHryLLQ6ItPKDD0GwaA5uORJyqJ3VUyGGvgqwyitu1KLE1c7aHf-grksPOlBYnLGkcRplCsjCSz9XIftMjwQfQa8kkSDE8xilReOouude2vw8rBg7vKtFQBGt7fNbcfo1/s200/5dbb4e439f70a.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="200" data-original-width="118" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhz6BkYLDwKbSAUstEJPvqQ1rY4XTXF9hNddK2C5E0cQQ3yH77Dn-ZMdCVMHryLLQ6ItPKDD0GwaA5uORJyqJ3VUyGGvgqwyitu1KLE1c7aHf-grksPOlBYnLGkcRplCsjCSz9XIftMjwQfQa8kkSDE8xilReOouude2vw8rBg7vKtFQBGt7fNbcfo1/w189-h320/5dbb4e439f70a.jpg" width="189" /></a></span></div><span style="font-family: inherit;">Jag har pratat med flera av
dem som grundade församlingar i början av 80-talet och många nämner pingstpastorn
Kjell Sjöberg som en viktig inspiratör. Kjell Sjöberg hade grundat
pingstförsamlingen i Strömstad på 50-talet och var sedan missionär i Pakistan i
flera år. När han kom hem till Sverige 1973 blev han pastor i Järfälla Pingstförsamling
och såg behovet av att plantera församlingar i Stockholms förorter. Han
presenterade visionen om församlingsplantering i den lilla boken <i>Djärva
planer för församlingstillväxt</i> (1978). En av de kristna gemenskaper jag
tidigare nämnde fanns i Upplands Bro inte långt från Järfälla och under Kjell
Sjöbergs inflytande tog de steget att gå från gemenskap till församling. <o:p></o:p></span><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Kjell Nilzon var baserad
i Göteborg och hade bland annat blivit inspirerad av SAM-pastorn och pionjären Algot
Karlsson. Han jobbade ett par år med honom i början av 1970-talet vid grundandet
av Backadalskyrkan på Hisingen. Algot Karlsson hade dessförinnan grundat
Opalkyrkan i Tynnered. Efter studier i USA kom Kjell Nilzon tillbaka till
Sverige som en ivrig förespråkare för församlingsgrundande som missionsstrategi
och tillsammans med ett team flyttade han till Sandeslätt i Hammarkullen,
Göteborg. Sandeslätts kristna församling startade 1977 med en vision om multiplicering
av enkla församlingar. Kjell Nilzon skrev ett kompendium med titeln <i>Evangelisation
80 – på tal om en riksevangelisationsstrategi för Sverige</i>, som är något av
en handbok för församlingsplanterare. Han bildade också en liten organisation
med namnet <i>Pionjärarbetet Människofiskare</i> som ordnade konferenser för
att inspirera och träna församlingsplanterare. Flera av oss som grundade
församlingar i början av 80-talet hänvisar till Kjell Nilzon som en inspiratör
och kontakten med honom och församlingen i Sandeslätt hade avgörande betydelse
för oss på Råslätt. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-dxiEjFbGAseOqODzEwTZJil8Ly9LCiuWJUmSiMmUnmqyCtVomsUHTKAmjZ0J0YWpyCeihy6xBqxGpDMUSUSKBS5PPBJWn9hjo6qq6boqmmG20t8uaPWi1KjJC_jjcLA7VxFL5LMGP1ulT_YMIhuhWAdGnKBEa3mUheG5B7mu5ur-TuNgXkXG-m2l/s283/nedladdning.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="283" data-original-width="178" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-dxiEjFbGAseOqODzEwTZJil8Ly9LCiuWJUmSiMmUnmqyCtVomsUHTKAmjZ0J0YWpyCeihy6xBqxGpDMUSUSKBS5PPBJWn9hjo6qq6boqmmG20t8uaPWi1KjJC_jjcLA7VxFL5LMGP1ulT_YMIhuhWAdGnKBEa3mUheG5B7mu5ur-TuNgXkXG-m2l/w201-h320/nedladdning.jpg" width="201" /></a></span></span></div><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Peringe Pihlström var
pastor i Svenska Missionsförbundet och engagerad i den karismatiska väckelsen.
Han ifrågasatte den rådande idén om att vara gemenskap istället för att grunda församling och skrev
tillsammans med Tor-Ola Pettersson boken <i>Nycklar till Guds hus</i> (1977)
där han la fram sin vision om församlingen. Tillsammans flyttade de båda
författarna till Tullinge 1978 och grundade Tullinge församlingsgemenskap, som
blev den tredje inspirationskällan för oss på Råslätt att plantera en församling.
<o:p></o:p></span></span><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">På den tiden var församlingsgrundande
ovanligt och ofta missaktat och de tre nystartade församlingarna som jag nämnt stod alla utanför samfunden. Idag ser det annorlunda ut. Alla frikyrkosamfunden lägger
stor vikt vid församlingsgrundande och en betydande del av dagens
församlingsplantering sker inom samfunden. Det är en enorm styrka att vi nu
samarbetar med strategi, utbildning, coachning och stöttning för våra olika
planteringar. Samarbetet sker genom nätverket <a href="https://vidare.nu/" target="_blank">Vidare</a> och det är främst på det nationella planet, men
vi håller också på att bygga upp det regionala samarbetet i olika delar av
Sverige. Allt för att evangeliet ska spridas i vårt land. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">När vi idag står
tillsammans i Vidare och har en gemensam vision om församlingsplantering i
Sverige tänker jag med tacksamhet tillbaka på de pionjärer som gick före och banade
väg. I den här artikeln nämner jag tre nyckelpersoner på 1970-talet. Vi var flera
som tog upp stafettpinnen och grundade församlingar på 1980-talet, men det är en annan historia. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Berättelsen om hur Råslätts församlingsgemenskap grundades finns i ett 20-sidigt häfte som du kan få som PDF av mig. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Denna text bygger på en artikel jag skrev för tidskriften <a href="https://www.johannelund.nu/forskning/" target="_blank">Ingång </a>Nr 1-2, 2022. </span></p><div style="mso-element: footnote-list;"><div id="ftn1" style="mso-element: footnote;">
</div>
</div>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-41754006024651231282022-06-30T09:00:00.001+02:002022-06-30T09:01:35.070+02:00Evangeliet - ett angeläget budskap<p><span style="font-family: inherit;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: inherit;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHH8-41r_p5u-ArkJ8MQFbXCZBJ5DtgwygafskYrXrbXiH9Cw_uV2Zo70fOH8E6buHEwo4AnuMBkwcWs7WFpSYo8z4dcg5je8wrBlThthmAEzkeFG4kUhxmIskb7g4CGFm1pdPDj6XOuEvX2qrG0UCJl3YZUkFpcubNZaifEI2h28O226Pa3g2zg-k/s2016/Aktuellt.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="2016" data-original-width="1512" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHH8-41r_p5u-ArkJ8MQFbXCZBJ5DtgwygafskYrXrbXiH9Cw_uV2Zo70fOH8E6buHEwo4AnuMBkwcWs7WFpSYo8z4dcg5je8wrBlThthmAEzkeFG4kUhxmIskb7g4CGFm1pdPDj6XOuEvX2qrG0UCJl3YZUkFpcubNZaifEI2h28O226Pa3g2zg-k/w300-h400/Aktuellt.jpg" width="300" /></a></span></div><span style="font-family: inherit;"><i>Den här veckan fick jag medlemstidningen Aktuellt från Alliansmissionen i brevlådan. Temat för numret är Vägar till tro och det handlar om hur vi som församlingar och enskilda kan leda människor till tro på Jesus Kristus i vår tid. Tidningen har flera bra artiklar och fina vittnesbörd. Om du inte fick den i brevlådan kan du läsa den här: <a href="https://alliansmissionen.se/aktuellt/" target="_blank">Aktuellt från Alliansmissionen</a>. Jag fick förmånen att skriva en artikel som beskriver evangeliets innehåll. Vad är det egentligen för budskap vi vill sprida i hela världen? Mitt svar på den frågan kan du även läsa här: </i></span><p></p><p><span style="font-family: inherit;">För Alliansmissionens församlingar har evangeliets
förkunnelse alltid varit ett prioriterat område. I såväl den lokala
församlingen som det internationella arbetet står spridandet av evangeliet i
centrum. Framför allt är det Guds kärlek som motiverar oss till detta. ”Kristi
kärlek lämnar mig inget val” (2 Kor 5:14), skriver Paulus när han förklarar
varför han predikar evangeliet. Ett annat motiv för oss är det uppdrag vi har
fått av Jesus: ”Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela
skapelsen” (Mark 16:15). Ett tredje är människors eviga väl. Låt oss därför
både som församlingar och enskilda fortsätta att dela evangeliet för att
människor ska komma till tro på Jesus och ha ett evigt liv.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;">Evangeliet är en stor berättelse och inte så enkel att
sammanfatta i några få rader. När jag ändå ska göra det tar jag min
utgångspunkt i Joh 3:16. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><i><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;">Så älskade Gud världen…<o:p></o:p></span></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;">Evangeliet börjar med Guds kärlek. Gud älskar den
värld som han har skapat, trots att den har vänt honom ryggen. Gud bryr sig om
världen och allt som finns i den; människor, djur och växter. Det är ju han som
har skapat allt. I vår tid är det många som lider av psykisk ohälsa, upplever
skamkänslor och känner sig värdelösa. Därför är det viktigt att betona att Gud
älskar världen och att det innefattar varje människa. I vår tid är det många
som oroar sig för framtiden. Därför kan en anknytningspunkt för evangeliet vara
att Gud bryr sig om hela världen och har en plan för att rädda den. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><i><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;">…att han gav den sin ende son, <o:p></o:p></span></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;"><span></span></span></span></p><a name='more'></a><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;">Planen handlar om Jesus, Guds ende son. Jesus är evangeliets
kärna och stjärna. Paulus skriver kort och gott att han är utvald att förkunna
Guds evangelium, som är ”evangeliet om hans son” (Rom 1:3). Evangeliet handlar
om att Jesus kom till jorden och föddes som ett litet barn. Det handlar om allt
han gjorde och lärde fram till sin död på korset. Det handlar om att han
uppstod från de döda och återvände till himlen. Hela berättelsen är viktig, men
det är korset som står i centrum. Det var genom sin död som Jesus bar världens
synd och försonade människan med Gud. Paulus beskriver hur han predikade
evangeliet för Korinthierna: ”Det enda jag ville veta av när jag var hos er,
det var Jesus Kristus, den korsfäste Kristus” (1 Kor 2:2). <o:p></o:p></span></span><p></p>
<p class="MsoNormal"><i><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;">för att de som tror på honom…<o:p></o:p></span></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;">Människan behöver ge en respons till budskapet om
Jesus Kristus. Texten beskriver detta med begreppet <i>tro</i>. Att tro har två
sidor. Å ena sidan handlar det om att tro på vissa grundfakta om Jesus, vem han
är och vad han gjorde. Å andra sidan handlar tron om förtröstan, att lita på Jesus
och släppa in honom i sitt liv. Det handlar om att tro både med huvudet och
hjärtat. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;">När Petrus predikar på pingstdagen förklarar han detta
lite utförligare: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att
ni får förlåtelse för era synder. Då ska ni få den helige Ande som gåva” (Apg
2:38). Gud erbjuder människan två gåvor. <i>Syndernas förlåtelse</i> tar itu
med det förgångna och tar bort skuld och skam. <i>Andens gåva</i> ger kraft att
göra Guds vilja och att tjäna honom nu och i framtiden. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><i><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;">…inte ska gå under utan ha evigt liv.<o:p></o:p></span></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;">Dessa gåvor innebär också att döden är besegrad och
att den som tror har ett evigt liv. Bibeln talar om uppståndelse från döden och
ett evigt liv på en ny och upprättad jord. Samtidigt talar texten om att det
finns en risk att gå under, det vill säga gå förlorad och missa det eviga
livet. Evangeliet har en allvarlig sida och det motiverar oss att dela det
vidare, eftersom Gud ”vill att alla människor ska räddas” (1 Tim 2:4) och att ”han
inte vill att någon ska gå förlorad utan att alla ska få tid att omvända sig” (2
Pet 3:9).</span></span></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-77641660263857374452022-06-23T19:54:00.000+02:002022-06-23T19:54:05.493+02:00Mitt möte med France-Mission och visionen om multiplicering<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPu_fAADRoU5_mn733j3K9DhY17q3HmX8obT-0LnY8dGDbRDs5CbKVhtDbkWZYh4fArKVPnBv5Fjyp2RqUud8T-A1u32bwIc6y1jlhsMlq1XclvxQU405KWLoZZzNigH77uTTz0lJcxbeT0862SogSXd1qpb5RVJgsihpac7c-ap6y5DS3-7_O68hm/s499/France-Mission.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="499" data-original-width="353" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPu_fAADRoU5_mn733j3K9DhY17q3HmX8obT-0LnY8dGDbRDs5CbKVhtDbkWZYh4fArKVPnBv5Fjyp2RqUud8T-A1u32bwIc6y1jlhsMlq1XclvxQU405KWLoZZzNigH77uTTz0lJcxbeT0862SogSXd1qpb5RVJgsihpac7c-ap6y5DS3-7_O68hm/w283-h400/France-Mission.jpg" width="283" /></a></div><span style="font-family: inherit;">Igår fyllde jag 63 år och det mesta av mitt jordiska liv ligger utan tvekan bakom mig. Två år innan jag föddes bildades den franska missionsorganisationen France-Mission. Jag har precis läst en inspirerande bok som berättar historien om France-Mission från 1957 till 2017. <a href="https://www.amazon.se/France-mission-semence-multiplication-depuis-1957/dp/B06XDYZ2JY" target="_blank">France-Mission - de la semence à la multiplication depuis 1957...</a> är den fullständiga titeln, vilket betyder France-Mission - från sådd till multiplikation sen 1957. </span><p></p><p></p><p><span style="font-family: inherit;">För några år sedan skrev jag om <a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2019/05/berattelser-ur-mitt-liv-en-sommar-i.html" target="_blank">min första resa till Frankrike</a> och mitt möte med en av France-Missions församlingsplanterare. Det ledde så småningom fram till en djupare kontakt och flera år av samarbete. Under en period hade vi en svensk stödgrupp för France-Mission, som i liten skala bidrog till arbetet och underhöll en svensk missionärsfamilj. Den svenska stödgruppen är faktiskt omnämnd i boken tillsammans med mig, P-O Ängegärd och Torbjörn Sandell (sid 249-250). </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Läsningen väckte många minnen och jag insåg hur mycket av mitt tänkande kring församlingsplantering som har sina rötter i France-Mission. Det var i Frankrike jag första gången kom i kontakt med församlingsplantering och det var från France-Mission vi hämtade många lärdomar och exempel när vi planterade församling på Råslätt i början av 1980-talet. Jag blev också påmind om att det var i France-Mission som jag första gången stötte på visionen om att bygga församlingar som multiplicerar sig. <span></span></span></p><a name='more'></a><p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuf_VwYNFkwrsHX9fjjm01o7dBZZ2kNYDnoyPBtA0AMRhatyOd1ie8wwMrSVRSVW6_sM_8zhqNIAB5ZRXAocoTrpxq72ATiGDFNxZmoavmrz78_kbNvx_vP8pTUYdXLloUr-kdjLSzttQD-ksvRzvS9fFiRXF03-FNU8I8lwW-2xesVfBIjkkcFF3R/s2016/Paris-Nation.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="font-family: inherit;"><img border="0" data-original-height="2016" data-original-width="1512" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuf_VwYNFkwrsHX9fjjm01o7dBZZ2kNYDnoyPBtA0AMRhatyOd1ie8wwMrSVRSVW6_sM_8zhqNIAB5ZRXAocoTrpxq72ATiGDFNxZmoavmrz78_kbNvx_vP8pTUYdXLloUr-kdjLSzttQD-ksvRzvS9fFiRXF03-FNU8I8lwW-2xesVfBIjkkcFF3R/s320/Paris-Nation.jpg" width="240" /></span></a></div><span style="font-family: inherit;">En församling i Paris fick på 1960-talet en vision om att plantera
församlingar som multiplicerar sig. Den första församlingen som planterades var Paris-Nation, som grundades 1967. När Paris-nation 1987 firade sitt 20-årsjubileum hade den nio dotterförsamlingar och 3
dotter-dotterförsamlingar i Parisområdet. Det var alltså totalt fyra generationer och då kan man tala om att multiplikation är på gång (se bilden till höger). Det fanns en nära relation mellan församlingen Paris-Nation och France-Missions ledning och det bidrog till att France-Mission 1984 antog visionen att bygga
församlingar som multiplicerar sig. Man använde bilden av jordgubbsplantor som sprider sig genom att skicka ut sticklingar som ger upphov till nya plantor. Jordgubbsplantestrategin har varit vägledande för France-Missions tänkande om hur man når en stad genom församlingar som multiplicerar sig. France-Mission grundade ett 90-tal församlingar under sina 60 första år, vilket får anses ganska framgångsrikt i ett sekulariserat land med ett hårt andligt klimat. <br /></span><p></p><p><span style="font-family: inherit;">Jag minns att jag någon gång på 80-talet hörde France-Missions medarbetare David Brown tala om olika strategier för att plantera församlingar. Den ena strategin var jordgubbsplantorna, där en moderförsamling knoppar av sig och får dotterförsamlingar i sin närhet. Det var den han själv jobbade med i storstaden Nancy. Den andra strategin illustrerades av en fallskärmstrupp som släpps ner på fiendens område. Den strategin handlar om är ett pionjärt team (apostoliskt team skulle vi kanske säga idag) som sänds till en ny plats, för att bryta ny mark. David Brown pratade om multiplicering, men då gjorde jag inte kopplingen till Sverige och tänkte inte att multiplicering av församlingar behövdes även här. Visst förstod jag redan då at vi behövde plantera församlingar på en del platser i Sverige, men att plantera församlingar som planterar församlingar gick inte riktigt in i mitt medvetande. Det är först nu mer än 30 år senare som visionen av multiplicerande församlingar i Sverige har sjunkit in. det är först på senare år som jag har förstått att det behövs även här. Numera talar jag ständigt om multiplicering. Boken om France-Mission påminde mig om att jag mötte begreppet och tänkandet redan för knappt 40 år sedan och det hade jag faktiskt glömt bort. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Boktiteln påminner också om att multiplicering börjar med evangelisation. Det börjar med att så ut ordet och dela evangeliet. Nya församlingar är en frukt av att människor kommer till tro och blir lärjungar. Det pratade France-Mission om redan från början och det är något vi pratar mycket om i församlingsplanteringskretsar i Sverige idag. </span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit;"><o:p></o:p></span></span></p><p><span style="font-family: inherit;">En del saker behöver lång tid för att fastna och jag inser att mina lärdomar från France-Mission förberedde mig för de uppgifter jag har stått i under de senaste tio åren i Sverige och inom SAM. Jag känner tacksamhet över att jag kan se den röda tråden i mitt liv. Gud har varit trofast och lett mig steg för steg. </span></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-80160132622423081162022-06-17T10:30:00.000+02:002022-06-17T10:30:07.939+02:00Paulusprogrammet 2.0 - en distanskurs om missionella initiativ och nya sätt att vara kyrka<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvb7ej3yr7nXxnhz_bfYqlhuM-ztV3PQVWG9QNuMGcdsX5hcltQb4p5fT8ElnY5BVErZ3aC6xWxDMXoxL73ydFZcgmpctQbfJNP8XSD2MKNni_TmXSxr7PMy-8Ht-u5cn7DK5QAjOvG-4/s1600/logga_liggande.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="817" data-original-width="1600" height="202" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvb7ej3yr7nXxnhz_bfYqlhuM-ztV3PQVWG9QNuMGcdsX5hcltQb4p5fT8ElnY5BVErZ3aC6xWxDMXoxL73ydFZcgmpctQbfJNP8XSD2MKNni_TmXSxr7PMy-8Ht-u5cn7DK5QAjOvG-4/s400/logga_liggande.png" width="400" /></a></div><p></p><p>Hösten 2015 startade vi Paulusprogrammet. Det är en ettårig distanskurs om missionella initiativ och nya sätt att vara kyrka. Kursen utgår från Mullsjö folkhögskola och den har drivs gemensamt av Alliansmissionen och Equmeniakyrkan Region Öst. Totalt ett 60-tal kursdeltagare har gått kursen under dessa år och den har gett ringar på vattnet i olika sammanhang, i både gamla och nya församlingar. </p><p>Studietakten är på endast 12,5 % och därför går den mycket bra att kombinera med arbete eller studier. Två gånger per termin träffas deltagarna i Mullsjö (måndag-tisdag) och mellan träffarna studerar man på hemmaplan. </p><p>Under det gångna läsåret genomförde vi kursen i ett uppdaterat format. Kursen kallas numera Paulusprogrammet 2.0. När vi startade Paulusprogrammet låg fokus på att plantera nya församlingar. Under åren har det visat sig att många av deltagarna framför allt jobbat med att tänka pionjärt i gamla församlingar och därför gör vi det nu tydligare att kursen handlar både om att starta nya församlingar och om att arbeta med förändring och utveckling i etablerade församlingar. Vi lägger också mer fokus på att nå nya människor och att dela evangeliet, eftersom detta är en stor utmaning i många kristna sammanhang. </p><p>Så här säger ett par av årets kursdeltagare om kursen: </p><p class="MsoNormal"><i>Bra
och handfast undervisning och litteratur som utrustat mig och som öppnat mina
ögon för hur centralt missionsuppdraget är i allt vad församlingen är och gör
och för behovet att starta nya församlingar. Under
kursen har jag också fått uppleva hur Gud bekräftat och stärkt dröm och längtan
i mitt liv. Dessutom
spännande och uppmuntrande att få möta andra som längtar och drömmer, och som
vill gå nya vägar tillsammans med Jesus. Vill
du också vara med och se Guds rike växa i Sverige? Att gå Paulusprogrammet
hjälper dig att gå i rätt riktning!</i></p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p><p>
</p><p class="MsoNormal" style="text-align: right;">Martine Björn, Ödeshög<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><i>Paulusprogrammet 2.0 har varit en mycket givande
utbildning! Att få träffas och umgås på den härliga folkhögskolan i Mullsjö,
med god mat, fint boende, natur och givande lektioner. Det har varit dagar att längta
till, se fram emot, men också en tid av självrannsakning om min egen tjänst och mina gåvor och hur jag kan använda dem i en församling. Jag är så tacksam för
lärarna som inte bara har inspirerat mig utan också mött mig,
väglett och stöttat mig! </i><o:p></o:p></p><p>
</p><p class="MsoNormal"></p><div style="text-align: right;">Caroline Frank, Älmhult</div><span><a name='more'></a></span><o:p></o:p><p></p><p>På webben presenteras Paulusprogrammet 2.0 så här:</p><p><span style="background-color: white; font-family: inherit;"><i><span style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0.5);">Paulusprogrammet är en 1-årig distanskurs om hur vi kan nå ut med evangeliet och bygga församlingar i Sverige idag. Den handlar både om församlingsutveckling och församlingsplantering. Kursen vänder sig till dig som är intresserad av missionella initiativ och nya sätt att vara kyrka. Du kanske är på gång att plantera en ny församling eller jobbar med utveckling och förändring i en gemenskap som funnits i många år. Du kanske står i en återplantering av en gammal församling som hotas av nedläggning. Du kanske brottas med din kallelse eller har en vision som du inte har börjat förverkliga än. Din församling kanske ska bli moderförsamling till ett nytt initiativ. Om du känner igen dig i något av detta så är den här kursen för dig.</span> </i></span></p><p>Det har inte funnits så mycket svensk litteratur om församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka och därför har vi tidigare använt en del engelsk litteratur i kursen. På senare år har det kommit ut nya böcker i ämnet skrivna av svenska författare och därför kan vi nu ha kurslitteratur helt på svenska. Det blir också en bättre anpassning till den svenska kulturen, och det gör förstås kursen ännu bättre. I kurslitteraturen finns numera både <a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2019/10/bokpresentation-drommen-om-en.html" target="_blank">Drömmen om en Jesusrörelse</a> och <a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2020/09/bokpresentation-vi-planterar-nya.html" target="_blank">Vi planterar nya församlingar - 12 berättelser från hela Sverige</a>. </p><p>Nu hoppas vi att deltagare från många olika sammanhang även i fortsättningen hittar till Paulusprogrammet. Vi tror att den här kursen kan vara till välsignelse för hela kristenheten och för flera olika samfund. <br /><br />Kanske ska du söka till Paulusprogrammet!<br /><br />Mer information om kursen och hur du anmäler dig finns på SAM:s och folkhögskolans hemsidor.</p><p><a href="https://alliansmissionen.se/utbildning/paulusprogrammet/" target="_blank">Paulusprogrammet 2.0 (SAM)</a><br /><a href="https://mullsjofolkhogskola.nu/utbildningar/paulusprogrammet/" target="_blank">Paulusprogrammet 2.0 (Mullsjö)</a></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheD3RZm7MgN95TE2oSC1GWp6n9eGubV8eRLgvhB8_aPfla0X3au7XKCss1T9SHgz7Aq273uk1LKt9ydlvjgaDCbMrKuQ9_dPfph8qJPntYGO_29a9ubVFK4GuzhLsVy0VCxMuHuLOimXM/s1600/paulus_emblem.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="898" data-original-width="1600" height="221" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheD3RZm7MgN95TE2oSC1GWp6n9eGubV8eRLgvhB8_aPfla0X3au7XKCss1T9SHgz7Aq273uk1LKt9ydlvjgaDCbMrKuQ9_dPfph8qJPntYGO_29a9ubVFK4GuzhLsVy0VCxMuHuLOimXM/s400/paulus_emblem.png" width="400" /></a></div><p></p><p><br /></p><p><br /></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-23765573869509254752022-06-11T22:59:00.001+02:002022-06-11T23:01:13.928+02:00Tankar under en vandring i skogen<p></p>På grund av ett plötsligt sjukdomsfall blev dagens planer ändrade och på eftermiddagen fick jag ett par lediga timmar. Då gav jag mig ut på vandring i ett närbeläget naturreservat med ett omväxlande skogslandskap. Förr brukade jag läsa böcker på lediga stunder. Sen jag fyllde 60 är det annorlunda. Nuförtiden vill jag ut i naturen så mycket jag bara kan. Jag har blivit en friluftsmänniska på gamla dar. <p></p><p>När jag vandrade genom Strömsbergsskogen idag tänkte jag på hur mycket vackert det finns i Guds skapelse och hur fantastiskt det fungerar. För mig är det lätt att se att det måste finnas en vis och mäktig skapare bakom allt som finns. Skapelsen vittnar om att det finns en skapare. Om detta handlar också den första meningen i Bibeln: "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord" (1 Mos 1:1). Den första trossatsen i den apostoliska trosbekännelsen säger samma sak: "Vi tror på Gud, allsmäktig fader, himlens och jordens skapare". Att Gud har skapat allt är utgångspunkten för den kristna tron. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYRpUUs3NQFBuXiOo4Mrn1R54wecJa1CaYe0XfPdW-53SGQd42btE5-PglEYIFZoQTb7vRa7wVBos7hGeK8wnA0z3hL5Tf4Y1mxqVpyUqec98yv_r3tYRDIW9Az3wNkBOPUjclUsLuW6fvQ1sfvJF1ssssd9PwrzsTz4zYOxYvlEmDKXoDzmpPk6Xd/s3264/Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare,%20Gr%C3%A4storp%20(5).JPG" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="2448" data-original-width="3264" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYRpUUs3NQFBuXiOo4Mrn1R54wecJa1CaYe0XfPdW-53SGQd42btE5-PglEYIFZoQTb7vRa7wVBos7hGeK8wnA0z3hL5Tf4Y1mxqVpyUqec98yv_r3tYRDIW9Az3wNkBOPUjclUsLuW6fvQ1sfvJF1ssssd9PwrzsTz4zYOxYvlEmDKXoDzmpPk6Xd/s320/Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare,%20Gr%C3%A4storp%20(5).JPG" width="320" /></a></div><p></p><p>Paulus skriver att man kan förstå något om Gud genom att se på skapelsen. "Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt" (Rom 1:20). Genom det som Gud har skapat kan man förstå att han finns och att han måste vara en osynlig och mycket mäktig Gud med en oändlig kunskap. Man kan inte lära känna Gud genom skapelsen, men man kan förstå att han finns och man kan känna hans närvaro. Det är inte så konstigt att många gör andliga erfarenheter ute i naturen. Det gick jag och tänkte på i skogen idag. </p><p></p><p><span></span></p><a name='more'></a>Jag tänkte också på att det är bra med naturreservat där många olika arter får utrymme att leva så att den biologiska mångfalden bevaras. Jag fascinerades av rikedomen av blommor, träd, insekter och fåglar och mycket mer. Som människor vi satta att ta hans om det Gud har skapat och det gäller även oss som kristna. Att vårda och bevara skapelsen är en aspekt av vår kallelse som Guds medarbetare. <p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSPurChKRpP-4ULbscpO5F7bd61vPbJ-GBg8XCe9ieYWwEbPoB5NEHdiC-qFYx0DYd9G4Zh8fDjPQElNh8V5QFE2r0yjXyZ6XcEI6P_M7bYQ5xoMOhdYgOckz4AKtXG2vEuV1eS995sh7YEFoNeghoP2LNdniPqKx3AFWFOQm5YTYZajvcQLPPMYD0/s2300/P1190013%20(2).JPG" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1638" data-original-width="2300" height="228" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSPurChKRpP-4ULbscpO5F7bd61vPbJ-GBg8XCe9ieYWwEbPoB5NEHdiC-qFYx0DYd9G4Zh8fDjPQElNh8V5QFE2r0yjXyZ6XcEI6P_M7bYQ5xoMOhdYgOckz4AKtXG2vEuV1eS995sh7YEFoNeghoP2LNdniPqKx3AFWFOQm5YTYZajvcQLPPMYD0/s320/P1190013%20(2).JPG" width="320" /></a></div>Därför är jag glad att det finns kristna organisationer som jobbar med naturvård. För en tid sedan fick jag kontakt med föreningen <a href="https://arochasvanner.se/" target="_blank">KriNa</a> (Kristna för naturvård) som är den svenska grenen av den internationella organisationen <a href="https://arocha.org/en/" target="_blank">A Rocha</a>. A Rocha startades i England för snart 40 år sedan, med stöd av bland annat den evangelikale <a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/04/john-stott-teolog-pastor-och.html" target="_blank">teologen John Stott, som även var fågelskådare</a> och ivrade för naturvård och miljövård. Idag arbetar A Rocha med naturvård och miljöarbete i ett 20-tal länder. <p></p><p>Jag har nu blivit medlem i KriNa och är nyfiken på vart det ska leda mig. Helt klart vill jag på något sätt engagera mig för att vårda det Gud har skapat, inte minst värnar jag om fåglarnas livsmiljöer i skogar, våtmarker, jordbrukslandskap och sjöar. Även jag har ju blivit fågelvän och fågelskådare. </p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi71dRajLuDao-_K2WYpIz5obruXty-7EDEdkyvf07TKUN4g139jlJUrXYUDYesyYqKH0ph9-Lz0YO_b88jcBXB8c4ifF2s-mwBeEWf3ZubSfpYA72rZTiVmVvgwf4yX61H8bSHObfcEbJhlbSec6UXPQq8l4l--GKqm4ZSheKy6ILIxNIGw9sROXPu/s3264/R%C3%B6dhake,%20Gr%C3%A4storp%20(8).JPG" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="2448" data-original-width="3264" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi71dRajLuDao-_K2WYpIz5obruXty-7EDEdkyvf07TKUN4g139jlJUrXYUDYesyYqKH0ph9-Lz0YO_b88jcBXB8c4ifF2s-mwBeEWf3ZubSfpYA72rZTiVmVvgwf4yX61H8bSHObfcEbJhlbSec6UXPQq8l4l--GKqm4ZSheKy6ILIxNIGw9sROXPu/s320/R%C3%B6dhake,%20Gr%C3%A4storp%20(8).JPG" width="320" /></a></div><br /><p></p><p></p>Under min vandring idag hörde jag många fåglar sjunga, bland annat de tre arterna som finns på bilderna. Överst grönsångare, sen gärdsmyg och till sist rödhake. Bilderna har jag dock tagit tidigare i skogen hemma på Grästorp. <p></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-21877540712252600512021-12-29T22:48:00.002+01:002021-12-29T22:48:46.516+01:00John Stott och boken om korset<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjEVnt45ZgvX_ZnGa3q2mVg1zs9woCtsDF_Ksu7WjwEbRH0YmuWc3VRPVFiF5gZHA2yf-RqhHhzmYIONiS_SoU-lPLAOmjBMx2Rix4Apj0BOGxopTfiVoT188cvCdcHq0SU88r4-7pOwZWvJVfODfI9Xeg14WfAI7NfqM4qF38K0OwziLJaieh-4_JI=s200" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="200" data-original-width="150" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjEVnt45ZgvX_ZnGa3q2mVg1zs9woCtsDF_Ksu7WjwEbRH0YmuWc3VRPVFiF5gZHA2yf-RqhHhzmYIONiS_SoU-lPLAOmjBMx2Rix4Apj0BOGxopTfiVoT188cvCdcHq0SU88r4-7pOwZWvJVfODfI9Xeg14WfAI7NfqM4qF38K0OwziLJaieh-4_JI=w300-h400" width="300" /></a></div>I år är det 100 år sedan John Stott föddes och under våren skrev jag fem blogginlägg om honom och hans betydelse för mitt liv och min tjänst. I våras plockade jag också fram hans bok om korset för att läsa den igen. Det har tagit sin tid att komma igenom den, men nu är jag klar och det är dags för att skriva ytterligare en text om John Stott. <br /><p></p><p><a href="https://apologiaforlag.se/format/bocker/korset-meningen-med-jesu-dod" target="_blank">Korset: Meningen med Jesu död</a> kom ut på svenska 1988 och jag läste den redan följande år. Jag tror inte jag överdriver när jag säger att det är den viktigaste boken jag har läst om korset och att den har präglat min syn på meningen med Jesu död. Det var inspirerande att läsa den igen även om den är mastig. </p><p>Jesu Kristi kors är centrum i den kristna tron. Paulus sammanfattar sin förkunnelse i Korinth så här: "Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat hos er än Jesus Kristus och honom som korsfäst" (1 Kor 2.2) och till Galaterna skriver han: "För min del vill jag inte vara stolt över något annat än Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen" (Gal 6:14). </p><p>Korset är i centrum, men det är inte alldeles enkelt att förstå korsets betydelse och varför Jesus måste dö. I den här boken gräver Stott djupt i både Skriften och den kristna traditionen för att reda ut frågeställningarna och hitta rätt bland alla olika teorier. Den här boken är förmodligen Stotts viktigaste och betraktas som en klassiker. Det är en stor glädje att den i höst återigen har blivit utgiven på svenska. Så här sammanfattar Stefan Gustavsson bokens 400 sidor i förordet till den nya utgåvan: <span></span></p><a name='more'></a><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgBkBHSw3eRiF16vzQM4APmMzRTClTljEW_2qjhqIzBYFj_DSl-vTsEt3OP4qgtpTCLEy6jqwsMz4fqmhrm8fcdtHEcmIzOajB25id8poN3xwhh1qO0nznITaVr22OUFMhiaIDKBaOwA2y4FkV8pbEJc8DHcV_dsOfOZmIKEULrvBx6FSjL6rDQLQXZ=s296" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="296" data-original-width="201" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgBkBHSw3eRiF16vzQM4APmMzRTClTljEW_2qjhqIzBYFj_DSl-vTsEt3OP4qgtpTCLEy6jqwsMz4fqmhrm8fcdtHEcmIzOajB25id8poN3xwhh1qO0nznITaVr22OUFMhiaIDKBaOwA2y4FkV8pbEJc8DHcV_dsOfOZmIKEULrvBx6FSjL6rDQLQXZ=w272-h400" width="272" /></a></div><p></p><p><i>Boken består av fyra delar. I den inledande delen ges bakgrunden till
korset, och John Stott besvarar frågan om vilka som egentligen är skyldiga till Jesu död. Del två behandlar vad Stott kallar ”korsets innersta
kärna”, där han visar vad en biblisk förståelse av begrepp som ”gottgörelse” och ”ställföreträdande” innebär. Del tre visar på ett underbart sätt
vad korset åstadkommer: det räddar syndare, uppenbarar Gud och besegrar ondskan. I den fjärde delen går Stott igenom ett område som ofta
förbises i presentationer av Jesu kors: Vilka blir följderna för oss som
kristen gemenskap? Vad innebär det att leva i korsets tecken? </i></p><p>I förordet citerar Gustavsson även vad Alister McGrath skrivit om boken: </p><p><i>Allt sedan dess publicering har John Stotts bok Korset: Meningen
med Jesu död etablerat sig som den mest respekterade och auktoritativa evangeliska boken i detta så viktiga ämne. Det är fortfarande standardverket med sina fantastiska teman – inspirerande,
utmanande, uppmuntrande och upplysande. Det är enligt min mening John Stotts allra främsta och bästa verk, skrivet på toppen
av hans karriär då han var sextiofem år gammal. Vi får på dessa
sidor bättre inblick i denna stora författares tänkande och hjärta
än i någon annan av hans många skrifter. Det är som om han väntade tills han kände sig redo att skriva om ett så stort ämne, vilket
gjorde det möjligt för honom att göra ett koncentrat av den teologiska precision, pastorala visdom och retoriska förmåga som han
samlat på sig under en hel livstid. I så fall var det definitivt värt att
vänta på.</i></p><p>John Stott företräder det som på svenska brukar kallas för den objektiva försoningsläran. Den kan sammanfattas med att Gud är både subjekt och objekt i försoningen. Gud tog initiativet och "har försonat oss med sig själv genom Kristus... Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv..." (2 Kor 5:18-19). Jesus dog som vår ställföreträdare, tog vårt straff och sonade vår skuld. Stott förklarar denna syn på djupet och går till rätta med missförstånd, överdrifter och feltolkningar. Jag tycker att han gör det bra. Det här är en bok som jag rekommenderar alla predikanter att läsa. Denna förkunnelse om korset har också en stark ställning inom mitt eget sammanhang; Svenska Alliansmissionen.</p><p>Följ länkarna om du vill läsa mer: </p><p><a href="https://apologiaforlag.se/format/bocker/korset-meningen-med-jesu-dod" target="_blank">Presentation av boken och beställning</a></p><p><a href="https://cdn.abicart.com/shop/ws64/67464/art17/184866817-213cc3-Korset_forord.pdf" target="_blank">Hela Stefan Gustavssons förord till den nya utgåvan</a></p><p><a href="https://cdn.abicart.com/shop/ws64/67464/art17/184866817-f3983c-Korset_innehallsforteckning.pdf" target="_blank">Innehållsförteckning</a></p><p>Jag har tidigare skrivit om olika försoningsmodeller här: </p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2009/04/meningen-med-jesu-dod.html" target="_blank">Meningen med Jesu död</a></p><p>Mina tidigare texter om John Stott finns här: </p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/04/john-stott-teolog-pastor-och.html" target="_blank">John Stott - teolog, pastor och fågelskådare</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-lausannedeklarationen.html" target="_blank">John Stott och Lausannedeklarationen</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-boken-jag-oversatte.html" target="_blank">John Stott och boken jag översatte</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-forsamlingen-vi.html" target="_blank">John Stott och församlingen vi planterade</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/06/john-stott-och-treenigheten.html" target="_blank">John Stott och treenigheten</a></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-11201988110012380262021-11-19T08:29:00.001+01:002021-11-19T08:29:53.387+01:00Ett häfte om smågrupper <p>Jag har nyligen skrivit ett häfte om smågrupper för Alliansmissionens räkning. Jag är övertygad om att det är oerhört viktigt att ha livsnära smågrupper i församlingen och det här häftet vill vara en hjälp till att få smågrupper att fungera på ett bra sätt. Så här skriver jag i häftets inledning: </p><p><i>Jag kom till tro på Jesus och började följa honom när jag var 15 år. Något halvår efter min omvändelse startade jag en liten bönegrupp tillsammans med några vänner. Vi träffades en kväll i veckan för att lovsjunga, studera Bibeln, samtala och be. Bönegruppen höll ihop med ungefär samma personer under hela gymnasietiden. Den var utan tvekan den viktigaste faktorn för att jag skulle växa som kristen och lära mig att följa Jesus. Det var i den lilla gruppen jag lärde mig att be högt tillsammans med andra. Det var där jag lärde mig att prata om Bibeln och tron på ett livsnära och personligt sätt. Det var i den lilla gruppen jag öppnade mig och vågade berätta om mina svårigheter och det var där som jag började använda mina gåvor och upptäckte vad Gud hade lagt ner i mitt liv. I gruppen formades vi till lärjungar och sände ut varandra i tjänst och mission. </i></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh96rxXrRh2P57FI8d8OFhs55jMKnYDP3tuJDIFAM3DcHX3wmWA5g2YiOFZy65s02eT1J0q1hQGXSKK7-jjsXyFX3gcrB8sdP61FJFNYG1gA5PRilkJ5mjzF99bHPsF3_LJkisYJvcjg5Y/s800/5f531b45-c584-48ce-a3cb-45b23a4ee30a.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a></div><p></p><p><i>När jag några år senare var med och startade en ny församling i
det mångkulturella höghusområdet Råslätt utanför Jönköping
var det en självklarhet att satsa på smågrupper. Vi började med
en liten grupp som samlades i ett hem och det blev snart fler
smågrupper. Än idag, 40 år senare, samlas de flesta smågrupperna i min församling varje vecka och de är församlingslivets
hjärta.</i> </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="558" data-original-width="800" height="279" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh96rxXrRh2P57FI8d8OFhs55jMKnYDP3tuJDIFAM3DcHX3wmWA5g2YiOFZy65s02eT1J0q1hQGXSKK7-jjsXyFX3gcrB8sdP61FJFNYG1gA5PRilkJ5mjzF99bHPsF3_LJkisYJvcjg5Y/w400-h279/5f531b45-c584-48ce-a3cb-45b23a4ee30a.jpg" width="400" /></i></div><span><a name='more'></a></span><p>Häftet är på 25 sidor och det tar upp många av de utmaningar som smågruppsarbetet i en församling möter. Efter en genomgång av de grundläggande byggstenarna i en smågrupp får du praktiska råd och tips som kan hjälpa dig att få smågrupperna att fungera. Du får också lite hjälp med hur du ska hantera de problem och svårigheter som kanske dyker upp längs vägen. Häftet riktar sig till den som vill starta en smågrupp, är smågruppsledare eller har ett mer övergripande ansvar för smågruppsarbetet i en församling. Jag tror faktiskt att alla som är intresserade av smågrupper har något att hämta i den här texten. </p><p>Häftet kan laddas ner gratis på <a href="https://alliansmissionen.se/for-forsamlingar/forsamlingsutveckling/" target="_blank">Svenska Alliansmissionens hemsida</a>. </p><p>Ladda ner PDF: <a href="https://alliansmissionen.se/wp-content/uploads/2021/11/hafte-smagrupper.pdf" target="_blank">Smågrupper i församlingen</a></p><p><br /></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-57187549025102715982021-11-15T16:54:00.000+01:002021-11-15T16:54:59.198+01:00En bok om lärjungaskap: Discipleshift<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpzDE2XdM01XkcePTNv0-55CkW9mlupKwaCuukSpyY8oS8nZei4QQjZeI1g7FAZUJ7Rpc0mIp91NkTjGNrQJpPp2r8HD7tuxrmemzXbESkgdq3oHos7v3lxn603MWmm5o8ROHoQA9jKWA/s311/discipleshift.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="311" data-original-width="201" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpzDE2XdM01XkcePTNv0-55CkW9mlupKwaCuukSpyY8oS8nZei4QQjZeI1g7FAZUJ7Rpc0mIp91NkTjGNrQJpPp2r8HD7tuxrmemzXbESkgdq3oHos7v3lxn603MWmm5o8ROHoQA9jKWA/w259-h400/discipleshift.jpg" width="259" /></a></div><p></p>Det kristna livet handlar om att följa Jesus. Vi brukar kalla detta för lärjungaskap och det är ett ämne som ofta återkommer på den här bloggen. Det skrivs mycket om lärjungaskap även på andra håll och idag presenterar jag en bok som jag tycker tillför något intressant i samtalet. Den har titeln <a href="https://www.adlibris.com/se/bok/discipleshift-9780310492627" target="_blank">Discipleshift - Five Steps That Help Your Church to Make Disciples Who Make Disciples</a> och är skriven av Jim Putman och Bobby Harrington. <p></p><p>Författarna utgår från situationen i USA och konstaterar att många församlingar inte är framgångsrika i att göra lärjungar. De menar att många församlingar behöver göra fem förändringar (skiften) för att komma till rätta med den här bristen, och boken kretsar runt dessa fem skiften. Det är lätt att se att det finns paralleller till situationen i Sverige och även om boken präglas av amerikansk kultur tror jag att vi kan lära oss något av den. De fem skiftena är följande:</p><p><b>1. Från att nå människor till att göra lärjungar (from reaching to making)</b>. Målet bör inte bara vara att människor ska höra evangeliet och komma till tro. Målet måste vara att människor ska lära känna Jesus, förändras av honom och delta i hans mission. </p><p><b>2. Från att informera till att utrusta (from informing to equipping)</b>. Vi har ofta en för stark betoning på undervisning och information. Pedagogiken behöver bli mer praktisk och utrustande, så att undervisningen inte stannar i huvudet, utan kommer ut i händerna och fötterna. </p><p><b>3. Från program till målinriktning (from program to purpose) </b></p><p><b>4. Från verksamhet till relationer (from activity to relationship)</b>. Det är faktiskt lite svårt att hålla isär trean och fyran, så jag slår ihop dem. Båda handlar om att vi ska fokusera mindre på program och verksamhet och mer på församlingens djupare syfte att vara en gemenskap av lärjungar där relationer och smågrupper är det centrala. Lärjungaträning fungerar främst genom relationer och inte så mycket genom aktiviteter. </p><p><b>5. Från samlande till sändande (from accumulating to deploying)</b>. Den femte förändringen handlar om ett nytt sätt att se på framgång. Istället för att räkna hur många vi samlar, bör vi fokusera mer på att räkna hur många vi sänder iväg. </p><p>De här fem förändringarna är inte direkt några nyheter. Det har sagts många gånger förr och jag kan konstatera att alla har funnits med i mitt sätt att tänka om och praktisera församling och lärjungaskap ända sen 1980-talet. Ändå tycker jag att boken har något att bidra med. Jag vill peka på fyra saker som jag tycker är särskilt intressanta. </p><p>Boken börjar med att ge <b>en tydlig definition av lärjungaskap</b>. Detta är något som ofta saknas och därför uppskattar jag att författarna börjar där. Deras korta och kärnfulla definition är att en lärjunge är en person som följer Kristus, förändras av honom och är överlåten till att delta i hans mission. </p><p><span></span></p><a name='more'></a>Författarna ger också en grundlig <b>beskrivning av den mognadsprocess</b> som en kristen går igenom som lärjunge. De delar in processen i fem steg: andlig död - nyfödd - barn - ung vuxen - förälder och pekar på vilka behov man har i varje fas av livet. Det är flera intressanta insikter i detta avsnitt. <p></p><p>Eftersom boken betonar att lärjungaträning sker bäst i gemenskap och i relationer så läggs en stor vikt vid livsnära <b>smågrupper </b>och boken ger goda råd för hur dessa kan fungera. Om vi vill se människor växa som lärjungar i våra församlingar behöver vi ha fungerande smågrupper. Jag gillar den betoningen och har precis skrivit ett nytt häfte om smågrupper, som du kan ladda ner på Alliansmissionens hemsida: <a href="https://alliansmissionen.se/for-forsamlingar/forsamlingsutveckling/#grupper" target="_blank">smågrupper</a>. </p><p>Den fjärde saken jag vill peka på är undervisningen om <b>ledarens (pastorns) karaktär och roll</b>. Boken riktar sig i stor utsträckning till pastorer och andra som leder församlingen och den är ganska utmanande. Den utmanar pastorer att vara äkta och transparanta i sitt ledarskap och att se sin främsta uppgift som att träna och utrusta andra. Detta är en välkommen och viktig betoning. </p><p>Jag hoppas att många pastorer och ledare läser den här boken och låter sig utmanas av den. </p><p>Läs gärna mina definitioner av lärjungaskap och lärjungaträning i dessa två texter: </p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2017/05/larjungaskap-pa-fem-fingrar.html" target="_blank">Lärjungaskap på fem fingrar</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2017/05/larjungatraningens-abc.html" target="_blank">Lärjungaträningens ABC</a></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-19770185941547114272021-08-13T09:06:00.003+02:002022-05-23T15:32:01.636+02:00Därför behövs Svenska Alliansmissionen<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: right;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmr3qMLZyvj-p-iEaGtNVpODQxa3D3NybriC-s3ENIodm7VRwQZ9YeAq7FNsdQDg3sm3i3KYz5z4ft7a3mVylRZbOFfu0T_yANgONvLrPf-VF-pKo-UuptwsrMvRgcJH1kpfSjho7mEoQ/s600/F%25C3%25B6r+en+tid+som+denna.webp" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="600" data-original-width="399" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmr3qMLZyvj-p-iEaGtNVpODQxa3D3NybriC-s3ENIodm7VRwQZ9YeAq7FNsdQDg3sm3i3KYz5z4ft7a3mVylRZbOFfu0T_yANgONvLrPf-VF-pKo-UuptwsrMvRgcJH1kpfSjho7mEoQ/w266-h400/F%25C3%25B6r+en+tid+som+denna.webp" width="266" /></a></div><i>I samband med Svenska Alliansmissionens årskonferens i maj kom boken <a href="https://nyamusik.se/bockerbiblar/kategorier/kyrka-forsamling/for-en-tid-som-denna" target="_blank">För en tid som denna: Svenska Alliansmissionen - självförståelse, teologi och ledarskap</a>. Det är en antologi med sexton författare och jag är en av bokens tre redaktörer. De andra är Lina Skoghäll och Jakob Svensson, som båda är pastorer i SAM och dessutom jobbar på ALT (Akademi för ledarskap och teologi). Förra veckan hade vi tre en debattartikel i Dagen om varför SAM behövs som en egen rörelse och att SAM har ett viktigt bidrag till svensk kristenhet. </i><p></p><p><i>I Dagen fick artikeln rubriken <a href="https://www.dagen.se/debatt/2021/08/06/enhet-mojlig-trots-olika-syn-i-sekundara-fragor/" target="_blank">Enhet möjlig trots olika syn i sekundära frågor</a>. Idag publicerar jag även hela texten här på Barnabasbloggen. </i></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Varför är Svenska Alliansmissionen (SAM) fortfarande ett
eget samfund? Andra svenska frikyrkorörelser har gått samman och bildat nya
samfund som EFK och Equmeniakyrkan, men SAM har valt att fortsätta som en egen
rörelse. Detta beror bland annat på den geografiska koncentrationen till
Jönköpings län och den tydliga teologiska identiteten som finns i samfundet.
SAM vill finnas kvar som en egen rörelse, vilket vi anser bör vara SAM:s linje
även i framtiden. Vi är nämligen övertygade om att SAM har ett viktigt bidrag
till kristenheten i Sverige och det berör bland annat den nu omdebatterade
frågan om samtalsklimatet i de kristna leden. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">SAM:s historia börjar med den väckelse som utbröt i
Jönköping på 1830-talet efter att staden drabbats av både koleraepidemi och
storbrand. År 1853 bildades Jönköping Traktatsällskap med syftet att sprida
evangeliet om Jesus Kristus i Jönköping och de kringliggande bygderna. Det är
från detta år som SAM räknar sin ålder och firar sina jubileer. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">SAM har sitt centrum i Jönköping och majoriteten av
samfundets församlingar finns i Jönköpings län. Här är samfundet stort och
välkänt men i övriga Sverige mindre känt. Vad är det då som gör att SAM har en unik
roll att spela som egen rörelse i den svenska kristenheten? Vi tror att det
handlar om att vara brobyggare och att visa på hur man kan gestalta kristen
enhet på Bibelns och bekännelsens grund. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><span></span></span></p><a name='more'></a><span style="font-family: inherit;">SAM har en blandning av både lutherskt och baptistiskt i sin
identitet. Vi började som en väckelserörelse inom Svenska kyrkan och stod
mycket nära EFS. Med tiden kom det in mer frikyrkligt och baptistiskt
inflytande i rörelsen, men man strävade efter att ha goda relationer till både
Svenska kyrkan och frikyrkorna. Den här linjen förstärktes av missionsmannen
Fredrik Fransson som hade ett betydande inflytande på SAM:s utveckling. Han
lanserade den så kallade alliansprincipen, vilken innebär att man prioriterar
missionsuppdraget och missionerar tillsammans i allians, även om man har olika
syn i sekundära frågor. SAM är en allians för mission och därför heter samfundet
som det gör. SAM är djupt präglat av det motto som lanserades av Zinzendorf på
1700-talet: ”Enhet i det centrala, frihet i det som inte är centralt, kärlek i
allt.” <o:p></o:p></span><p></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Det här betyder inte att SAM är en flummig eller otydlig
rörelse, snarare tvärtom. SAM har ett mycket starkt DNA med tre tydliga
kännetecken: Evangeliet om Jesus Kristus och hans försoningsdöd på korset, tron
på hela Bibeln som Guds ord och sann och tillförlitlig i allt den påstår samt
missionsuppdraget att i ord och handling förmedla evangeliet till alla folk. SAM
står stadigt på Lausannedeklarationens grund.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">SAM:s bidrag till svensk kristenhet är enligt vår mening just
detta att visa hur man upprätthåller principen om enhet i det centrala och
frihet i det perifera. Vi är enade när det gäller centrala frågor som
evangeliet och bibelsynen, men har frihet när det gäller dopet, eskatologin och
församlingsstrukturen. Den här kulturen har funnits genom hela vår historia och
den förstärktes av två profiler som tjänstgjorde under den senare delen av
1900-talet på SAM:s pastorsutbildning i Kortebo; Stig Wikström och Paul Wern. När
det gällde synen på dopet och Jesus återkomst var de varandras motsatser, men
när det gällde bibelsyn och synen på evangeliet och frälsningen var de överens
och de respekterade varandra och arbetade tillsammans. De var ett konkret
exempel på alliansprincipen och deras föredöme formade många av de pastorer som
utbildades under deras tid. Detta är en kultur som präglar SAM än idag och det har
gett förutsättningar för ett gott samtalsklimat i rörelsen. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">På senare tid har samtalsklimatet i svensk kristenhet
aktualiserats. Ofta förs samtalen kring viktiga frågor på ett sätt som leder
till ett hårt tonläge och personangrepp. Vi menar att sådant inte hör hemma bland
Jesus lärjungar. SAM:s starka tradition av enhet i det centrala gör att vi kan
leva med olikheter i sekundära frågor. Vi har även en kultur av att föra våra
viktiga debatter internt och inte offentligt. Inte för att vi har något att
dölja utan för att vi värnar gemenskapen och har omsorg om varandra. Därför ser
vi inte heller så mycket av hårda tongångar och splittring inom SAM. Detta,
menar vi, är ett av SAM:s bidrag till svensk kristenhet. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">SAM vill se en enad kristenhet som tar evangeliets budskap på allvar och förkunnar Jesus som enda vägen till Gud. En kristenhet där kallelsen till tjänst inte
avgörs av kön eller etnicitet utan av Guds kallelse, Andens kraft och hjärtats längtan. En kristenhet som välkomnar mångfald som ett
tecken på Guds rike och som värnar en skapelse i nöd<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">För över hundra år sedan tackade vi nej till att gå med i
EFS eller Svenska Missionsförbundet. På senare tid har vi avstått från att gå
samman med andra samfund. SAM har en tradition av att arbeta för kristen enhet
samtidigt som man vill bevara sin egen frihet. Vi tror att det är den rätta vägen
även i framtiden för SAM och därför bör SAM finnas kvar som en egen rörelse. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: inherit;"> </span></o:p><span style="font-family: inherit;">Jonas Melin, Jakob Svensson, Lina Skoghäll</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Pastorer i SAM och redaktörer för boken <i>För en tid som denna: Svenska Alliansmissionen – självförståelse,
teologi och ledarskap</i></span></p><p></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-84036745183570616392021-08-10T16:11:00.008+02:002021-08-10T16:14:15.253+02:00Frikyrkoundersökningen visar på vikten av att plantera nya församlingar<p><i>Med anledning av <a href="https://vidare.nu/frikyrkoundersokningen/" target="_blank">Frikyrkoundersökningen</a> skrev jag en debattartikel i Dagen i början av sommaren. Den finns här: <a href="https://www.dagen.se/debatt/2021/07/02/ska-frikyrkan-overleva-behover-vi-plantera-fler-forsamlingar/" target="_blank">Ska frikyrkan överleva behöver vi plantera fler församlingar</a>. </i></p><p><i>Idag publicerar jag hela artikeln även här på Barnabasbloggen. </i></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">I den nyligen publicerade Frikyrkoundersökningen framgår att
frikyrkorna i Sverige fortsätter att gå bakåt, både i antal medlemmar och i
antal församlingar. Frikyrkorna minskar dessutom i andel av befolkningen för
varje ny generation. <a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/06/frikyrkoundersokningen-nagra.html" target="_blank">På Barnabasbloggen har jag skrivit</a> om att det är många
faktorer som samverkar till detta och att det inte bara finns en åtgärd som kan
vända utvecklingen. I den här artikeln vill jag lyfta fram den faktor, som
verkar vara svårast för etablerade församlingar att ta till sig, nämligen att det
planteras alldeles för få nya församlingar för att vi ska kunna vända den
nedåtgående trenden. Jag vill också peka på att församlingsplantering kan vara
ett sätt att engagera och nå den unga generationen. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Undersökningens siffror är dramatiska. Den visar att antalet
frikyrkoförsamlingar i Sverige har minskat med 25 % på tjugo år. <span style="color: #222222; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Frikyrkoundersökningen
använder ett utvidgat frikyrkobegrepp och räknar tre olika företeelser som
frikyrkor: de klassiska frikyrkosamfunden (inklusive Trosrörelsen och Vineyard),
rörelser inom den lutherska kyrkofamiljen som har ett liknande medlemsbegrepp (till
exempel EFS), samt församlingar som står utanför samfunden, till exempel många
migrantförsamlingar. </span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="color: #222222; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><span style="font-family: inherit;">Av de 2 925 församlingar som fanns år 2000 finns 38
% inte kvar idag. Mer än en tredjedel har lagts ned på tjugo år! Det är
omskakande. Som väl är har det också planterats en del nya församlingar. Sen år
2000 har det grundats 471 nya församlingar i Sverige och av dem finns cirka 400
kvar idag. Det betyder att 18 % av dagens 2 200 församlingar är planterade
efter år 2000. Det är en betydande andel och det visar hur viktigt det är att
plantera nya församlingar. Notera att mer än hälften av de nya församlingarna finns
utanför samfunden och att många av dem är migrantförsamlingar. Även om alla de
etablerade frikyrkosamfunden numera satsar på att plantera nya församlingar har
vi inte sett något genombrott. Framför allt saknas det moderförsamlingar som har
tagit till sig visionen och på egen hand tar missionella initiativ i sin
närhet. Detta måste få en ändring nu, innan det är för sent. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="color: #222222; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><span style="font-family: inherit;">För tre år sedan bildade tio samfund och
organisationer nätverket <i style="mso-bidi-font-style: normal;"><a href="https://vidare.nu/" target="_blank">Vidare</a></i> och
satte upp ett gemensamt mål: ”Vi vill hjälpa varandra så att våra församlingar
senast 2025 planterar fler församlingar än vad som läggs ner”.
Frikyrkoundersökningen är en viktig avstämning för detta mål. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Under de senaste fem åren har det lagts ner
243 församlingar och planterats 134 nya. Det är en bit kvar tills vi har nått
målet, men vi kan glädja oss åt att skillnaden mellan antalet nedlagda och
antalet planterade är mindre än tidigare. Det går trots allt åt rätt håll!<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="color: #222222; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><span style="font-family: inherit;"><span></span></span></span></p><a name='more'></a><span style="color: #222222; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><span style="font-family: inherit;">Undersökningen visar att det finns en liten, men ändå
märkbar, tillväxt av antalet medlemmar i några delar av landet. Gemensamt för
dessa är att det är områden där det planterats nya församlingar. En del är
skeptiska till att man startar nya församlingar eftersom de tror att dessa
endast tar medlemmar från andra församlingar. Undersökningen visar att så inte
är fallet. I områden där det planteras nya församlingar växer det totala
antalet troende eftersom nya församlingar har ett utåtriktat fokus och når nya
människor. Etablerade församlingar behöver inte vara rädda för att det
planteras nya församlingar i deras närhet, utan bör snarare hjälpa till att
göra det. Det kommer Herren att välsigna! <o:p></o:p></span></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="color: #222222; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><span style="font-family: inherit;">Undersökningen visar också att små församlingar växer
mer än stora församlingar. Detta är något nytt. Att så är fallet har man
tidigare sett i internationella undersökningar, men inte i Sverige. Tidigare
var många små församlingar i Sverige minskande och på väg att läggas ner. Nu är
istället en större andel av de små församlingarna nystartade och har fokus på
evangelisation och lärjungaträning. Det gör att de växer mer än andra
församlingar. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="color: #222222; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><span style="font-family: inherit;">Även när det gäller att nå den unga generationen tror
jag att församlingsplantering är en del av lösningen. Unga människor har ofta
svårt att känna sig hemma i den traditionella frikyrkokulturen Nya församlingar
har lättare att forma en ny kultur som passar nya generationer och därför kan
församlingsplantering bidra positivt till frikyrkornas problematiska
åldersstruktur. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="color: #222222; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><span style="font-family: inherit;">Frikyrkoundersökningen<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>visar att det finns behov av många nya församlingar i Sverige. Detta
borde bli en väckarklocka för oss som är ledare i samfund och församlingar. Jag
vill på allvar uppmana pastorer, styrelser och församlingsledare i etablerade
församlingar att göra församlingsplantering till sin egen angelägenhet. Nu är
det dags många församlingar att i bön söka Andens ledning för att ta
missionella initiativ och sända ut arbetare som kan nå nya människor på nya
platser och i nya sammanhang. Utan pionjära initiativ och nya församlingar
kommer vi inte att vända den nedåtgående trenden för frikyrkorna i Sverige.</span></span></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-59386074515620455762021-06-21T13:33:00.006+02:002021-06-22T09:41:31.263+02:00Frikyrkoundersökningen - några reflektioner om den nedåtgående trenden och hur den kan vändas<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmakzwSty75UtjRsFXPbf427zQXlDb0MRhmoksifOisId6szLmOsY1w-9w7phYsfLRbMInC3oIf4OKu1fhnfit1HmHe1Dsps9Z5dzrEXY7BwILMEn_BQpsqMdIh0kQOCj7KTj0TEh2T1M/s2048/Frikyrkounders%25C3%25B6kningen.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="2048" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmakzwSty75UtjRsFXPbf427zQXlDb0MRhmoksifOisId6szLmOsY1w-9w7phYsfLRbMInC3oIf4OKu1fhnfit1HmHe1Dsps9Z5dzrEXY7BwILMEn_BQpsqMdIh0kQOCj7KTj0TEh2T1M/s320/Frikyrkounders%25C3%25B6kningen.jpg" /></a></div>I onsdags presenterades <a href="https://vidare.nu/frikyrkoundersokningen/" target="_blank">Frikyrkoundersökningen</a> med statistik över frikyrkornas utveckling under de senaste tjugo åren. Det är EFK-pastorn Öyvind Tholvsen som har genomfört denna undersökning och publicerat statistik vart femte år. De fem mätpunkterna är den sista december 2000, 2005, 2010, 2015 och 2020. Jag var med när Öyvind presenterade resultatet för en skara samfundsledare och sverigeansvariga i Korskyrkan i Stockholm. Siffrorna var tyvärr ganska nedslående och frikyrkorna i Sverige fortsätter att tappa mark. I den här texten gör jag några personliga reflektioner om hur vi kan vända den nedåtgående trenden, men innan jag gör det vill jag ge en kommentar till undersökningen och dess resultat. <br /><p></p><p><b>Ett utvidgat frikyrkobegrepp </b></p><p>Först behöver jag förklara vad som menas med frikyrkoförsamling i den här undersökningen. Den använder nämligen ett utvidgat frikyrkobegrepp och räknar in tre olika företeelser som frikyrkoförsamlingar. Först och främst räknas församlingarna i de klassiska frikyrkosamfunden och där inkluderas även nyare rörelser som Trosrörelsen och Vineyard (totalt 70 % av församlingarna och 85,6 % av medlemmarna). Dessutom räknas rörelser inom den lutherska kyrkofamiljen som har ett liknande medlemsbegrepp som frikyrkorna, till exempel EFS och Evangelisk Luthersk Mission (totalt 16 % av församlingarna och 7,8 % av medlemmarna). Den tredje kategorin är församlingar som står utanför samfunden, till exempel många migrantförsamlingar (totalt 14 % av församlingarna och 6,6 % av medlemmarna). När frikyrkoundersökningen talar om antalet frikyrkoförsamlingar i Sverige är det alltså dessa tre kategorier sammantaget som räknas. </p><p><b>Siffror är viktiga, men säger inte allt</b></p><p>Det andra jag vill betona är att siffror inte säger allt. Allt som växer är inte bra och allt som minskar är inte dåligt. Kvalitet är i grund och botten viktigare än kvantitet. Men siffror säger ändå något och därför är det viktigt att ta den här undersökningen på allvar. Även i Apostlagärningarna får vi siffror på hur många som kommer till tro och hur församlingen växer (se Apg 2:41, 4:4). Det är alltså inte fel att räkna antalet medlemmar och antalet församlingar, snarare är det betydelsefullt att göra det, eftersom det normala är att det som är levande och friskt växer. När frikyrkorörelsen under lång tid backar numerärt är det en indikation på att det är något som inte står rätt till. </p><p></p><p><b>Vad visar Frikyrkoundersökningen?</b></p><p>Jag vill också ge några korta fakta från undersökningen. Den visar först och främst att antalet medlemmar i frikyrkorna har fortsatt att minska under de senaste fem åren. Totalt sett har antalet medlemmar minskat med 10 % på tjugo år. Det har gått från drygt 243 000 år 2000 till knappt 220 000 år 2020. <span></span></p><a name='more'></a><p></p><p>Även antalet församlingar fortsätter att minska, och det kraftigt. Antalet frikyrkoförsamlingar i Sverige har minskat med 25 % sen år 2000. Hela 38 % av de 2925 församlingar som fanns år 2000 har lagts ner och finns inte kvar idag. Sen år 2000 har det grundats 471 nya församlingar och av dem finns cirka 400 kvar idag. Det betyder att 18 % av de församlingar som finns idag är planterade efter år 2000. Detta visar hur viktigt det är att plantera nya församlingar som når nya människor. </p><p>Det är fortfarande fler församlingar som läggs ner än vad som planteras. Under de senaste fem åren har det lagts ner 243 församlingar och planterats 134 nya. Det är en bit kvar tills vi har nåt vårt gemensamma mål att vi ska hjälpa varandra så att våra församlingar senast 2025 planterar fler församlingar än vad som läggs ner. Vi kan dock glädja oss åt att skillnaden mellan antalet nedlagda och antalet planterade är mindre än tidigare. Det går trots allt åt rätt håll!</p><p>Ett annat positivt tecken är att det finns en svag tillväxt i antalet medlemmar i några av de län där frikyrkligheten historiskt har varit svagast. Det verkar som att sekulariseringen har skapat en ny öppenhet för evangeliet. Man kan också se att det är i de områden där det planterats flest nya församlingar som tillväxten är störst. Det finns ett tydligt samband mellan församlingsplantering och tillväxt, eftersom nya församlingar i regel är utåtriktade och når nya människor. </p><p>En annan sak som man kan se i undersökningen är att små församlingar, som har mindre än hundra medlemmar växer mer än större församlingar. Detta är något nytt i Sverige. Detta har man tidigare sett i internationella undersökningar, men inte i de svenska undersökningarna. Anledningen till detta var att många små församlingar i Sverige var minskande och på väg att läggas ner. Nu är istället en större andel av de små församlingarna nystartade och vinner nya människor. Vi har således kommit in i en ny och mer positiv fas. De båda sista punkterna visar att det är viktigt att satsa på församlingsplantering om vi ska vända den nedåtgående trenden. Men det behövs mer än så. </p><p><b>Hur ska vi vända trenden? </b></p><p>Det finns inga enkla lösningar. Tillbakagången beror inte på <i>en </i>enskild orsak och det är inte bara en åtgärd som kommer att vända trenden. Det är många faktorer som samverkar, förutom att vi planterar nya församlingar. Här tror jag att det kan vara bra att anknyta till den forskning som gjorts i många olika länder genom <a href="http://forsamlingsutveckling.se/" target="_blank">Naturlig Församlingsutveckling</a> (NFU). Inom NFU har man kommit fram till att det är åtta kvalitativa särdrag som påverkar om en församling växer. Om församlingen har en hög kvalitet inom dessa åtta områden kommer den med alla sannolikhet att växa (det kan förstås finnas undantag). God kvalitet leder till större kvantitet. Enligt NFU är följande åtta kvalitativa särdrag som avgör om en församling växer numerärt. </p><p></p><ul style="text-align: left;"><li>Det finns mycket bön i församlingen. Medlemmarna tycker om att be och läsa Bibeln både personligt och gemensamt. Det finns hängivenhet och passion för Jesus och Guds rike (Hängiven andlighet). </li><li>Det finns mycket kärlek och värme i församlingen. Medlemmarna har roligt tillsammans och uppmuntrar varandra. Man kan vara öppen med sina problem och dela livet (Kärleksfulla relationer). </li><li>Församlingen har ett gott ledarskap som uppmuntrar, stöttar och utrustar medlemmarna att växa och fungera i sina gåvor (Utrustande ledarskap). </li><li>Församlingen har ett starkt utåtriktat arbete som utgår från människors längtan och behov; andligt, socialt och praktiskt. Man delar evangeliet med nya människor (Behovsorienterad evangelisation).</li><li>Församlingen har fungerande smågrupper där medlemmarna möts regelbundet och delar sina liv med varandra på ett personligt sätt. Man ber och läser Bibeln tillsammans och samtalar om tron och livet (Livsnära smågrupper). </li><li>Församlingen har en ändamålsenlig struktur. Den är organiserad på ett sätt som underlättar församlingens liv och arbete och har goda strukturer för beslutsfattande och kommunikation (Funktionella strukturer). </li><li>Församlingen bygger upp sitt liv och sina aktiviteter utifrån medlemmarnas gåvor och längtan. Det finns stor frihet att ta initiativ och göra förändringar (Gåvobaserad verksamhet). </li><li>När församlingen samlas är det mycket glädje och förväntan, sången och musiken hjälper deltagarna att möta Gud och förkunnelsen talar in i deras liv (Inspirerande gudstjänster). </li></ul><div>Om vi ska vända trenden behöver vi ha med hela bredden. När en församling gör en NFU-undersökning utvärderas den utifrån dessa åtta kriterier. En NFU-undersökning är en bra grund för att jobba med utveckling och förändring i en församling. </div><div><br /></div><div>Läs mer om NFU här: <a href="http://forsamlingsutveckling.se/">http://forsamlingsutveckling.se/</a></div><div><br /></div><div>Jag skulle vilja lägga till ytterligare en faktor, som inte finns med i en NFU-undersökning, nämligen församlingens teologiska grund. Det finns ett samband mellan tillväxt och att stå stadigt på Bibeln och bekännelsen och hålla evangeliet i centrum. Internationellt kan vi se att det är evangeliska/evangelikala rörelser som växer, medan församlingar och samfund som är mer präglade av liberalteologi minskar världen över. I Sverige ser vi också att den här faktorn är viktig för om församlingar växer eller minskar. Det spelar ingen större roll om teologin är luthersk, baptistisk, pentekostal, anabaptistisk, metodistisk eller reformert, men det är helt avgörande om den har en grundläggande trohet mot Bibeln och bekännelsen. </div><div><br /></div><div>Så här tänker jag med anledning av Frikyrkoundersökningen. Hur tänker du? </div><div><br /></div><div>Du kan ladda ner hela Frikyrkoundersökningen här: <a href="https://vidare.nu/frikyrkoundersokningen/">https://vidare.nu/frikyrkoundersokningen/</a></div><p></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-43800685704074848682021-06-07T21:25:00.002+02:002021-06-07T21:25:43.865+02:00John Stott och treenigheten<p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKrCTPygIyBALwW3SXNT8dfTFnjYNa0a6a09vTev-XlPnp5aTFbH0TIDC0efzzy2itBUroLSY0gtwA3HnmDbf86nRi8HdjAnrusf30jfuB7SmSh0Ctu8BwK1W53F0wY7Pt3W5Ag_RsaYs/s236/Kristendom.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="236" data-original-width="214" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKrCTPygIyBALwW3SXNT8dfTFnjYNa0a6a09vTev-XlPnp5aTFbH0TIDC0efzzy2itBUroLSY0gtwA3HnmDbf86nRi8HdjAnrusf30jfuB7SmSh0Ctu8BwK1W53F0wY7Pt3W5Ag_RsaYs/s0/Kristendom.jpg" /></a>Det här är den femte delen i min serie om John Stotts påverkan på mitt liv. Detta med anledning av att det i år är 100 år sedan John Stott föddes. </p><p>År 1994 började jag jobba som bibellärare på Mariannelunds folkhögskola. Där introducerades John Stotts bok <i>Kristendom - En handbok i trons grunder</i>, som kurslitteratur och jag fick bekanta mig med boken. Den hade översatts av Janne Carlsson, getts ut på svenska av KM-förlaget i Aneby tidigare samma år. Det är verkligen ett tecken på John Stotts breda inflytande att en bok av en anglikansk präst, gavs ut på ett baptistiskt förlag och användes som lärobok på en bibelkurs i Pingströrelsen. Där kan man verkligen tala om enhet på Bibelns grund! </p><p>Jag förstår att man hade fastnat för den här boken, för det är en mycket läsvärd bok om trons grunder. Den består av tio kapitel uppdelade i tre delar. Den första delen har rubriken <i>De första stegen</i> och handlar om hur man blir kristen, hur man blir säker på att man är kristen och hur man växer som kristen. Den andra delen har rubriken <i>Tron</i> och går igenom den grundläggande trosläran i tre kapitel: Tron på Gud, Fadern, Tron på Jesus Kristus och Tron på den helige Ande.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div>Bokens tredje del handlar om <i>Livet</i>. Ett kapitel tar upp tio Guds bud, ett handlar om bibelläsning och bön, ett om församlingen och ett om att tjäna Kristus. Det är helt enkelt en bra och pedagogisk genomgång av den kristna tron och det kristna livet och det finns många guldkorn i den. <p></p><div>En av de saker som jag själv har tagit med mig från den här boken är hur John Stott enkelt och tydligt förklarar treenigheten på fyra sidor i det fjärde kapitlet. Han skriver: "Det finns tre tänkbara infallsvinklar på treenighetens sanning - historia, teologi och erfarenhet - som tillsammans utgör en stadig grund för vår tro på treenigheten." <span><a name='more'></a></span></div><div>Därefter går han kortfattat igenom de tre infallsvinklarna: Det som särskilt talade till mig första gången jag läste boken var den historiska aspekten. Stott resonerar i korthet så här: </div><div><br /></div><div><i>Apostlarna var alla judar som hade uppfostrats att tro på en enda Gud, som var hela världens skapare. Sedan träffade de Jesus och blev med tiden övertygade om att han var värd deras tillbedjan som Gud, ändå var han inte identisk med Fadern, eftersom han bad till honom. Sen började Jesus tala om att han skulle sända den helige Ande som en annan hjälpare och Anden kom till lärjungarna på Pingstdagen. Dessa historiska händelser pekar alla i en och samma riktning. </i></div><div><br /></div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9P5Kr0a8Y0OiE9ajnIHbqMNLSoePkQAfD9H9K-yvsP0-D3pKUUVomMrmY71cgrMP9Z7hGe47EXTF0_8XCx7ljsZyRHIvUtiaw5dSh7VQRH0JepwWue9wrhqQLqgm7EgdOG6-DMccqeTI/s309/christian-basics.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="309" data-original-width="201" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9P5Kr0a8Y0OiE9ajnIHbqMNLSoePkQAfD9H9K-yvsP0-D3pKUUVomMrmY71cgrMP9Z7hGe47EXTF0_8XCx7ljsZyRHIvUtiaw5dSh7VQRH0JepwWue9wrhqQLqgm7EgdOG6-DMccqeTI/s0/christian-basics.jpg" /></a></div>Jag brukar tala om frälsningshistoriens tre akter. Gamla testamentet är den första akten och där är huvudbudskapet: Herren är den ende Guden, det finns ingen annan. Evangelierna är den andra akten och där är budskapet: Gud sände sin son, som själv är Gud och alltid nära Fader. Den tredje akten börjar på Pingstdagen (och pågår fortfarande): Gud utgjuter den helige Ande, som är Guds Ande, som också är Gud. Slutsatsen blir att Gud är både en och tre; treenig. </div><div><br /></div><div>Stott fortsätter därefter med att visa hur läran om treenigheten är grundad i Bibeln (teologi) och i hur vi lär känna Gud som Fader, Frälsare, Herre och Hjälpare (erfarenhet). </div><div><br /></div><div>Det finns också andra saker i den här boken som jag har plockat upp i mitt sätt att undervisa. Bland annat fick jag här några av byggstenarna för hur jag undervisar om lagens och budens roll i det kristna livet. Det kan du läsa om här: <a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2019/02/den-kristne-och-lagen.html" target="_blank">Den kristne och lagen</a>. </div><div><br /></div><div>Boken går fortfarande att köpa på engelska. Den heter <a href="https://www.adlibris.com/se/bok/christian-basics-9781444790146" target="_blank">Christian Basics - A Handbook of Christian Faith</a>. </div><div><br /></div><div>Mina andra texter om John Stott finns här: </div><div><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/04/john-stott-teolog-pastor-och.html" target="_blank">John Stott - teolog, pastor och fågelskådare</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-lausannedeklarationen.html" target="_blank">John Stott och Lausannedeklarationen</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-boken-jag-oversatte.html" target="_blank">John Stott och boken jag översatte</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-forsamlingen-vi.html" target="_blank">John Stott och församlingen vi planterade</a></p></div>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-78918827247097499462021-06-02T09:27:00.001+02:002021-06-02T09:27:09.007+02:00Paulusprogrammet 2.0 - en distanskurs om missionella initiativ och nya sätt att vara kyrka<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvb7ej3yr7nXxnhz_bfYqlhuM-ztV3PQVWG9QNuMGcdsX5hcltQb4p5fT8ElnY5BVErZ3aC6xWxDMXoxL73ydFZcgmpctQbfJNP8XSD2MKNni_TmXSxr7PMy-8Ht-u5cn7DK5QAjOvG-4/s1600/logga_liggande.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="817" data-original-width="1600" height="202" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvb7ej3yr7nXxnhz_bfYqlhuM-ztV3PQVWG9QNuMGcdsX5hcltQb4p5fT8ElnY5BVErZ3aC6xWxDMXoxL73ydFZcgmpctQbfJNP8XSD2MKNni_TmXSxr7PMy-8Ht-u5cn7DK5QAjOvG-4/s400/logga_liggande.png" width="400" /></a></div><p></p><p>Hösten 2015 startade vi Paulusprogrammet. Det är en ettårig distanskurs om missionella initiativ, församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka. Kursen utgår från Mullsjö folkhögskola och den har drivits gemensamt av Alliansmissionen och Equmeniakyrkan. Ett 50-tal kursdeltagare har genomfört kursen under dessa år och den har gett ringar på vattnet i olika sammanhang, i både gamla och nya församlingar. </p><p>Studietakten är på endast 12,5 % och därför går den mycket bra att kombinera med arbete eller studier. Två gånger per termin träffas deltagarna i Mullsjö (måndag-tisdag) och mellan träffarna studerar man på hemmaplan. </p><p>Under det gångna läsåret fick vi pausa kursen, men till hösten planerar vi att dra igång igen, men i ett uppdaterat format. Kursen kallas numera Paulusprogrammet 2.0 och det är flera förändringar som har skett. Vi har breddat innehållet, vi har nya lärare och vi har delvis ny kurslitteratur. <br /><br />När vi startade Paulusprogrammet låg fokus framför allt på att plantera nya församlingar. Under åren har det visat sig att många av deltagarna framför allt jobbat med att tänka pionjärt i gamla församlingar och därför gör vi det nu tydligare att kursen handlar både om att starta nya församlingar och om att arbeta med förändring och utveckling i gamla församlingar. Vi kommer också att lägga mer fokus på att nå nya människor och att dela evangeliet, eftersom detta verka vara en stor utmaning i de flesta sammanhangen. Så här presenteras Paulusprogrammet 2.0 på hemsidan:</p><p><span style="background-color: white; font-family: inherit;"><i>Paulusprogrammet är en 1-årig distanskurs om hur vi kan nå ut med evangeliet och bygga församlingar i Sverige idag. Den handlar både om att starta nya församlingar och att utveckla gamla. Kursen vänder sig till dig som är intresserad av missionella initiativ och nya sätt att vara kyrka. Du kanske är på gång att plantera en ny församling eller jobbar med utveckling och förändring i en gemenskap som funnits i många år. Du kanske står i en återplantering av en gammal församling som hotas av nedläggning. Du kanske brottas med din kallelse eller har en vision som du inte har börjat förverkliga än. Din församling kanske ska bli moderförsamling till ett nytt initiativ. Om något av detta stämmer på dig så är den här kursen för dig. </i></span></p><a name='more'></a><p>De första fem åren var jag och Peter Svanberg kursens lärare. Nu har Peter gått vidare till andra uppgifter och vi har fått bygga ett nytt lärarteam. Jag står kvar som kursledare och med mig har jag:</p><div class="MsoNormal"></div><ul><li><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikxBAUpaL8FN6uuXQaglamOKwI6MfiF1GsYyBOK1bjdsqKMmui7lmvh-R6DgFse_RtO3XY6hhOFWrjiF-G8C9N7OWlDop6E2BbXMIZgZNItE2vg4xfgCbsFLknX0yJ-QYqAzz2F08__0s/s100/rikard_lundgren.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="100" data-original-width="100" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikxBAUpaL8FN6uuXQaglamOKwI6MfiF1GsYyBOK1bjdsqKMmui7lmvh-R6DgFse_RtO3XY6hhOFWrjiF-G8C9N7OWlDop6E2BbXMIZgZNItE2vg4xfgCbsFLknX0yJ-QYqAzz2F08__0s/s0/rikard_lundgren.jpg" /></a></div>Rickard Lundgren, Samordnare för församlingsgrundande, Equmeniakyrkan Region Öst</li></ul><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><ul><li><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFMxL4iTtBs0A2QAuPgBu-bxDeMkK9uwQkmRw69OvszPpYKvLp_FB0dpf6W0GCly0WucRp3_Qf_qENprjsHN3qebqqDSpg1XK3Re0tsU64aAgXS8NzJSW7Sg5safcgRczMg6cHNUNh0I4/s100/sara.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="100" data-original-width="100" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFMxL4iTtBs0A2QAuPgBu-bxDeMkK9uwQkmRw69OvszPpYKvLp_FB0dpf6W0GCly0WucRp3_Qf_qENprjsHN3qebqqDSpg1XK3Re0tsU64aAgXS8NzJSW7Sg5safcgRczMg6cHNUNh0I4/s0/sara.jpg" /></a></div>Sara Linnarsson, pastor i Laholms församlingsgemenskap (SAM)<br /></li></ul><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div>Jag är tacksam för det nya lärarteamet och tror att det här kommer att bli mycket bra.</div><p>Det har inte funnits så mycket svensk litteratur om församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka och därför har vi tidigare använt en del engelsk litteratur i kursen. På senare år har det kommit ut nya böcker i ämnet skrivna av svenska författare och därför kan vi nu ha kurslitteratur helt på svenska. Det blir också en bättre anpassning till den svenska kulturen, och det gör förstås kursen ännu bättre. I kurslitteraturen finns numera både <a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2019/10/bokpresentation-drommen-om-en.html" target="_blank">Drömmen om en Jesusrörelse</a> och <a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2020/09/bokpresentation-vi-planterar-nya.html" target="_blank">Vi planterar nya församlingar - 12 berättelser från hela Sverige</a>. <br /><br />Nu hoppas vi att deltagare från många olika sammanhang även i fortsättningen hittar till Paulusprogrammet. Vi tror att den här kursen kan vara till välsignelse för hela kristenheten och för flera olika samfund. <br /><br />Kanske ska du söka till Paulusprogrammet!<br /><br />Mer information om kursen och hur du anmäler dig finns på SAM:s och folkhögskolans hemsidor.</p><p><a href="https://alliansmissionen.se/utbildning/paulusprogrammet/" target="_blank">Paulusprogrammet 2.0 (SAM)</a><br /><a href="https://mullsjofolkhogskola.nu/utbildningar/paulusprogrammet/" target="_blank">Paulusprogrammet 2.0 (Mullsjö)</a></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheD3RZm7MgN95TE2oSC1GWp6n9eGubV8eRLgvhB8_aPfla0X3au7XKCss1T9SHgz7Aq273uk1LKt9ydlvjgaDCbMrKuQ9_dPfph8qJPntYGO_29a9ubVFK4GuzhLsVy0VCxMuHuLOimXM/s1600/paulus_emblem.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="898" data-original-width="1600" height="221" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheD3RZm7MgN95TE2oSC1GWp6n9eGubV8eRLgvhB8_aPfla0X3au7XKCss1T9SHgz7Aq273uk1LKt9ydlvjgaDCbMrKuQ9_dPfph8qJPntYGO_29a9ubVFK4GuzhLsVy0VCxMuHuLOimXM/s400/paulus_emblem.png" width="400" /></a></div><p></p><p><br /></p><p><br /></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-8969975660245128962021-05-31T20:57:00.003+02:002021-06-07T21:28:49.602+02:00John Stott och församlingen vi planterade<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidYhJnwGRZuUWXgDnDTkL_2eebOCi1oIOI1TaVsd1My_kgnh-2M2H_Pv4ukLKFMQ4FdiJfW7vfw5bD4VmZomMvxsYxO_9c5_R1a-beRpsaS0aPSkZVbdXDwGXfAT6e8GmuyFld5-F9K4c/s1229/john_stott.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1229" data-original-width="900" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidYhJnwGRZuUWXgDnDTkL_2eebOCi1oIOI1TaVsd1My_kgnh-2M2H_Pv4ukLKFMQ4FdiJfW7vfw5bD4VmZomMvxsYxO_9c5_R1a-beRpsaS0aPSkZVbdXDwGXfAT6e8GmuyFld5-F9K4c/s320/john_stott.jpg" /></a></div>I år är det 100 år sedan John Stott föddes. Idag återupptar jag min serie om hans betydelse och hur han har påverkat mitt liv och mitt tänkande. I ett tidigare inlägg skrev jag om att jag hade <a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-boken-jag-oversatte.html" target="_blank">översatt John Stotts lilla bok Bibelns auktoritet</a>. Samtidigt som boken kom ut på svenska (1982) var jag fullt upptagen med att plantera församling i höghusområdet Råslätt utanför Jönköping. Min respekt för John Stott påverkade hur församlingsstrukturen utformades. <p></p><p>När man startar en ny församling är det flera viktiga saker man måste ta ställning till: Hur ser vi på medlemskap? Hur väljer vi ledare? Hur fattar vi beslut? Hur hanterar vi ekonomin? Vad ska församlingen heta? Allt detta brottades vi med inför att vår gemenskap, som då funnits några år officiellt skulle bli en församling. </p><p>En sak som vi diskuterade var hur vi skulle se på dop och medlemskap. Alla som var med i när församlingen grundades hade en baptistisk dopsyn, och frågan var om vi skulle ha troendedop som krav för medlemskap. Vi diskuterade för och emot och det var där John Stott kom in i bilden. Det var jag och Håkan Karlsson som var ledare för gemenskapen och båda läste mycket teologisk litteratur. Vi hade några favoritförfattare som var anglikaner: David Watson, Michael Green och John Stott. I vårt samtal om dop och medlemskap kom den här frågan upp: "Tänk om någon av dem skulle flytta till Råslätt och vill vara med i vår församling. Skulle de vara välkomna som medlemmar eller skulle vi kräva att de skulle bli troendedöpta innan de fick bli medlemmar?"</p><p>Den frågan avgjorde saken för oss båda två.<span></span></p><a name='more'></a><p></p><p>Jag hade precis översatt John Stotts bok om Bibelns auktoritet. Självklart skulle han kunna bli medlem i <a href="https://rfg.se/" target="_blank">Råslätts församlingsgemenskap </a>om han önskade det, förutsatt att han respekterade vår församlings ordning att vi endast undervisar och praktiserar troendedop. Resultatet blev att vi tar emot medlemmar som kommer ur en barndöpande tradition och tror på sitt barndop. Så är det fortfarande och det har fungerat bra i snart 40 år. </p><p>Häromveckan pratade jag med Håkan och frågade om han kom ihåg samtalen om det här. Det gjorde han! Jag har alltid förknippat detta i första hand med Stott, men för Håkan var det mest förknippat med Green och Watson. Vår tolkning av det är att det troligen var alla tre vi pratade om, men att det var olika vem av dem vi hade tagit mest intryck av. För mig är detta mest förknippat med John Stott och därför delar jag detta idag till minne av honom. </p><p>Här har jag skrivit om fyra olika sätt att lösa frågan om dop och medlemskap i en församling: <a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2019/02/dop-och-medlemskap.html" target="_blank">Dop och medlemskap</a></p><p>Mina övriga texter om John Stott: </p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/04/john-stott-teolog-pastor-och.html" target="_blank">John Stott - teolog, pastor och fågelskådare</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-lausannedeklarationen.html" target="_blank">John Stott och Lausannedeklarationen</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-boken-jag-oversatte.html" target="_blank">John Stott och boken jag översatte</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/06/john-stott-och-treenigheten.html" target="_blank">John Stott och treenigheten</a></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-60330817442319343152021-05-05T20:35:00.005+02:002022-11-30T19:04:58.334+01:00John Stott och boken jag översatte<p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2DAesTSRCEWRg82IQeanRRhRGxekBomSoor0zxUKj8yutYZycvsRvjRWRnb1t5qJs3HHESW6hUmLeP4h4y6na6JQsR6U40lRzwSdiMcDQZv2dGMUZYFfLaqLNWPBOrD_S3WF8JaxyHqI/s1920/Bibelns+auktoritet.png" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1920" data-original-width="1080" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2DAesTSRCEWRg82IQeanRRhRGxekBomSoor0zxUKj8yutYZycvsRvjRWRnb1t5qJs3HHESW6hUmLeP4h4y6na6JQsR6U40lRzwSdiMcDQZv2dGMUZYFfLaqLNWPBOrD_S3WF8JaxyHqI/w225-h400/Bibelns+auktoritet.png" width="225" /></a></div>Det här är den tredje texten med anledning av att det var 100 år sedan John Stott föddes. Den här gången blir det lite mer personligt. <p></p><p>När jag läste teologi i början av 80-talet brottades jag en del med bibelsynen. En del av den litteratur jag läste hade en mer kritisk inställning till Bibeln och det väckte frågor som: Är hela Bibeln Guds ord? Kan jag lita på att det som står i Bibeln är sant? Vad innebär egentligen Bibelns inspiration och auktoritet? Det här är viktiga frågor för en kristen ledare och jag läste mycket i ämnet och det var många tjocka böcker. Ändå var det en tunn liten bok av John Stott som gjorde det starkaste intrycket. Den var på bara ett 40-tal sidor och hade titeln <a href="https://www.adlibris.com/se/bok/the-authority-of-the-bible-9780877841470" target="_blank">The Authority of the Bible</a>. </p><p>I boken, eller snarare häftet, argumenterar Stott för att en lärjunge till Jesus måste ha samma inställning till Skriften som Jesus hade. Jag tror helt enkelt på Bibeln därför att jag litar på Jesus. Stott visar hur Jesus bekräftade det Gamla testamentet och hur han förberedde för det Nya testamentet. Jag kommer ihåg att denna argumentation gjorde ett mycket starkt intryck på mig och det är så jag själv har undervisat om bibelsyn i alla år sen dess. Det märks till exempel i texten <a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2008/07/r-hela-bibeln-guds-ord.html" target="_blank">Är hela Bibeln Guds ord?</a>, som jag skrev här på bloggen 2008. </p><p>Jag blev så berörd av den lilla boken att jag kände att den måste översättas till svenska. Jag tänkte att den kunde stärka tron på Bibeln hos kristna i Sverige, och det behövdes verkligen på den tiden. Jag upplevde det som en Guds kallelse och satte igång med arbetet. Jag kommer ihåg att jag skrev ned hela översättningen i ett kollegieblock. Jag skickade in texten till ett förlag och 1982 kom det lilla häftet <i>Bibelns auktoritet</i> ut på svenska, utgiven gemensamt av InterSkrift och Proklama. <span></span></p><a name='more'></a><p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-TW2coSx4Hs0zjZZOWjO9VfSm8XBKYVddB2F7fijdYOCX78Y72eK1H4HOIsltpdZQaXz56FK9fIhIUH6qgv3KY36LPzTz8lnOfVOPeKqCp1NjMZG1vaiVVZK1kE5IRpnIp0kSU4E-stU/s287/the-authority-of-the-bible.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="287" data-original-width="201" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-TW2coSx4Hs0zjZZOWjO9VfSm8XBKYVddB2F7fijdYOCX78Y72eK1H4HOIsltpdZQaXz56FK9fIhIUH6qgv3KY36LPzTz8lnOfVOPeKqCp1NjMZG1vaiVVZK1kE5IRpnIp0kSU4E-stU/s0/the-authority-of-the-bible.jpg" /></a></div><br />Jag har ingen aning om ifall det var många som läste den eller om den fick någon betydelse. Så här 40 år senare skulle det vara intressant att höra om någon av er som läser detta har något minne kopplat till läsningen av detta häfte. Hör gärna av er i så fall. Idag kan det vara svårt att få tag i den svenska översättningen, men boken går fortfarande att köpa på engelska. Det är fortfarande en rekommenderad läsning. <p></p><p>John Stott gav ut den här boken 1974, samma år som han var med och skrev Lausannedeklarationen. Han stod fast vid samma bibelsyn hela livet. I boken Evangelical Truth, som kom ut 1999, och i en något omarbetad upplaga 2003, ger han en mer ingående förklaring av sin syn på Bibeln och förklarar vad som menas med Bibelns ofelbarhet. Det är tydligt att han står fast vid Lausannedeklarationens formulering, även 30 år senare. Hur den lyder kan du läsa mer om i min andra text om John Stott. </p><p>Jag har också samma bibelsyn idag, som jag hade för 40 år sedan. Det är jag väldigt glad och tacksam för. </p><p>Uppdatering 30 november 2022. Det är med stor glädje jag konstaterar att den lilla boken nu blir utgiven igen 40 år senare. Svenska Evangeliska Alliansen har återanvänt min översättning och gjort en varsam bearbetning inför nyutgivningen. Du kan beställa den för endast 30 kr i <a href="https://www.sea.nu/produkt/bibelns-auktoritet/" target="_blank">SEA:s webshop</a>. </p><p>Mina övriga texter om John Stott: </p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/04/john-stott-teolog-pastor-och.html" target="_blank">John Stott - teolog, pastor och fågelskådare</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-lausannedeklarationen.html" target="_blank">John Stott och Lausannedeklarationen</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-forsamlingen-vi.html" target="_blank">John Stott och församlingen vi planterade</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/06/john-stott-och-treenigheten.html" target="_blank">John Stott och treenigheten</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/12/john-stott-och-boken-om-korset.html" target="_blank">John Stott och boken om korset</a></p><span><!--more--></span><span><!--more--></span>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-35748158574222066152021-05-04T21:53:00.003+02:002021-06-07T21:27:53.479+02:00John Stott och Lausannedeklarationen<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMzDgT295YYjiTqKPMG3Ku_uCCrqeYGdb1qIWvvXjv0UbvwTVfn9uD_GDMVrh9wS2E9As1nNBce7t_1CDj5bot9GzImTKxpynO6UtWSL3sZxw-tKGjCpExZbsWrHZkbcniaQqG_sPIRKM/s206/Lausanne.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="206" data-original-width="155" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMzDgT295YYjiTqKPMG3Ku_uCCrqeYGdb1qIWvvXjv0UbvwTVfn9uD_GDMVrh9wS2E9As1nNBce7t_1CDj5bot9GzImTKxpynO6UtWSL3sZxw-tKGjCpExZbsWrHZkbcniaQqG_sPIRKM/w241-h320/Lausanne.jpg" width="241" /></a></div>Med anledning av att det i år är 100 år sedan John Stott föddes skriver jag några texter om honom och hans betydelse. <div><br /></div><div>John Stott är förmodligen mest känd för sin roll i författandet av Lausannedeklarationen, ett av 1900-talets viktigaste och mest inflytelserika kristna dokument. Den internationella kongressen för världsevangelisation ägde rum sommaren 1974 i den schweiziska staden Lausanne. Agne Nordlander var en av de svenska deltagarna och han skriver så här i förordet till boken <i>Budskapet från Lausanne</i> (EFS-förlaget 1977). <p></p><p><i>4000 deltagare från över 150 länder, varav hälften från den tredje världen, upplevde en teologisk och andlig enhet, såg en vision av Guds rike som växer och utmanades av det ofullbordade uppdraget att evangelisera världen. Konferensens motto: "Låt hela jorden höra hans röst!" blev till en brännande appell. Hos deltagarna utlöstes en ny iver och målmedvetenhet att i bön och arbete snarast söka förverkliga Jesu missionsuppdrag och förbereda Hans återkomst i härlighet.</i></p><p>Inbjudare till kongressen var John Stott och Billy Graham och målet var att samla evangelikala ledare från hela världen och från många olika samfund och sammanhang. Kongressen fick en oerhört stor betydelse för utvecklingen av kristenheten i världen och påverkade många olika sammanhang, inte minst genom den text man enades om: Lausannedeklarationen. </p><p></p><p>Lausannedeklarationen är något av en trosbekännelse för evangelikala kristna och den följer ett motto som John Stott ofta citerade: "Enhet i det centrala, frihet i det som inte är centralt, kärlek i allt." På ca tio boksidor sammanfattas de viktigaste övertygelserna på ett koncentrerat och kärnfullt sätt. </p><p><span></span></p><a name='more'></a>John Stott brukar kallas för arkitekten bakom Lausannedeklarationen och han var ordförande i den kommitté som arbetade fram den text som antogs av kongressen. Det är sannolikt att han ligger bakom många av formuleringarna. Det avsnitt av deklarationen som jag själv oftast kommer tillbaka till är det som handlar om bibelsynen. Jag tycker att det är helt lysande. <p></p><p><span style="background-color: white;"><span style="font-family: inherit;"><i>Vi bekräftar vår tro på både Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv. Vi bekänner också att Guds ord har kraft att fullborda hans frälsningsplan. Bibelns budskap riktar sig till hela mänskligheten, ty Guds uppenbarelse i Kristus och Skriften är oföränderlig. Genom Bibeln talar den helige Ande också idag. Gud upplyser sitt folks sinnen för varje kultur för att det på ett levande sätt med egna ögon ska uppfatta sanningen. Så uppenbaras för hela församlingen mer och mer av Guds mångfaldiga visdom.</i></span></span></p><p>Ett annat viktigt avsnitt är det som handlar om kristet socialt ansvar. Detta var något som var kontroversiellt i en del evangelikala kretsar vid denna tid och John Stott drev linjen att detta måste vara med i deklarationen. Han fick stöd för sin ståndpunkt och det blev en mycket bra text även om detta. </p><p>Här kan du läsa hela <a href="https://lausanne.org/sv/lausannedeklarationen/lausannedeklarationen" target="_blank">Lausannedeklarationen</a>. </p><p>Även i Sverige har denna text haft stor betydelse för flera frikyrkosamfund. I samarbete mellan samfund och missionsorganisationer hänvisar man ofta till deklarationen och säger att man samarbetar på Lausannedeklarationens grund. Det gäller i mycket stor utsträckning för mitt eget samfund Svenska Alliansmissionen. </p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7-GtJiuxBCIBaoN1dO1Tl21WiP0ON6HY_akzMcpqbjdQIitb8KXoQBsZmxFYL03MoCjbgvOweiDm3_nxWWhcOCdHe_M-PMpb6kEY30dhnMWFneUIdf81G1_7lkb07Ihnl1bSCmQpN1ZA/s225/kapstaden.png" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="225" data-original-width="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7-GtJiuxBCIBaoN1dO1Tl21WiP0ON6HY_akzMcpqbjdQIitb8KXoQBsZmxFYL03MoCjbgvOweiDm3_nxWWhcOCdHe_M-PMpb6kEY30dhnMWFneUIdf81G1_7lkb07Ihnl1bSCmQpN1ZA/s16000/kapstaden.png" /></a></div>Den stora kongressen i Lausanne startade det som brukar kallas Lausannerörelsen, ett löst nätverk av evangelikala samfund och rörelser för samarbete i mission. Nästa kongress hölls i Manilla 1989 och den gav upphov till <a href="https://lausanne.org/sv/manilamanifestet/manilamanifestet" target="_blank">Manillamanifestet</a>, som bland annat fördjupar det sociala perspektivet. Även i Manilla spelade Stott en nyckelroll. <p></p><p>En tredje kongress hölls i Kapstaden 2010 och då enades man om <a href="https://lausanne.org/content/ctcommitment#capetown" target="_blank">Kapstadsöverenskommelsen</a>. Även den är en mycket viktig och innehållsrik text i samma anda. Alla tre texterna finns samlade på svenska i den lilla boken <a href="https://www.adlibris.com/se/bok/cape-town-commitment---kapstadsoverenskommelsen-9789163387449" target="_blank">Cape Town Commitment - Kapstadsöverenskommelsen</a>, som är utgiven av Svenska Evangeliska Alliansen.</p><p>I boken <i>Budskapet från Lausanne</i> kan man läsa åtta av de viktigaste föredragen från kongressen i Lausanne, bland annat John Stotts föredrag om evangelisationens bibliska grund. </p><p>Läs min övriga texter om Stott här: </p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/04/john-stott-teolog-pastor-och.html" target="_blank">John Stott - teolog, pastor och fågelskådare</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-boken-jag-oversatte.html" target="_blank">John Stott och boken jag översatte</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-forsamlingen-vi.html" target="_blank">John Stott och församlingen vi planterade</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/06/john-stott-och-treenigheten.html" target="_blank">John Stott och treenigheten</a></p></div>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-804935563432792537.post-3936561409990130112021-04-29T19:55:00.004+02:002021-06-07T21:38:38.730+02:00John Stott - teolog, pastor och fågelskådare<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7L7etW0k7BILE9ze0efHoO7rv50APYSG4t1mRM6mMhGIGl0d1tvsscfH_A4gxLjRFADJZzn8dgyOFjK3gUIJwC-DhOUQFtAfZMKAd4unDoD7mzJF79Wi_euzy8pFF0x6YyGcK3bPynbI/s300/the-birds-our-teachers.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="300" data-original-width="199" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7L7etW0k7BILE9ze0efHoO7rv50APYSG4t1mRM6mMhGIGl0d1tvsscfH_A4gxLjRFADJZzn8dgyOFjK3gUIJwC-DhOUQFtAfZMKAd4unDoD7mzJF79Wi_euzy8pFF0x6YyGcK3bPynbI/w265-h400/the-birds-our-teachers.jpg" width="265" /></a></div>Engelsmannen John Stott var utan tvekan en av 1900-talets mest inflytelserika kristna ledare. I år är det 100 år sedan han föddes och därför uppmärksammas hans livsgärning på flera olika sätt. Jag träffade aldrig John Stott, men genom sina böcker hade han ändå ett stort inflytande på mitt liv och mitt teologiska tänkande. I några korta texter tänker jag uppmärksamma John Stotts teologi och ledarskap, särskilt som det relaterar till mitt eget liv. Det handlar framför allt om bibelsynen och förståelsen av korset, men också om hur jag undervisar om treenigheten. <br /><p></p><p>Men jag tänker inte börja med dessa stora ämnen utan med något mer jordnära: fåglar. På senare tid har jag nämligen förstått att John Stott var fågelskådare under i stort sett hela sitt sitt 90-åriga liv. I boken jag presenterar här skriver han att han har sett ungefär 2 500 av vår planets olika fågelarter (en otroligt hög siffra). Själv började jag fågelskåda för två år sedan och idag såg jag min 192:a art (fjällgås). När mina vänner märkte att jag blivit fågelskådare var det flera som uppmärksammade mig på John Stotts ornitologiska intresse. Nu har jag också läst hans fina fågelbok, <a href="https://www.adlibris.com/se/bok/the-birds-our-teachers-9781598566826" target="_blank">The Birds Our Teachers</a>, som förutom hans egna foton innehåller mycket kunskap om fåglar samt bibliska och andliga lärdomar från fåglarnas liv. Det har varit riktigt rolig läsning. </p><p>Boken handlar om att korparna lär oss leva i tro, flyttfåglarna kan lära oss omvändelse och ugglorna lär oss att se både bakåt och framåt. Sparvarna lär oss att vi är värdefulla och ger oss självkänsla, duvorna kan lära oss tacksamhet och kolibrin lär oss att arbeta. Örnarna talar om att leva i frihet och rödhaken om vårt behov av ett eget livsutrymme. Hönans vingar talar om beskydd och lärkans sång om glädje. Till sist talar fåglarnas häckning och fortplantning också om kärlek. Stott gör fyndiga och tänkvärda kommentarer. Ibland bygger det på bibelord om fåglarna och ibland helt enkelt på Stotts egna iakttagelser av fåglarnas liv. <span></span></p><a name='more'></a><p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQoGrfV_LpoXi1tp9pE-p26srLFuvRhudpCSWBysWtoy3jMlqUriEIMBysmExwJReLViqvVNgJ99XAZbu_aDRWaPvPbhMiWoXvCiTPzTVpJ_ELq4R_lmto7vsGpSHhzEei3qiny4ClvoI/s1229/john_stott.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1229" data-original-width="900" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQoGrfV_LpoXi1tp9pE-p26srLFuvRhudpCSWBysWtoy3jMlqUriEIMBysmExwJReLViqvVNgJ99XAZbu_aDRWaPvPbhMiWoXvCiTPzTVpJ_ELq4R_lmto7vsGpSHhzEei3qiny4ClvoI/s320/john_stott.jpg" /></a></div>Det finns dock ett problem med den här boken. Den är på engelska. Vanligtvis har jag inga problem med att läsa engelska böcker, men när jag läste den här fick jag hela tiden slå upp i ordboken eller söka på internet för att förstå. Det nämns otroligt många fågelarter i <br />boken och det finns sällan någon koppling mellan en fågelarts svenska namn och dess engelska namn. Det är sällan så enkelt som <i>sparrow</i> och <i>lark</i>. När det gäller att lära mig fågelarter föredrar jag helt klart svenska. <p></p><p>För en tid sedan skrev jag själv två bloggtexter om vad Bibeln säger att vi kan lära oss av fåglarna. Dem kan du läsa här: </p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2019/08/se-pa-himlens-faglar-del-1.html" target="_blank">Se på himlens fåglar, del 1</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2019/08/se-pa-himlens-faglar-del-2.html" target="_blank">Se på himlens fåglar, del 2</a></p><p>Om du vill läsa mer om John Stott så kan jag tipsa om en text som Per-Axel Sverker har skrivit på bloggen Hela Pingsten: <a href="https://helapingsten.com/2021/04/15/john-stott-en-evangelikal-kyrkofader/" target="_blank">John Stott - en evangelikal kyrkofader</a></p><p>Mina övriga texter om John Stott finns här:</p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-lausannedeklarationen.html" target="_blank">John Stott och Lausannedeklarationen</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-boken-jag-oversatte.html" target="_blank">John Stott och boken jag översatte</a></p><p><a href="http://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/05/john-stott-och-forsamlingen-vi.html" target="_blank">John Stott och församlingen vi planterade</a></p><p><a href="https://barnabasbloggen.blogspot.com/2021/06/john-stott-och-treenigheten.html" target="_blank">John Stott och treenigheten</a></p>Jonas Melinhttp://www.blogger.com/profile/00531132727233669269noreply@blogger.com1