torsdag 20 april 2017

Vapenfri tjänst i Kållered

För 40 år sedan var jag 18 år. Det var allmän värnplikt i Sverige och på den tiden blev alla unga män inkallade att göra lumpen. Det fanns i stort sett inga undantag. Alla skulle ta sin plats i det militära försvaret. Det gick att söka vapenfri tjänst, men för att få det var man tvungen att bevisa att man hade en allvarlig personlig övertygelse och skulle få djup samvetsnöd ifall man dödade någon. Den här veckan är det exakt 40 år sedan jag skickade in min ansökan. Så här såg den ut (namn och personnummer är överstruket eftersom bilden ligger på hemsidan vägra döda):



Det var inte så enkelt att få ansökan godkänd. Jag blev kallad till en intervju med en psykolog som skulle bedöma min övertygelse och min samvetsnöd. Intervjun tog två timmar och frågorna var många och svåra. Frågorna handlade om min barndom, mina föräldrar, min tro, mina intressen, mitt engagemang, min personlighet och till slut kom också frågorna om hur jag skulle agera i olika situationer. Skulle jag bruka våld för att försvara mig själv, för att stoppa en terrorist, för att sätta stopp för Hitler eller för att krossa apartheid i Sydafrika? Hur såg jag på att försvara landet mot invasion?

onsdag 12 april 2017

Bokpresentation: Nya sätt att vara kyrka

Häromveckan talade jag på en dag för församlingsledare och hade ett seminarium om nya sätt att vara kyrka. Då använde jag bland annat tankar från den bok jag vill tipsa om idag.

Jag har tidigare skrivit (här) om att jag har fått mycket inspiration från Fresh Expressions of Church i England. Sen en tid tillbaka lanseras Fresh Expressions i Sverige under devisen "Nya sätt att vara kyrka". Projektledare i Sverige är Björn Gusmark och Tin Mörk och hittills är det främst inom EFS och Svenska kyrkan som "Nya sätt" har fått fäste. På sikt hoppas man dock att det ska bli mer ekumeniskt, precis som det är i England. Som jag tidigare har skrivit tror jag att frikyrkorna har mycket att läsa av Fresh Expressions när det gäller församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka.

Därför är det en stor glädje att presentera Björn Gusmarks nya bok i ämnet. Den har fått titeln Nya sätt att vara kyrka och är en utmärkt och kortfattad presentation av grundtankarna inom Fresh Expressions för en svensk publik.

En stor fördel med den här boken är att den är på bara 60 sidor. den är lättläst och kan spridas till många. Jag blir imponerad av att Gusmark lyckas med att säga så mycket på så få sidor.

Boken är indelad i tre delar med rubrikerna Vad? Varför? och Hur? Den första delen förklarar vad "Nya sätt" handlar om och vad som kännetecknar nya sätt att vara kyrka. Det finns fem tydliga kännetecken för att en gemenskap ska kunna räknas in i Nya sätt:

onsdag 15 mars 2017

Det är vår i Andens rike

Jag sitter på tåget på väg hem till Jönköping och jag är glad. Under de senaste dagarna har jag sett så många vårtecken. Det är inte bara det att det är mitten på mars, solen skiner och ljuset kommer tillbaka. Det är också vår i Andens rike. Jag ser vårtecken i kristenheten. Det är så mycket gott som sker i nya och gamla kyrkor och samfund.

Under den gångna helgen var jag på Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa och var med på M4, som är en teamträning för församlingsplanterande team. Den här gången var det tolv team samlade och de kom från fyra olika sammanhang: EFK, EFS, SAM och Equmeniakyrkan. Det var uppmuntrande att se den missionsiver, hängivenhet och offervillighet som finns hos dessa pionjärer. När jag möter sådana människor förstår jag att det finns hopp för Sverige. Gud har inte glömt vårt land. Han verkar, människor kommer till tro och nya församlingar växer fram på många olika platser.

Läs mer om M4: M4 EuropeM4 Sverige.

Igår och idag har jag varit på utbildningsdagar för NFU-handledare i Stockholm. De arrangerades av det ekumeniska Nätverket för församlingsutveckling (NäFU). Det var ett femtiotal deltagare från flera olika sammanhang: Pingst, EFS, EFK, SAM, Equmeniakyrkan, Svenska kyrkan och Adventistsamfundet. Handledardagarna var lika inspirerande som att träffa församlingsplanterarna i M4. Det var så mycket hängivenhet, missionsiver, evangelisationsfokus, vittnesbörd om omvändelser, lyssnande till Gud, bön och profetiska tilltal. Gud
rör sig i både nya och gamla sammanhang.  Speciellt roligt var det att lyssna till Björn Gusmark och Tin Mörk (från Svenska kyrkan och EFS), när de berätta om Nya sätt att vara kyrka, som hämtar sin inspiration från Fresh Expressions i England, som jag skrivit om tidigare. Björns inspirerande bok kan beställas på Nya Musik i Jönköping. Det finns så många vårtecken!


måndag 13 mars 2017

Guds fostran genom prövningar

"Gud är inte i första hand intresserad av din bekvämlighet, utan av din helighet."

Vissa saker glömmer man aldrig. När jag var 18 år hörde jag en undervisning som har följt med mig hela livet. Nu är det 40 år sedan och jag kommer fortfarande ihåg det. Det var på en konferens i Filadelfiakyrkan i Örebro påsken 1977. Om jag inte minns fel så var det den amerikanske bibelläraren Paul Petrie som talade över ämnet andlig mognad med utgångspunkt i Israels folks ökenvandring. Förra veckan predikade jag själv om detta i Allianskyrkan i Nässjö och då blev jag påmind om hur undervisningen från 1977 har påverkat hela mitt liv.

Det handlar om hur Gud fostrar sitt folk genom prövningar. Gud ledde sitt folk hela tiden (2 Mos 13:21-22), Han förde dem genom havet (2 Mos 14) och de prisade hans stora makt i en härlig lovsång (2 Mos 15) och sen ledde Gud dem in i olika svårigheter (prövningar) för att testa deras tro och bekännelse och lära dem att lita på honom (1 Mos 15:22-26, 16:1-3, 17:1-7). Paulus tar upp den här berättelsen i 1 Kor 10:1-13 och skriver att den är nedtecknad för att vi ska lära oss något av den. Så här avslutas det avsnittet:

Allt det som hände dem är exempel, och det skrevs ner för att vägleda oss som har tidsåldrarnas slut inpå oss. Därför skall den som tror sig stå stadigt se till att han inte faller. Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den. (1 Kor 13:11-13)

Jag tror att det fungerar likadant för oss idag, som det gjorde för Israels folk i öknen. Gud fostrar oss genom prövningar. Han prövar vår bekännelse och vår lovsång. Ena dagen sjunger jag lovsång om att Gud regerar och har all makt. Några dagar senare hamnar jag i svårigheter och problem på något sätt och då prövar Gud om jag verkligen tror på det jag sjöng. Ena dagen får jag undervisning om att Andens frukt är tålamod och bestämmer mig för att bli mer tålmodig. Några dagar senare är det någon som irriterar mig och jag tappar tålamodet. Gud låter mig prövas för att visa mig på min brist och hjälpa mig att förändras. Gud kan alltså leda oss in i svårigheter och problem för att fostra oss och lära oss något. Men glöm inte löftena i 1 Kor 10:13. Gud är trofast. Han ska inte låta oss prövas över förmåga, även om det kanske kan kännas så ibland. Han har alltid en utväg i beredskap, så att vi kan komma igenom prövningen. Det fanns alltid en lösning på problemen för Israels folk och det finns det alltid även för oss.

onsdag 22 februari 2017

Sverige är efterkristet

Idag fortsätter jag med ytterligare en av mina lärdomar från boken Church Planting in the Secular West, som jag tidigare presenterat här.

På sidorna 186-193 skriver författaren Stefan Paas om de många utmaningarna som finns för kyrkan i "Post"-tiden. Vi använder ofta ord som börjar med post för att beskriva vår tid och bland alla dessa uttryck är begreppen post-Christendom och postmodernism de mest populära bland dem som jobbar med församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka i västvärlden. Begreppet post-Christendom är svårt att översätta till svenska, men ett begrepp som jag använt tidigare är efterkristendomstiden. Liksom Stefan Paas tror jag att det är mycket viktigt för oss att förstå vilka utmaningar det innebär att vara kristen och kyrka i en kultur som är både postmodern och post-Christendom. Det intressanta är att Stefan Paas lyfter fram ett tredje "post", som han menar att missionsstrateger och församlingsplanterare ofta missar helt och hållet, och det är att stora delar av Europa också är post-Christian. Detta gäller inte minst Sverige.

tisdag 21 februari 2017

Församlingsplantering och ekumenik

Igår presenterade jag boken Church Planting in the Secular West. Idag skriver jag om en av mina lärdomar från boken.

Stefan Paas menar att i en sekulariserad kultur, där kunskapen om kristen tro är mycket låg eller i det närmaste obefintlig är det extra viktigt att tänka på att inte dra upp konflikter mellan kristna kyrkor offentligt. Våra interna diskussioner är i det närmaste obegripliga för utomstående och splittring mellan kristna kyrkor minskar intresset för evangeliet och den kristna tron.

Det här är en skarp kontrast mot hur vi har missionerat i Europa under tidigare århundraden. från 1500-talet till början av 1900-talet har all frikyrklig och inomkyrklig missionsverksamhet utgått från den kristna kulturen och kristendomens starka ställning i samhället. Den givna motståndaren har varit namnkristendom, traditionskristendom eller det man ansett vara en död kristendom. Därför har man alltid utgått ifrån att man måste beskriva sig själv utifrån vad som skiljer en från andra kyrkor och samfund. Därför har det varit viktigt att offentligt deklarera vad som var fel med andra kyrkor och varför den egna kyrkan var den bästa. Så har det varit i de flesta rörelser från reformationens olika grenar på 1500-talet till pingströrelsens framväxt på 1900-talet. Det fungerade i en kristen kultur, men Stefan Paas menar att vi inte kan fortsätta på det sättet i en sekulariserad kultur. Vi måste inse att vår motståndare nu inte längre är "död kristendom" utan vår tids nya läror, som t.ex. materialism, nyliberalism och sekularism.

"In a highly secularized context it is extremely damaging for the mission of the church if Christian leaders fight each other in public over issues that no non-Christian understands." (sid 109)

Hur kan man då tillämpa detta när man planterar en ny församling. Stefan Paas ger några konkreta förslag:

måndag 20 februari 2017

Bokpresentation: Church Planting in the Secular West

Ibland läser man en bok som verkligen skakar om. Idag ska jag presentera en sådan. Det är Church Planting in the Secular West - Learning from the European Experience av den holländske teologen och församlingsplanteraren Stefan Paas. Det här är en bok som gav mig mycket att tänka på och jag vill verkligen rekommendera den till alla som jobbar med mission och församlingsplantering i det sekulariserade Västeuropa. Boken är utgiven i USA och riktar sig främst till amerikaner som är intresserade av mission i Europa. Den är utgiven av Eerdmans förlag och ingår i The Gospel and our Culture Series, vars syfte presenteras så här: A series to foster the missional encounter of the gospel with North American culture.

Den här boken handlar dock helt och hållet om Europa, och fokuserar särskilt på Tyskland, Holland och Storbritannien, eftersom det är dessa länder författaren har mest koll på. Väldigt mycket i den är också relevant för Sverige, även om vårt land förmodligen är ännu mer sekulariserat än de andra tre. Det är ändå mycket jag känner igen och jag blir påmind om hur speciellt det är att vara kristen i en sekulariserad kultur.

Det intressanta med boken är den är kritisk till en del tänkesätt och praktiker som är vanliga inom församlingsplantering. Den vrider och vänder på varje sten och kommer ofta med oväntade och överraskande perspektiv. Jag blir omväxlande utmanad, provocerad och inspirerad.