söndag 23 juli 2017

Eskatologi, del 4: Uppståndelsen och mellantillståndet (Vad händer när man dör?)

Den här serien om de yttersta tingen (eskatologi) bygger på mina stenciler från tiden som lärare på Mariannelunds folkhögskola. 

Uppståndelsen
Den apostoliska trosbekännelsen (bilden) avslutas med att vi tror på de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Det kristna hoppet är kroppslig uppståndelse och en evig kroppslig tillvaro i en ny värld. Att de döda ska uppstå framgår tydligt av många bibelsammanhang. Här är några:

"Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen" (Joh 5:28-29).

"Ty när Herren själv stiger ner från himlen och hans befallning ljuder genom ärkeängelns röst och Guds basun, då skall de som är döda i Kristus uppstå först" (1 Thess 4:16).

"Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna. Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa. Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus. Men i tur och ordning: först Kristus och därefter, vid hans ankomst, de som tillhör honom" (1 Kor 15:20-23).

I den första texten säger Jesus att det kommer en uppståndelse för både onda och goda. Alla människor ska alltså uppstå en dag. I de två andra texterna förstår vi att de som tror på Kristus och tillhör honom ska uppstå vid hans återkomst. Hur vi tolkar detta beror på vår syn på tusenårsriket. Om vi är premillenialister tror vi att de kristna uppstår vid Jesus återkomst före tusenårsriket och att resten av de döda uppstår på den yttersta dagen efter tusenårsriket. Om vi är post- eller amillenialister tror vi att de kristna uppstår samtidigt som de övriga på den yttersta dagen vid Jesus återkomst (läs om olika tolkningar av tusenårsriket här: Eskatologi, del 3: Tusenårsriket).

Den längsta diskussionen om uppståndelsen finns i Första Korinthierbrevets femtonde kapitel. Jag uppmuntrar dig att läsa hela det kapitlet.  I 1 Kor 15:23 (ovan) skriver Paulus att uppståndelsen sker i en viss ordning. Jesus uppstår först och hans uppståndelse är prototypen för den kommande uppståndelsen. När vi uppstår får vi likadana kroppar som Jesus. Så här skriver Paulus i Filipperbrevet:

söndag 9 juli 2017

Eskatologi, del 3: Tusenårsriket

Här kommer tredje delen i min serie om eskatologin, det vill säga läran om de yttersta tingen. Serien bygger på mina beryktade stenciler från tiden som bibellärare på Mariannelunds folkhögskola. Nu har vi kommit fram till en av de mest komplicerade frågorna: tusenårsriket. Jag presenterar de fyra vanligaste tolkningsmodellerna. Meningen är att du ska läsa bibeltexterna och fundera vidare själv. 

I Upp 20:1-10 finner vi en märklig text om att Satan ska bindas i tusen år och att troende ska bli levande eller uppstå och regera med Kristus i tusen år. Efter de tusen åren ska Satan släppas lös igen för en kort tid och då kommer slutstriden. Här är hela texten: 


Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. Och han grep draken, ormen från urtiden som är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år och kastade ner honom i avgrunden och låste och förseglade ingången för att han inte skulle förföra folken förrän de tusen åren hade gått. Sedan skall han släppas lös för en kort tid.
Och jag såg troner, och de som satte sig på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och dess bild och inte tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen år. De andra döda fick inte liv förrän de tusen åren hade gått. Detta är den första uppståndelsen. Salig och helig den som får vara med i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden ingen makt, utan de skall bli Guds och Kristi präster och vara kungar med honom i tusen år.
Och när de tusen åren har gått skall Satan släppas lös ur sitt fängelse. Och han skall gå ut och förföra folken i jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal är som havets sand. Och de drog upp till den höga slätten på jorden och omringade de heligas läger och den älskade staden. Och eld föll från himlen och förtärde dem. 10 Och djävulen som förförde dem kastades i samma sjö av eld och svavel som odjuret och den falske profeten, och de skall plågas dag och natt i evigheters evighet.

Denna text kan tolkas på olika sätt och har gett upphov till olika läror om tusenårsriket. Det finns tre huvudmodeller: premillenialism, amillenialism och postmillienialism (millenium = en period av tusen år). Här presenterar jag dem kortfattat. Se även diagrammet nedan som ger en översikt över de olika tolkningarna. 

onsdag 5 juli 2017

Varför tar det så lång tid?

Detta är en artikel jag skrev i det senaste numret av tidningen Aktuellt från Alliansmissionen. Den handlar om varför det ofta tar lång tid att plantera en församling i Sverige. 

Varför tar det så lång tid? Under 80-talet ställde jag mig själv den frågan många gånger. Vi hade flyttat till Råslätt med en kallelse att grunda en kristen gemenskap, men varför gick det så sakta. Idag vet jag att det ofta tar lång tid att plantera en ny församling i Sverige. När jag är ute och talar om församlingsplantering brukar jag ta upp några saker som är grundförutsättningar för att en ny församling ska växa fram och bära frukt. En av dessa saker är en långsiktig överlåtelse. Om man inte är beredd att satsa 5-10 år är det knappast lönt att sätta igång. Förmodligen kommer det att ta ännu längre tid innan församlingen är stabil och självbärande. Varför är det så?

Arbetet på Råslätt gick sakta framåt. Efter fyra år hade vi bildat en församling. När församlingen hade tioårsjubileum hade den vuxit till 60 medlemmar, men de flesta hade kommit genom inflyttning. Det var bara ett fåtal som hade kommit till tro genom vårt arbete. De första åren hade varit väldigt tuffa och två bibelord hade talat till oss speciellt. Båda finns i Hebreerbrevet.

”Förslöas inte, utan sträva efter att likna dem som genom tro och tålamod får sin del av vad Gud har lovat” (Heb 6:12). 

”Uthållighet är vad ni behöver för att kunna göra Guds vilja och få vad han har lovat” (Heb 10:36).

Båda handlar om tid. Det kan ta lång tid innan man får det som Gud har lovat. Vi upplevde att Gud hade lovat oss en församling på Råslätt. Vi hade fått en vision, men uppfyllelsen av den kom inte av sig självt. Det behövdes tro och tålamod, och det behövdes uthållighet.

lördag 1 juli 2017

Eskatologi, del 2: Tidstecken och uppryckande

När jag jobbade som bibellärare på Mariannelunds folkhögskola undervisade jag ibland om eskatologi, det vill säga den yttersta tiden. Jag skrev fyra A4-sidor som sammanfattade de viktigaste punkterna. I fyra inlägg håller jag på att bearbeta och publicera dessa texter. Detta är den andra delen och nu kommer vi in på frågor där det finns många olika uppfattningar bland bibeltroende kristna. Jag hänvisar till några bibeltexter och förklarar hur jag förstår dem. Meningen är att du ska läsa bibeltexterna och fundera vidare själv. Kom ihåg att det profetiska ordet är som en oljelampa i ett mörkt rum. De ger tillräckligt mycket ljus för att vi ska kunna orientera oss, men inte tillräckligt med ljus för att vi ska se alla detaljerna (2 Pet 1:19). 

Kristna har alltid haft en tendens att läsa in sin egen tids händelser i de bibliska profetiorna. Genom hela historien har kristna trott att de själva är den sista generationen. Så har även varit fallet under 1800- och 1900-talets väckelser och i vår egen tid. När jag började på gymnasiet 1975 var jag övertygad om att jag inte skulle hinna ta studenten innan Jesus hade kommit tillbaka, men det visade sig att jag hade fel. Det är lätt att ta miste när man talar om tidstecken och därför behövs stor ödmjukhet och försiktighet när man tar upp ämnet. Med det sagt vill jag ändå ställa frågan: Finns det några tecken på att Herrens ankomst är nära? 

Lärjungarna ställde samma fråga till Jesus och därför är det naturligt att vi tar utgångspunkten hans svar. Det finns i Jesus tal i Matt 24 och parallellerna i Mark 13 och Luk 21. Lärjungarna frågade Jesus: "Säg oss när det skall hända. Och vad blir tecknet för din återkomst och för tidens slut?" (Matt 24:3). Deras fråga handlar om två saker. Det handlar dels om när Jerusalems tempel ska brytas ner, vilket Jesus precis hade förutsagt (Matt 24:2) och dels om när Jesus ska komma tillbaka. I det efterföljande talet svarar Jesus på båda frågorna och svaren går in i varandra på ett komplicerat sätt. Om det finns något tecken på att hans återkomst är nära borde det finnas i de här texterna. Jag kan urskilja tre saker som jag tror är tidstecken.

Det är viktigt att notera att Jesus börjar sitt svar med att räkna upp vad som inte är tidstecken. "Se upp så att ingen bedrar er", säger han och så talar han om falska profeter och messiasgestalter, krig och krigsrykten, jordbävningar och hungersnöd och säger: "Sådant måste hända, men det är ännu inte slutet" (Matt 24:6). Det är bara "början på födslovärkarna" säger han, och lägger till att det också blir förföljelser och lidanden (Matt 24:8-9). Alla sakerna som nämns i verserna 4-13 är sådant som kännetecknar hela kyrkans historia och de är inte tecken på att Jesus återkomst står för dörren. Det första tecknet kommer istället i vers 14.