tisdag 16 augusti 2011

Guds rike bryter fram


Frizon handlade om fred och på helandeskolan i Malmö handlade det om helande. Både fred och helande hör hemma i Guds rike. När Gud regerar helt och fullt och när Guds vilja sker fullkomligt då finns inte längre några sjukdomar och inte heller några krig eller trasiga relationer. Vi väntar på den dagen då Guds rike ska komma med all sin kraft.

Men redan nu är Guds rike här mitt ibland oss och vi kan få del av dess välsignelser. Bland dessa välsignelser finns både helande och fred. Redan nu kan vi få uppleva helande till kropp och själ som en försmak på den kommande uppståndelsen. Det blir inte fullkomligt här och nu, men det kan ske på riktigt. Jesus helar sjuka och driver ut onda andar som ett tecken på att Guds rike har kommit: "Men om det är med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er" (Luk 11:20). Det gör han även idag.

Redan nu kan vi få uppleva frid och fred (shalom) med Gud, i familjer och församlingar, mellan människor, folk och nationer. Saliga är de som håller fred och skapar fred, sa Jesus (Matt 5:9). "Blessed are the peacemakers" översätter NIV. Shalom är ett viktigt kännetecken på Guds rike. "Ty Guds rike är inte mat och dryck utan rättfärdighet och fred/frid och glädje i den helige Ande", skriver Paulus i Rom 14:17.

Det är lätt att vi blir ensidiga. Jag drömmer om församlingar och kristna konferenser och festivaler som predikar och lever ut Guds rike i dess helhet. Jag hoppas på en Jesusrörelse i vårt land där det både finns helande för trasiga och sjuka människor och fredsarbete för hela relationer i en trasig värld. Guds rike bryter fram med både helande och fred. Vill du vara med?

Mina boktips om helande och fred finns här.

onsdag 10 augusti 2011

Helande och fred (och "nigeriabrev")

Idag börjar två stora kristna evenemang. Dels New Wines helandeskola i Malmö med 860 deltagare och dels festivalen Frizon på Torp med flera tusen deltagare. Jag tänker inte vara med på någon av dessa arrangemang utan sitter hemma och jobbar och förbereder den kommande terminen. Men några reflektioner kan jag ändå bjuda på.

Helande är viktigt och det är bra att ämnet aktualiseras. Att så många deltar i helandeskolan är ett tecken på det stora behovet av undervisning och praktik i ämnet. Helande är också ett svårt ämne där undervisningen lätt blir obalanserad och osund. Det är viktigt med både en biblisk teologi om helande och en sund praktik av helande i församlingen. Huvudtalarna på helandeskolan är Bill Johnson och Randy Clark. Det gör mig lite orolig. Jag känner inte närmare till deras undervisning om helande, men de sammanhang de rör sig i gör mig lite tveksam. Det ska bli intressant att följa rapporterna från helandeskolan och se vad den bär för frukt i människors liv. Skriv gärna och berätta!

Helande är också ett av mina ämnen på Mariannelunds folkhögskola. I kursen BibelTjänst undervisar jag om helandets teologi och praktik (och ja, vi praktiserar det också). Den bästa boken i ämnet är enligt min mening Just a taste of Heaven - a biblical and balanced approach to God's healing power av den engelske pingstteologen David Petts.

Frizon handlar om i år om fred och har temat "fred på blodigt allvar". I gudstjänster, bibelstudier och seminarier tar man upp ämnen som handlar om fred med Gud, med sig själv och med andra. Det är ett bra tema. Fred och frid (Shalom) är centrala teman i evangeliet. Evangeliet är i själva verket "budskapet om fred genom Jesus Kristus" (Apg 10:36). Fred borde också vara ett centralt ämne för varje församling. Detta kan man läsa om i den intressanta och mycket läsvärda boken A Culture of Peace - God's vision for the church av författarna Alan Kreider, Eleanor Kreider och Paulus Widjaja. Den har jag presenterat här. Jag har skrivit lite mer om fred och frid i Bibeln här. Jag ser fram emot att få rapporter även från årets frizon. Skriv gärna och berätta i en kommentar.

Till min förvåning noterar jag att en del låter sig luras av den nya typen av "nigeriabrev" som riktar sig till kristna. Jag har regelbundet fått sådana mail under det sista halvåret. De är alltid från en nybliven änka, vars man var mycket förmögen. Nu ska förmögenheten gå till mission och kristet arbete och jag har blivit utvald att förvalta förmögenheten eftersom jag är känd som en gudfruktig kristen. Naturligtvis för jag också en rejäl ersättning för att täcka mina och min familjs behov. Jag behöver bara svara på mailet och skicka in mina personliga uppgifter (namn adress m.m. Jag är utvald, men de vet tydligen inte vem jag är). Det luktar "nigeriabrev" lång väg och jag fattar förstås att det är ett försök till bedrägeri. Så jag har ännu inte svarat på något av dessa mail. Men de fortsätter att komma regelbundet. Tro inte på sånt!

Uppdatering 11/8. Dagen ger idag lite mer information om bedrägerifallet. Det visar sig att det skiljer sig lite från det klassiska "nigeriabrevet" då bedragaren hade en relation till offren, men det har ändå vissa likheter.


Uppdatering 16/8. Dagen rapporterar idag från helandeskolan och Frizon. Skriv gärna och berätta om dina intryck om du var på något av evenemangen.

tisdag 9 augusti 2011

Den största utmaningen


Det är oroligt i världens ekonomier. Börserna faller och lågkonjunkturen hotar. Som vanligt är det de fattigaste som drabbas hårdast när ekonomierna faller.

För mig som kristen är den ekonomiska oron en påminnelse om att inte ha min trygghet i pengar utan i Guds löften. Han har lovat att om vi söker hans rike och hans rättfärdighet först, så ska vi få allt det andra vi behöver också. Vi behöver inte bekymra oss för morgondagen (Matt 6:33-34).

Att sätta Guds rike och Guds rättfärdighet först betyder flera olika saker. Det betyder t.ex att jag sätter Guds husbygge (församlingen) högt i mitt liv. Guds vilja är att det på varje plats i vårt land ska finnas en levande gemenskap av lärjungar som lever ut Guds rike på ett synligt och konkret sätt; som världens ljus, jordens salt och en stad på berget (Matt 5:13-16). Den stora utmaningen för oss kristna i Sverige är att ägna våra liv till att plantera och bygga sådana gemenskaper där vi bor. Det är att sätta Guds rike först i våra liv.


Sådana gemenskaper behöver växa fram på många olika platser, men idag vill jag peka på en ännu större utmaning; kanske den allra största utmaningen för Sveriges kristenhet, nämligen de utsatta höghusförorterna runt våra storstäder.

Evangeliet har en adressat. Det är ett "glädjebud till de fattiga", säger Jesus (Luk 4:18). Jesus riktade sig särskilt till människor som levde i marginalen och genom hela Bibeln visar Gud sin särskilda omsorg om de fattiga och utsatta. Var finns de fattiga i Sverige idag? Var finns de marginaliserade? Var finns de som lever i utanförskap? Utan tvekan finns de framför allt bland dem som bor och lever i de betongförorter som byggdes under miljonprogrammet på 70-talet. Namn som Rinkeby, Rosengård och Råslätt illustrerar vad jag talar om. Samtidigt som dessa områden är den största utmaningen för svensk kristenhet är de också troligen de mest försummade och de mest bortglömda.

Andelen evangeliskt kristna är relativt låg i dessa mångkulturella bostadsområden. I en del av dem finns det levande församlingar, men de är få och små och de kämpar för sin överlevnad. Det skulle behövas många fler. Jag anser att höghusförorterna är den största utmaningen när det gäller församlingsplantering i Sverige.

För det första är det nödvändigt med en lokal kristen gemenskap i varje förort. Människorna som lever där måste få en möjlighet att se Guds rike i funktion. Ordet måste bli kött där man bor. Även om dessa förorter hör till stora städer lever många av invånarna väldigt lokalt. Därför måste evangeliet (och de kristna) flytta in och dela livsvillkoren. Precis som Jesus gjorde när han kom till jorden och blev människa.

För det andra är dessa platser en otrolig och unik blandning av språk, kulturer och religioner. På Råslätt där jag lever mitt liv finns det 50 språk och de flesta av världens religioner. Detta gör att församlingar i dessa områden måste vara mångkulturella och internationella på ett medvetet och genomtänkt sätt. Det skapar speciella svårigheter, men också fantastiska möjligheter. I kulturer och sammanhang där religion är offentlig och Jesus inte är känd är det lättare att samtala om tro och prata om Jesus utan att det blir pinsamt och besvärande. Höghusförorterna är ofta sådana platser där det är lätt att prata tro och religion.

För det tredje är resurserna små i dessa områden. Många är arbetslösa och kämpar med sin ekonomi. För många är det fullt upp bara att överleva. Många brottas med problem i vardagen. Att bygga en församling i en sådan miljö är påfrestande och kräver stort engagemang och stor uthållighet. Det tar längre tid att bygga en stabil församling här än i mer stabila miljöer. Därför behöver församlingar och planteringar i höghusförorten ofta mer stöd utifrån för att växa och bli stabila.

För det fjärde är det en stor omflyttning av människor i dessa höghusförorter. Människor flyttar in och människor flyttar ut. Många svenska kristna som flyttar in med en vision av att vara med och bygga församling har svårt att rota sig och flyttar iväg efter några år. Efter 30 år på Råslätt kan jag säga att den största utmaningen är att få människor att stanna kvar och vara med och bygga. Det är naturligt med omflyttning och det är positivt när människor flyttar iväg till nya uppgifter, men ska man bygga en församling måste det finnas en kärna av människor som tänker stanna kvar. Att bygga församling i en höghusförort är ett livslångt engagemang. De församlingar som överlever en längre tid är oftast de där det finns ett långsiktigt ledarskap som stannat kvar i gemenskapen över en längre tid.

Så detta är min utmaning till mina läsare idag. Öppna ögonen och se den största utmaningen i Sverige: de utsatta höghusförorterna runt våra storstäder. Engagera dig och din församling för att stötta arbetare och gemenskaper som finns i sådana områden. Uppmuntra dem som flyttar dit och vill leva där (pressa dem inte att flytta därifrån, även om det är dina barn). Du kanske själv ska anta utmaningen att flytta dit för att vara med i en sådan församling / plantering.

Om du vill lära dig mer om församlingsplantering kan du komma på kortkursen Församlingsplanteringens ABC på Mariannelunds folkhögskola den 2-3 september, eller på någon annan av våra kortkurser.

Urban Expression planterar församlingar i utsatta storstadsområden. Inom kort bildas Urban Expression Sverige.


onsdag 3 augusti 2011

När Jesus skulle åka tåg


En kväll skulle Jesus åka tåg. Han skulle åka från Örebro till Göteborg. Det kändes lite nervöst, eftersom han inte är så hemma i det här landet och inte kan språket så bra. Men som väl är skulle han inte åka själv utan hade sällskap. Det kändes bra. Hon var lite mer van vid situationen och hade hand om biljetten. Dessutom är hon vuxen. Jesus är bara ett barn.

Resan började bra och det var skönt och bekvämt på tåget. Hon som var med Jesus gick på toaletten och han satt där ensam när konduktören kom för att kolla biljetterna. Jesus försökte förklara att han inte var ensam. Den andra kommer snart tillbaka och hon har min biljett. Det var lite svårt att förklara. Konduktören förstod inte, eller ville inte förstå. Jesus vädjade, men hon var stenhård. "Om du inte kan visa biljetten får du gå av på nästa station." Tankarna for genom huvudet på Jesus. "Vad händer nu? Varför säger ingen något? Var är min syster?"

Minuterna gick och konduktören var obeveklig. Det är bara att gå av. Jesus lyckades inte ens få med sig sin väska. I paniken följde han bara med ut på perrongen och såg tåget glida iväg. Han stod kvar ensam och övergiven, utan en aning om var han var någonstans. Ångesten var total i den lilla människan. Jesus hade upplevt det tidigare, men det är ändå lika hemskt varje gång.

Han tog några steg mot trappan. Vart ska han nu ta vägen. Han har ingen mobil, ingen mat och ingen aning om var han ska sova i natt. Mitt i trappan tar känslorna över och tårarna bara strömmar fram. Han blir stående där och bara gråter högljutt. Ingen stannar. Människorna bara går förbi. De har väl bråttom någonstans. De ser förstås att Jesus står där alldeles ensam, men de vill inte hjälpa till. De vill inte fråga vad som har hänt. De bryr sig inte. Någon tittar bort. Någon fnyser åt invandrare som inte kan ta hand om sina barn. Någon tvekar lite grann, men går ändå förbi utan att hjälpa Jesus. Det här verkar hopplöst.

Till slut kom Gabrielle förbi. Hon såg Jesus stå där och gråta. Hon gick fram till honom och frågade hur det var fatt. "Jag har blivit avkastad av tåget", svarade Jesus snyftande, "Jag har ingen mobil och jag har ingenstans att sova." Gabrielle tänkte några sekunder, sen fattade hon ett beslut och erbjöd Jesus att följa med hem. "Kom nu så går vi", sa hon, "Du ska få både mat och en sovplats hos mig. Det här ordnar vi på något sätt."

Jesus kunde andas ut. Det fanns någon som såg honom och tog hand om honom när han behövde hjälp.

Jesus sa: "Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig... vad ni har gjort för dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort mot mig... Jag var hungrig och ni gav mig inget att äta, jag var törstig och ni gav mig inget att dricka, jag var hemlös och ni tog inte hand om mig... vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig" (Matt 25:35, 40, 42-43, 45).

Aftonbladet 1,2,3,4
Dagen 1,2,3
SVD 1,2,3
DN 1,2,3,4

måndag 1 augusti 2011

Församlingsplanteringens ABC


Mariannelunds folkhögskola satsar på församlingsplantering. Vi erbjuder fyra kortkurser under det kommande läsåret. Varje kurs är på två dagar och tillsammans ger de en utmärkt grund för den som vill vara med och plantera nya församlingar. Den första kursen är den 2-3 september och har temat Församlingsplanteringens ABC. Du är välkommen att vara med.

Sverige är ett missionsfält. Många människor i vårt land har inte någon kristen gemenskap i sin närhet. Därför behövs det nya församlingar på många olika platser i Sverige. Om du vill vara med att starta och bygga upp nya församlingar eller ”omplantera” gamla församlingar så är detta tvådagarskurser för dig. Även du som bara är intresserad av lära dig mer om ämnet är välkommen att delta. Kurserna är fristående och fungerar bra var för sig. De ingår också i distansutbildningen i församlingsplantering på Mariannelunds folkhögskola.

Här presenteras lite information om de fyra kurserna. Följ länkarna om du vill veta mer.


Datum: 2-3 september 2011

Ämnen: Att förstå vår tid och vår kultur, Den bibliska grunden för församlingsplantering, Olika modeller för församlingsplantering, Att vara pionjär – kvalifikationer för församlingsplanterare, Naturlig församlingsplantering – en grundmodell för strategiskt tänkande.


Datum: 21-22 oktober 2011

En församling måste byggas inifrån och ut. Det är det inre livet med Gud och gemenskapen med varandra som är förutsättningen för en levande och växande församling. Den här kursen handlar om hur man bygger församlingen inifrån med kärlek till Gud och människor.


Datum: 27-28 januari 2012

Den här kortkursen handlar om att leda tillsammans i team och om att hantera konflikter i församlingsplantering och församlingsbygge. Det är en kompetens som alla ledare behöver. Vi tar upp bibliska modeller för konflikthantering och ger praktiska metoder.


Datum: 23-24 mars 2012

Den här kortkursen handlar om funktionella strukturer i en växande församling. En kropp behöver ett skelett och en församling behöver strukturer. Det handlar bland annat om hur man formar medlemskap, ledarskap och beslutsfattande, samlingar och gudstjänster och verksamhet.

Kurserna börjar med lunch på fredagen kl 12, och slutar på lördagen kl 16.

Dagen 1, 2, 3, 4, 5, 6