Den kristne och lagen, del 2: Svar till Stefan Larsson

Förra veckan skrev jag en text om den kristne och lagen med anledning av Stefan Larssons debattartikel i Dagen. Det har blivit en intressant diskussion i frågan både här på Barnabasbloggen och på Facebook, där det nu är över 100 kommentarer på inlägget. Det är helt klart att det här är ett mycket stort och komplicerat ämne och jag har blivit kritiserad från två olika sidor. En del tycker att jag ger för mycket utrymme till Mose lag och andra att jag ger den alldeles för lite. Under veckan har jag läst på en del och bland annat läst ett par kapitel i boken Five Views on Law and Gospel, där fem olika författare presenterar sin syn och får svar av de övriga (Jag gillar sådana debattböcker, eftersom de ger en bra översikt över olika synsätt). Jag märker att min syn stämmer bra överens med den som Douglas Moo företräder, men att jag också är influerad av Walter Kaiser, som jag läst mycket av i min ungdom. Moos kapitel i boken finns som PDF och kan laddas ner här: The law of Christ as the fulfillment of the law of Moses. Jag rekommenderar det till den som vill fördjupa sig i ämnet.

Efter en veckas diskuterande och läsande kan jag konstatera att jag står för det jag har skrivit och att det håller ganska bra, även om det är en del saker som jag behöver studera närmare och formulera bättre.  Därför Kommer jag att skriva ett par texter till i ämnet. Idag svarar jag på en del av Stefan Larssons kritik och i en kommande text tänker jag ta upp frågor och synpunkter jag fått från andra.

Dop och medlemskap

Hur ska man se på relationen mellan dopet och medlemskapet i en församling? Det är en fråga som diskuteras i flera frikyrkoförsamlingar just nu. Den är särskilt aktuell i församlingar som har en baptistisk dopsyn, men överväger att öppna medlemskapet även för dem som är döpta som barn. Den är också aktuell när församlingar med olika dopsyn går samman lokalt. Det finns flera olika modeller för dop och medlemskap och här tänker jag nu presentera och kommentera de fyra huvudalternativ som jag observerar från min horisont. Men innan jag gör det vill jag betona att den här frågan är viktig även för församlingar som inte är organiserade som föreningar. Även en församling som har ett informellt medlemskap behöver ta ställning till frågan om hur dopet relaterar till församlingstillhörighet. Jag ser alltså fyra grundmodeller för detta idag.

1. Traditionell baptistisk syn
I den traditionella baptistiska synen är dop som troende ett absolut krav för medlemskap. Så var det i den anabaptistiska rörelsen på 1500-talet, så var det när baptismen bröt fram i Sverige på 1800-talet och så har det även varit i den svenska pingströrelsen. Den som inte blir döpt som troende kan inte bli medlem. Styrkan i den här synen är förstås att den är konsekvent och tydlig. Den kompromissar inte med sin övertygelse om vad dopet är för något. Det som gjort att den här synen har ifrågasatts och i många fall övergivits är att det upplevts som en svaghet att man nekar människor att bli medlemmar bara på grund av att de har en annan dopsyn, trots att de är aktiva i församlingen och lever som lärjungar till Jesus. Den här svagheten har med tiden blivit alltmer besvärande och många församlingar har bytt modell.

Den kristne och lagen

Hur den kristna människan ska förhålla sig till Mose lag i Gamla testamentet är en viktig fråga. Nu har den aktualiserats igen genom en debattartikel i Dagen där Stefan Larsson skriver om att lagens tid inte är förbi. Han slår ett slag för att Gamla testamentet är viktigt och att Mose lag fortfarande har betydelse och så långt kan jag hålla med honom, men jag tycker att det är väldigt otydligt vart han vill komma. Menar han att en kristen är skyldig att hålla hela Mose lag, eller bara vissa delar av den? Det skulle jag gärna vilja veta. Hursomhelst har artikeln gett mig inspiration och motivation att skriva en text om hur jag bruka undervisa om den kristne och lagen.

Precis som Larsson brukar jag ta min utgångspunkt i det Jesus säger i Matt 5:17. "Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla." Nyckelordet här är uppfylla. Hur uppfyller Jesus lagen?

Lagen finns nedtecknad i Moseböckerna. Det är många bud och lagar i många olika texter. Dessa bud är av olika karaktär och man kan dela in dem i fyra olika kategorier.

• Moraliska lagar, som t.ex. Du ska inte dräpa (2 Mos 20:13), du ska inte begå äktenskapsbrott (2 Mos 20:14), du ska inte gå med förtal bland ditt folk (3 Mos 19:17), du ska älska din nästa som dig själv (3 Mos 19:19).
• Offerlagar som handlar om olika slags offer (se t.ex 3 Mos kap 1-7). 
• Renhetslagar, som t.ex handlar om ren och oren mat och annat som är rent eller orent (se t.ex. 3 Mos kap 11-15).  
• Civillagar som reglerar hur juridiska processer ska skötas och vilka straff som ska utdömas för olika brott (se t.ex 3 Mos 20 och 5 Mos 19). 

Det är intressant att notera att olika kategorier  av bud kan stå om vartannat i samma text. 3 Mos 19 är ett intressant exempel på detta. 

Hur uppfyller då Jesus lagen?