torsdag 30 juni 2022

Evangeliet - ett angeläget budskap

Den här veckan fick jag medlemstidningen Aktuellt från Alliansmissionen i brevlådan. Temat för numret är Vägar till tro och det handlar om hur vi som församlingar och enskilda kan leda människor till tro på Jesus Kristus i vår tid. Tidningen har flera bra artiklar och fina vittnesbörd. Om du inte fick den i brevlådan kan du läsa den här: Aktuellt från Alliansmissionen. Jag fick förmånen att skriva en artikel som beskriver evangeliets innehåll. Vad är det egentligen för budskap vi vill sprida i hela världen? Mitt svar på den frågan kan du även läsa här: 

För Alliansmissionens församlingar har evangeliets förkunnelse alltid varit ett prioriterat område. I såväl den lokala församlingen som det internationella arbetet står spridandet av evangeliet i centrum. Framför allt är det Guds kärlek som motiverar oss till detta. ”Kristi kärlek lämnar mig inget val” (2 Kor 5:14), skriver Paulus när han förklarar varför han predikar evangeliet. Ett annat motiv för oss är det uppdrag vi har fått av Jesus: ”Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen” (Mark 16:15). Ett tredje är människors eviga väl. Låt oss därför både som församlingar och enskilda fortsätta att dela evangeliet för att människor ska komma till tro på Jesus och ha ett evigt liv.

Evangeliet är en stor berättelse och inte så enkel att sammanfatta i några få rader. När jag ändå ska göra det tar jag min utgångspunkt i Joh 3:16.  

Så älskade Gud världen…

Evangeliet börjar med Guds kärlek. Gud älskar den värld som han har skapat, trots att den har vänt honom ryggen. Gud bryr sig om världen och allt som finns i den; människor, djur och växter. Det är ju han som har skapat allt. I vår tid är det många som lider av psykisk ohälsa, upplever skamkänslor och känner sig värdelösa. Därför är det viktigt att betona att Gud älskar världen och att det innefattar varje människa. I vår tid är det många som oroar sig för framtiden. Därför kan en anknytningspunkt för evangeliet vara att Gud bryr sig om hela världen och har en plan för att rädda den.

…att han gav den sin ende son,

torsdag 23 juni 2022

Mitt möte med France-Mission och visionen om multiplicering

Igår fyllde jag 63 år och det mesta av mitt jordiska liv ligger utan tvekan bakom mig. Två år innan jag föddes bildades den franska missionsorganisationen France-Mission. Jag har precis läst en inspirerande bok som berättar historien om France-Mission från 1957 till 2017. France-Mission - de la semence à la multiplication depuis 1957... är den fullständiga titeln, vilket betyder France-Mission - från sådd till multiplikation sen 1957. 

För några år sedan skrev jag om min första resa till Frankrike och mitt möte med en av France-Missions församlingsplanterare. Det ledde så småningom fram till en djupare kontakt och flera år av samarbete. Under en period hade vi en svensk stödgrupp för France-Mission, som i liten skala bidrog till arbetet och underhöll en svensk missionärsfamilj. Den svenska stödgruppen är faktiskt omnämnd i boken tillsammans med mig, P-O Ängegärd och Torbjörn Sandell (sid 249-250). 

Läsningen väckte många minnen och jag insåg hur mycket av mitt tänkande kring församlingsplantering som har sina rötter i France-Mission. Det var i Frankrike jag första gången kom i kontakt med församlingsplantering och det var från France-Mission vi hämtade många lärdomar och exempel när vi planterade församling på Råslätt i början av 1980-talet. Jag blev också påmind om att det var i France-Mission som jag första gången stötte på visionen om att bygga församlingar som multiplicerar sig. 

fredag 17 juni 2022

Paulusprogrammet 2.0 - en distanskurs om missionella initiativ och nya sätt att vara kyrka

Hösten 2015 startade vi Paulusprogrammet. Det är en ettårig distanskurs om missionella initiativ och nya sätt att vara kyrka. Kursen utgår från Mullsjö folkhögskola och den har drivs gemensamt av Alliansmissionen och Equmeniakyrkan Region Öst. Totalt ett 60-tal kursdeltagare har gått kursen under dessa år och den har gett ringar på vattnet i olika sammanhang, i både gamla och nya församlingar. 

Studietakten är på endast 12,5 % och därför går den mycket bra att kombinera med arbete eller studier. Två gånger per termin träffas deltagarna i Mullsjö (måndag-tisdag) och mellan träffarna studerar man på hemmaplan. 

Under det gångna läsåret genomförde vi kursen i ett uppdaterat format. Kursen kallas numera Paulusprogrammet 2.0. När vi startade Paulusprogrammet låg fokus på att plantera nya församlingar. Under åren har det visat sig att många av deltagarna framför allt jobbat med att tänka pionjärt i gamla församlingar och därför gör vi det nu tydligare att kursen handlar både om att starta nya församlingar och om att arbeta med förändring och utveckling i etablerade församlingar. Vi lägger också mer fokus på att nå nya människor och att dela evangeliet, eftersom detta är en stor utmaning i många kristna sammanhang. 

Så här säger ett par av årets kursdeltagare om kursen: 

Bra och handfast undervisning och litteratur som utrustat mig och som öppnat mina ögon för hur centralt missionsuppdraget är i allt vad församlingen är och gör och för behovet att starta nya församlingar. Under kursen har jag också fått uppleva hur Gud bekräftat och stärkt dröm och längtan i mitt liv. Dessutom spännande och uppmuntrande att få möta andra som längtar och drömmer, och som vill gå nya vägar tillsammans med Jesus. Vill du också vara med och se Guds rike växa i Sverige? Att gå Paulusprogrammet hjälper dig att gå i rätt riktning!

Martine Björn, Ödeshög

Paulusprogrammet 2.0 har varit en mycket givande utbildning! Att få träffas och umgås på den härliga folkhögskolan i Mullsjö, med god mat, fint boende, natur och givande lektioner. Det har varit dagar att längta till, se fram emot, men också en tid av självrannsakning om min egen tjänst och mina gåvor och hur jag kan använda dem i en församling. Jag är så tacksam för lärarna som inte bara har inspirerat mig utan också mött mig, väglett och stöttat mig! 

Caroline Frank, Älmhult

lördag 11 juni 2022

Tankar under en vandring i skogen

På grund av ett plötsligt sjukdomsfall blev dagens planer ändrade och på eftermiddagen fick jag ett par lediga timmar. Då gav jag mig ut på vandring i ett närbeläget naturreservat med ett omväxlande skogslandskap. Förr brukade jag läsa böcker på lediga stunder. Sen jag fyllde 60 är det annorlunda. Nuförtiden vill jag ut i naturen så mycket jag bara kan. Jag har blivit en friluftsmänniska på gamla dar. 

När jag vandrade genom Strömsbergsskogen idag tänkte jag på hur mycket vackert det finns i Guds skapelse och hur fantastiskt det fungerar. För mig är det lätt att se att det måste finnas en vis och mäktig skapare bakom allt som finns. Skapelsen vittnar om att det finns en skapare. Om detta handlar också den första meningen i Bibeln: "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord" (1 Mos 1:1). Den första trossatsen i den apostoliska trosbekännelsen säger samma sak: "Vi tror på Gud, allsmäktig fader, himlens och jordens skapare". Att Gud har skapat allt är utgångspunkten för den kristna tron. 

Paulus skriver att man kan förstå något om Gud genom att se på skapelsen. "Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt" (Rom 1:20). Genom det som Gud har skapat kan man förstå att han finns och att han måste vara en osynlig och mycket mäktig Gud med en oändlig kunskap. Man kan inte lära känna Gud genom skapelsen, men man kan förstå att han finns och man kan känna hans närvaro. Det är inte så konstigt att många gör andliga erfarenheter ute i naturen. Det gick jag och tänkte på i skogen idag. 

onsdag 29 december 2021

John Stott och boken om korset

I år är det 100 år sedan John Stott föddes och under våren skrev jag fem blogginlägg om honom och hans betydelse för mitt liv och min tjänst. I våras plockade jag också fram hans bok om korset för att läsa den igen. Det har tagit sin tid att komma igenom den, men nu är jag klar och det är dags för att skriva ytterligare en text om John Stott. 

Korset: Meningen med Jesu död kom ut på svenska 1988 och jag läste den redan följande år. Jag tror inte jag överdriver när jag säger att det är den viktigaste boken jag har läst om korset och att den har präglat min syn på meningen med Jesu död. Det var inspirerande att läsa den igen även om den är mastig. 

Jesu Kristi kors är centrum i den kristna tron. Paulus sammanfattar sin förkunnelse i Korinth så här: "Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat hos er än Jesus Kristus och honom som korsfäst" (1 Kor 2.2) och till Galaterna skriver han: "För min del vill jag inte vara stolt över något annat än Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen" (Gal 6:14). 

Korset är i centrum, men det är inte alldeles enkelt att förstå korsets betydelse och varför Jesus måste dö. I den här boken gräver Stott djupt i både Skriften och den kristna traditionen för att reda ut frågeställningarna och hitta rätt bland alla olika teorier. Den här boken är förmodligen Stotts viktigaste och betraktas som en klassiker. Det är en stor glädje att den i höst återigen har blivit utgiven på svenska. Så här sammanfattar Stefan Gustavsson bokens 400 sidor i förordet till den nya utgåvan: 

fredag 19 november 2021

Ett häfte om smågrupper

Jag har nyligen skrivit ett häfte om smågrupper för Alliansmissionens räkning. Jag är övertygad om att det är oerhört viktigt att ha livsnära smågrupper i församlingen och det här häftet vill vara en hjälp till att få smågrupper att fungera på ett bra sätt. Så här skriver jag i häftets inledning: 

Jag kom till tro på Jesus och började följa honom när jag var 15 år. Något halvår efter min omvändelse startade jag en liten bönegrupp tillsammans med några vänner. Vi träffades en kväll i veckan för att lovsjunga, studera Bibeln, samtala och be. Bönegruppen höll ihop med ungefär samma personer under hela gymnasietiden. Den var utan tvekan den viktigaste faktorn för att jag skulle växa som kristen och lära mig att följa Jesus. Det var i den lilla gruppen jag lärde mig att be högt tillsammans med andra. Det var där jag lärde mig att prata om Bibeln och tron på ett livsnära och personligt sätt. Det var i den lilla gruppen jag öppnade mig och vågade berätta om mina svårigheter och det var där som jag började använda mina gåvor och upptäckte vad Gud hade lagt ner i mitt liv. I gruppen formades vi till lärjungar och sände ut varandra i tjänst och mission. 

När jag några år senare var med och startade en ny församling i det mångkulturella höghusområdet Råslätt utanför Jönköping var det en självklarhet att satsa på smågrupper. Vi började med en liten grupp som samlades i ett hem och det blev snart fler smågrupper. Än idag, 40 år senare, samlas de flesta smågrupperna i min församling varje vecka och de är församlingslivets hjärta. 


måndag 15 november 2021

En bok om lärjungaskap: Discipleshift

Det kristna livet handlar om att följa Jesus. Vi brukar kalla detta för lärjungaskap och det är ett ämne som ofta återkommer på den här bloggen. Det skrivs mycket om lärjungaskap även på andra håll och idag presenterar jag en bok som jag tycker tillför något intressant i samtalet. Den har titeln Discipleshift - Five Steps That Help Your Church to Make Disciples Who Make Disciples och är skriven av Jim Putman och Bobby Harrington. 

Författarna utgår från situationen i USA och konstaterar att många församlingar inte är framgångsrika i att göra lärjungar. De menar att många församlingar behöver göra fem förändringar (skiften) för att komma till rätta med den här bristen, och boken kretsar runt dessa fem skiften. Det är lätt att se att det finns paralleller till situationen i Sverige och även om boken präglas av amerikansk kultur tror jag att vi kan lära oss något av den. De fem skiftena är följande:

1. Från att nå människor till att göra lärjungar (from reaching to making). Målet bör inte bara vara att människor ska höra evangeliet och komma till tro. Målet måste vara att människor ska lära känna Jesus, förändras av honom och delta i hans mission. 

2. Från att informera till att utrusta (from informing to equipping). Vi har ofta en för stark betoning på undervisning och information. Pedagogiken behöver bli mer praktisk och utrustande, så att undervisningen inte stannar i huvudet, utan kommer ut i händerna och fötterna. 

3. Från program till målinriktning (from program to purpose)  

4. Från verksamhet till relationer (from activity to relationship). Det är faktiskt lite svårt att hålla isär trean och fyran, så jag slår ihop dem. Båda handlar om att vi ska fokusera mindre på program och verksamhet och mer på församlingens djupare syfte att vara en gemenskap av lärjungar där relationer och smågrupper är det centrala. Lärjungaträning fungerar främst genom relationer och inte så mycket genom aktiviteter. 

5. Från samlande till sändande (from accumulating to deploying). Den femte förändringen handlar om ett nytt sätt att se på framgång. Istället för att räkna hur många vi samlar, bör vi fokusera mer på att räkna hur många vi sänder iväg. 

De här fem förändringarna är inte direkt några nyheter. Det har sagts många gånger förr och jag kan konstatera att alla har funnits med i mitt sätt att tänka om och praktisera församling och lärjungaskap ända sen 1980-talet. Ändå tycker jag att boken har något att bidra med. Jag vill peka på fyra saker som jag tycker är särskilt intressanta. 

Boken börjar med att ge en tydlig definition av lärjungaskap. Detta är något som ofta saknas och därför uppskattar jag att författarna börjar där. Deras korta och kärnfulla definition är att en lärjunge är en person som följer Kristus, förändras av honom och är överlåten till att delta i hans mission.