onsdag 18 juli 2018

Stengrunden - en själavårdsbok

För några veckor sedan skrev jag om morfars bror Bo Giertz och hans betydelse. Hans viktigaste och mest lästa bok är Stengrunden, som kom ut första gången 1941. Den har översatts till många språk och trycks i ständigt nya upplagor. Nu har jag läst igenom den igen och här kommer en kort presentation av denna fängslande roman och därtill några kommentarer.

Boken har underrubriken "En själavårdsbok" och det är vad den är. Bo Giertz ger själavård och undervisar om kristen tro genom att skriva en historisk roman, och han gör det bra. Det är därför Stengrunden är så älskad och fortfarande läses av många.

Handlingen utspelar sig i en landsbygdsförsamling i Linköpings stift någonstans i gränslandet mellan Småland och Östergötland. Platsen kallas i boken för Ödesjö och vi får följa tre olika unga präster som kommer till prästgården i Ödesjö för sin första prästtjänst. Den första episoden utspelar sig runt 1810 under upplysningstiden och vi får möta den unge prästen Henrik Savonius, som drabbas av den pietistiska väckelsen. Den andra episoden utspelar sig under frikyrklighetens genombrottstid runt 1880 och då får vi möta pastor Fridfeldt. Han får brottas med både dopfrågan och försoningsfrågan i sina möten med baptister och missionsförbundare. Den tredje episoden utspelar sig runt 1940, då den unge prästen Gösta Torvik brottas med liberalteologin och frågan ifall man kan lita på Bibeln. Alla tre prästerna grips av väckelsen och Bo Giertz ger själavård och undervisar om kristen tro ur ett lutherskt perspektiv genom att låta de unga prästerna ställas inför olika problem bland sina församlingsbor och dessutom gå igenom egna troskriser. Det återkommande problemet är synden som ligger som en stengrund i hjärtat. Hur man än kämpar med att få bort synderna ur sitt liv, finns stengrunden alltid kvar. Synden blir man inte av med så lätt. Hur ska man då kunna bli frälst? Det är det som är boken stora fråga och det är det som titeln syftar på.

tisdag 17 juli 2018

Guds rike - riket på G

Nu har jag semester. Det är en välbehövlig tid av avkoppling och återhämtning. Av olika skäl måste jag och Kerstin tillbringa det mesta av semestern på hemmaplan. Vad gör man då? Ja, man kan till exempel lyssna på undervisning från Hönökonferensen och det har vi gjort de senaste dagarna. Det är en välsignelse att man kan följa flera av sommarens kristna konferenser via nätet, även om man inte har möjlighet att åka hemifrån.

Idag vill jag särskilt rekommendera Mikael Tellbes undervisning vid årets Hönökonferens. Under rubriken Guds rike - riket på G har Tellbe haft sex bibelstudier där han gått igenom Nya testamentets undervisning om Guds rike. Han gör det systematiskt, grundligt och mycket bra. De två första fokuserar på evangelierna, det tredje på Apostlagärningarna, det fjärde på Paulus brev (särskilt 1 Kor), det femte handlar om missionsuppdraget och fokuserar inte på någon speciell bibelbok och det sista studiet fokuserar på Uppenbarelseboken. Studierna ger alltså en god översikt över större delen av Nya testamentet och vad det säger om Guds rike. I det första studiet ges dessutom en god introduktion till gudsrikestankens bakgrund i Gamla testamentet. Mikael Tellbe har gedigen kunskap i ämnet och studierna kryddas med bakgrundsfakta och historiska referenser.

Rubrikerna för de sex studierna är:

  1. Jesus och Guds rike (9/7)
  2. Lärjungarna och Guds rike (10/7)
  3. Guds folk och Guds rike (11/7)
  4. Församlingen och Guds rike (12/7)
  5. Uppdraget och Guds rike (13/7)
  6. Framtiden och Guds rike (14/7)
Tellbes undervisning stämmer väl överens med hur jag brukar tala om Guds rike och jag anar att vi båda har tagit intryck från samma teologer, inte minst George Eldon Ladd, som skrev en banbrytande bok om Guds rike redan samma år som jag föddes. 

I det tredje studiet tar Tellbe även upp den kontroversiella frågan om Israels plats i Guds plan och han verkar ha ungefär samma syn som jag presenterar i mitt blogginlägg i ämnet: Israels plats i Guds plan - en reflektion


fredag 29 juni 2018

Fem nivåer av församlingar

De sista åren har jag ofta talat om att församlingar kan ligga på fem olika nivåer när det gäller växande. Församlingar kan vara antingen minskande, stillastående, växande, reproducerande eller multiplicerande. Jag snappade upp detta tänkande för två år sedan och skrev om det här. Nu har det spritt sig till alltfler och det tycker jag är bra. Det här är ett bra sätt att tänka för alla som jobbar med församlingsbygge och församlingsutveckling.

De fem olika nivåerna kan förklaras så här.
  • Nivå 1 är minskande församlingar. Det är församlingar som under lång tid har minskat i medlemsantal och har fått skära ner på verksamhet och budget. 
  • Nivå 2 är stillastående församlingar. Det är församlingar som ligger ganska stabilt under lång tid och varken minskar eller växer speciellt mycket. 
  • Nivå 3 är växande församlingar. Det är församlingar som upplever en stadig och långvarig tillväxt i medlemmar, ekonomi och verksamhet.
  • Nivå 4 är reproducerande församlingar. Det är församlingar som inte bara växer, utan också då och då sänder ut medlemmar för att plantera nya församlingar. 
  • Nivå 5 är multiplicerande församlingar. Det är församlingar som lever i ett ständigt sändande och har det i sitt DNA att hela tiden sända ut människor och plantera nya församlingar, som i sin tur planterar församlingar. Det är församlingar som startar rörelser. 
Öyvind Tholvsen på EFK har tagit fram statistik för hur stor del av frikyrkoförsamlingarna i Sverige som befinner sig i de olika kategorierna. Han har kommit fram till följande resultat.




söndag 24 juni 2018

Morfars bror Bo Giertz

Bo Giertz (1905-1998) räknas som en av 1900-talets mest inflytelserika kristna ledare i Sverige. Internationellt jämförs hans författarskap ibland med C. S. Lewis och Dietrich Bonhoeffer, men det är det inte många som har koll på i Sverige. Bo Giertz var präst i Svenska kyrkan och biskop i Göteborgs stift 1949-1970. I Sverige är han kanske mest känd för sitt motstånd mot kvinnliga präster och det har gjort att andra sidor i hans gärning har kommit i skymundan. Han är dock ständigt aktuell. Det är till exempel intressant att notera att Magnus Persson (pastor i United, Malmö) hänvisar till Giertz som den som tillsammans med Martin Luther och C. O. Rosenius främst har påverkat hans teologiska utveckling från pingstvän till lutheran (se Magnus Perssons bok Kristi kyrka, sid 17).

I torsdagens Dagen presenterar Håkan Arenius en ny bok om Bo Giertz, som ger en bra ingång i hans teologi, och det ger mig anledning till några reflektioner och ett personligt minne. Den nya boken är skriven av Anssi Ollilainen och har titeln Bo Giertz om prästämbetet: uppdragets teologi

Min morfar hette Gustav Giertz (1906-2002) och han var bror till Bo. Ett antal gånger under min uppväxt träffade jag därför "farbror Bo" som vi kallade honom. Jag minns speciellt ett tillfälle. Det var nog ett par år efter att jag låtit döpa mig och blivit baptist. Jag visste förstås att "farbror Bo" inte var positiv till mitt vägval och jag var lite nervös inför att prata med honom. Jag var ju bara 17 eller 18 år gammal och han var en respektingivande auktoritet. Samtalet gick väldigt bra och han visade mig en stor respekt. Han konstaterade att vi var överens i de viktigaste och mest grundläggande trosfrågorna, även om vi hade olika syn på dopet och församlingen. Han förstod att vi som håller fast vid Bibeln och bekännelsen måste stå tillsammans vare sig vi är med i Svenska kyrkan eller i frikyrkan. Det mötet har jag burit med mig hela mitt liv. Håkan Arenius skriver i Dagen att Bo Giertz inte hade mycket till övers för frikyrkorna, och det stämmer säkert. Men jag tror att han blev mer öppen och uppskattande när han blev äldre, inte minst efter mötet med den karismatiska väckelsen. 

lördag 23 juni 2018

Ett missionellt liv

Idag blir det ett tips om en ny podd. Det är EFK:s nya missionsdirektorer Linalie Newman och Ingemar Forss som har startat podden Ett missionellt liv och två avsnitt ligger redan ute. De samtalar med varandra och med inbjudna gäster om vad Gud gör i deras liv och vad det betyder att leva missionellt. I det första avsnittet får vi bland annat höra om den församlingsplantering i Östersund som Ingemar är involverad i och lyssna till när Magnus A berättar om sina erfarenheter från Mongoliet, Turkiet och Sverige. Det är ett intressant samtal och många bra lärdomar och utmaningar.

Podden är dessutom ett bra sätt att lära känna EFK:s nya ledare. Du hittar den där poddar finns.

onsdag 20 juni 2018

Jag vill vara en Hero Maker

Alla vill vara hjältar, men de verkligt stora ledarna är inte de som själva är hjältar, utan de som gör andra till hjältar. Därför har församlingsgrundarnätverket Exponential i år temat Hero Maker på sina stora konferenser i Nordamerika. Det har också kommit en bok av Dave Ferguson med titeln Hero Maker - Five Essential Practicies for Leaders to Multiply Leaders.

Jag har inte läst boken än, men jag har lyssnat på Exponentials podcast-serie på sex avsnitt om ämnet (finns där poddar finns). Den är både inspirerande och utmanande och går igenom fem viktiga praktiker som präglar den som gör andra till hjältar. Alla handlar om att jag ska flytta fokus från mig själv och min tjänst till andra och deras tjänst i Guds rike. Jag skulle säga att min stora förebild Barnabas var en riktig förebild som Hero Maker.

Min kortfattade tolkning av de fem praktikerna blir så här:

  1. Tänk multiplikation. Lär dig att tänka multiplikation på alla plan. Gör inte allt själv, utan tänk hela tiden på hur du ska investera i andra och träna nya ledare.
  2. Ge tillstånd (säg ja!). Lär dig att säga ja när personer i din omgivning har visioner och idéer. Ställ dig inte i vägen för nya idéer utan ha alltid utgångsläget att du ska säga ja och låta folk få pröva.
  3. Multiplicera lärjungar. Investera din tid i lärjungar som själva också kan göra lärjungar. Det är då det kan bli multiplikation. 
  4. Aktivera andras gåvor. Be Gud välsigna och utrusta dem som du har hjälpt till att träna och sända ut. Hjälp andra att hitta och utveckla sina gåvor. 
  5. Bygg Guds rike, inte bara din församling. Räkna inte bara hur många medlemmar ni har och hur många som samlas på era gudstjänster. Räkna hur många ni sänder iväg och hur många nya församlingar ni planterar. 

fredag 25 maj 2018

Vad är missionsuppdraget?

Vad är egentligen missionsuppdraget? För att svara på den frågan är det lämpligt att utgå från missionsbefallningen som Jesus har gett oss. När vi talar om missionsbefallningen tänker vi oftast på Matt 28:18-20, men faktum är att det finns en typ av missionsbefallning i varje evangelium och en i Apostlagärningarna. Alla fem Jesusorden är uttalade under de fyrtio dagarna mellan uppståndelsen och himmelsfärden.

"Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se jag är med er alla dagar till tidens slut." (Matt 28:18-20)

"Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen." (Mark 16:15)

"Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk. Ni är vittnen om detta." (Luk 24:46-48)

"Som Fadern har sänt mig sänder jag er." (Joh 20:21)

"Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns." (Apg 1:8)

Av dessa texter kan man lära sig många olika saker och alla är viktiga. De kompletterar varandra och ger olika perspektiv. Idag vill jag peka på några saker. Först och främst är det väldigt tydlig att missionsuppdraget innefattar både att predika evangeliet om Jesus Kristus och att göra lärjungar. För det andra kan vi notera att man gör lärjungar genom att leda människor till tro (döpa) och träna dem i en kristen livsstil (undervisa). Det sistnämnda gör ju att missionsuppdraget breddas till hela livet och många olika aspekter. Det handlar helt enkelt om Guds rike i hela dess bredd.