torsdag 24 augusti 2017

Är det legitimt med kulturellt nischade församlingar? Del 2

Här kommer den andra delen i serien om kulturellt nischade församlingar. Den första la den teologiska och bibliska grunden och den finner du här: Är det legitimt med nischade församlingar? Del 1. Serien är en fördjupning av min debattartikel i Dagen

Tre olika förhållningssätt

Frågan om kulturellt nischade församlingar är mycket omstridd. Bland missionsteologer och församlingsplanterare har den debatterats sen Donald McGavran lanserade HUP (homogeneous unit principle) på 1970-talet. Denna princip hävdar att det är lättare för människor att komma till tro om de inte behöver passera kulturella eller språkliga barriärer och att det därför är bättre att plantera församlingar som är mer homogena i olika kulturella miljöer. I debatten har man kunnat se huvudsakligen tre olika förhållningssätt till detta.

1. Nischade församlingar är ett missionellt mål
Den första gruppen anser att homogena församlingar är i grunden bra och siktar på att plantera församlingar i olika kulturella miljöer. Nischade församlingar är med denna syn inget större problem, utan ett missionellt mål. Några argument för detta är att:
  •  Evangeliet ska inkarneras i varje kultur.
  •  Människor känner en större trygghet i sin egen kultur.
  •  Församlingarna växer snabbare när man inte behöver överskrida kulturgränser för att komma till tro och inneslutas i församlingsgemenskapen.

2. Nischade församlingar är ett missionellt första steg
Den andra gruppen anser att nischade församlingar kan vara ett missionellt första steg. Det är en missionsprincip att ha en tydlig fokusgrupp för den nya församlingen. Man börjar missionsarbetet med att vara kulturellt specifik, men räknar med att församlingen ska bli mer blandad med tiden. Församlingen kan alltså vara nischad under en begränsad tid, men slutmålet är att varje församling ska vara mångkulturell och blandad.

3. Nischade församlingar är en missionell omöjlighet
Den tredje gruppen anser att nischade församlingar är en omöjlighet. Företrädare för denna syn menar att nischade församlingar är obibliskt och att alla församlingar därför ska vara mångkulturella och blandade. Olika kulturellt nischade grupper kan finnas i en församling, men församlingen som helhet måste vara blandad.

En syntes: både fokuserad och uppkopplad

Inom Fresh Expressions of Church (i Sverige: Nya sätt att vara kyrka) har det utvecklats en modell, som kan sägas vara en syntes av de tre synsätten. Man försöker ta vara på det som är bra i de olika modellerna. Michael Moynagh kallar denna syntes för att vara fokuserad och uppkopplad (focused-and-connected). Han menar att en församling kan vara både fokuserad på en speciell målgrupp och samtidigt uppkopplad till den större kyrkan. Moynagh har presenterat denna syn i sin bok Church for Every Context och han menar att den skiljer sig från de andra tre synsätten.


  •  Den skiljer sig från det första synsättet genom att betona att det är lika viktigt att vara uppkopplad som att vara kulturellt specifik.
  •  Den skiljer sig från det andra synsättet genom att vara mer positiv till homogena församlingar. Dessa är inte bara ett första steg till något bättre, utan har ett eget existensberättigande så länge de är uppkopplade till församlingar i andra kulturer.
  •  Den skiljer sig från det tredje synsättet genom att den tillåter lokala församlingar att vara homogena och inte bara grupper i församlingen. Även inom Fresh Expressions kan man dock tänka sig att ett bra alternativ kan vara nischade grupper/husförsamlingar i en större församling.

Michael Moynagh ger några argument för att bygga församlingar som är både fokuserade och uppkopplade:

1.      Det återspeglar Nya testamentets praktik. Nya testamentet visar på en mångfald av olika församlingar i olika kulturella miljöer, som också var samlade i en större gemenskap, som också den kallades för församling.
2.      Det kommer ur den sociala verkligheten. Människor vill vara med sådana som liknar dem. Vi fungerar bäst i sådana grupper, men vill också vara del av något större.
3.      Det stämmer överens med Guds syften i skapelsen, som återspeglar både enhet och mångfald. Gud skapar språk och kulturer.
4.      Det återspeglar utkorelsens mönster. Gud väljer en person/grupp i en specifik kultur för att nå andra kulturer (Jesus valde en grupp judiska män för att nå världen). Frälsningen sprids genom relationerna mellan olika kulturer.
5.      Det pekar fram mot den nya skapelsen. Enhet och mångfald finns även i Uppenbarelseboken. Ett gudsfolk, men många kulturer, stammar och språk.
6.      Det förebildar rättvisan i den nya skapelsen. Alla behöver få höra evangeliet i sitt eget kulturella sammanhang. En kulturellt specifik församling kan lättare möta behoven hos målgruppen. Blandade församlingar styrs ofta av den dominerande kulturen.


Imorgon kommer den tredje och sista delen i den här serien och då drar jag några praktiska slutsatser. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar