När Jesus föddes sjöng änglarna att det ska bli fred på jorden (Luk 2:14). 700-år tidigare hade Jesaja profeterat om barnet som skulle födas och gett honom namnet fredsfursten och talat om att han ska regera med fred och rättvisa (Jes 9:6-7). Därför är julens budskap ett fredsbudskap. Det kommer att bli fred på jorden en dag och vapnen kommer att omvandlas till jordbruksredskap (Jes 2:4).
Så tragiskt då att vi även denna advent får höra om våld och död. Jag tänker inte minst på den tragiska dödsskjutningen på skolan i Newtown, Connecticut. Ett första steg mot en fredligare och tryggare värld är förstås att redan nu reducera antalet vapen så mycket som möjligt. Om det har Micael Grenholm skrivit mycket klokt på sin engelska blogg i inlägget Stop the Guns, Heal the Victims, Forgive Adam Lanza.
Kan man verkligen förlåta en mördare? Kan man förlåta den som skjutit oskyldiga barn. Frågan är befogad. Tankarna går till en annan skolskjutning 2006 i Pennsylvania. Då var det en man som tog sig in på en skola som drevs av Amishfolket. Han tog tio flickor som gisslan, sköt alla tio (fem av dem dog) och tog sitt eget liv. Det som överraskade världen den gången var hur den drabbade Amishförsamlingen förlät mördaren och mötte hans familj med kärlek, tog sig an hans fru och barn, och gick på hans begravning. Amishfolket praktiserar kärlek och ickevåld, att älska sina fiender och att besegra det onda med det goda. Det är ett budskap som behöver upprepas och förkunnas denna jul. Det budskapet och det sättet att leva och möta det onda kommer nämligen från honom som föddes i stallet i Betlehem.
Här presenteras den historiska bakgrunden till boken på sex minuter. Det är mycket tänkvärt.
2010 gjordes en mycket stark långfilm som är baserad på boken.
Låt oss sprida fredens och fridens budskap den här julen. Och låt oss praktisera kärlek, generositet och ickevåld i alla våra relationer i familjen, församlingen, samhället och världen, lokalt och globalt. Jesus är fredsfursten. Låt oss följa honom, precis som Amishförsamlingen i Pennsylvania.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar