Den 21 januari 1525 föddes den anabaptistiska rörelsen i Zürich. Idag är det 492 år sedan. Det tycker jag att man ska minnas och därför publicerar jag den här texten om bakgrunden till händelserna i januari 1525. Detta borde all känna till!
Under 1525 framträdde den anabaptistiska rörelsen som en självständig gren av protestantiska reformationen. Ett viktigt datum var den 21 januari 1525 då det första troendedopet ägde rum i Zürich och en församling av troende och döpta lärjungar formades.
En av dem som var med vid det tillfället var Conrad Grebel. Han var då ungefär 27 år gammal och hade inte långt kvar av sitt liv på jorden. Han var en av pionjärerna.
Conrad Grebel föddes i Zürich 1498 och var son till en av stadens ledande män. Han fick en bra utbildning och studerade vid universiteten i Basel, Wien och Paris. På grund av ekonomiska och personliga problem avbröt Conrad sina studier 1520 och flyttade hem till Zürich.
I Zürich var Ulrich Zwingli den ledande prästen och han hade börjat sitt evangeliska program för att reformera kyrkan i staden. Conrad Grebel anslöt sig till kretsen runt Zwingli, som bestod av lokala pastorer och unga akademiker. De studerade Bibeln på grundspråken och annan klassisk litteratur. Zwinglis inflytande och Grebels egen bibelläsning ledde fram till en personlig omvändelse och kursändring under våren 1522. Conrad Grebel blev en hängiven lärjunge till Jesus. I februari samma år hade han gift sig.
Zwingli genomförde förändringarna i kyrkan gradvis och långsamt i samarbete med stadens styrelse. En del av hans lärjungar tyckte att det gick för långsamt. I oktober 1523 blev konflikten tydlig. Då började Conrad Grebel tillsammans med en del andra samlas för att studera Bibeln, be och samtala om hur man skulle gå vidare. Man läste även böcker och häften som skrivits av andra radikala reformatorer. I den lilla gruppen formades övertygelser som sedan blev bärande i den anabaptistiska rörelsen. Genom flera bevarade brev vet vi en del om vad Conrad Grebel och hans vänner tänkte. Ett brev skrevs till Thomas Müntzer i september 1524. Grebel hade läst något av det Müntzer hade skrivit och nu sökte han kontakt med honom. Brevet nådde aldrig fram, utan kom tillbaka och därför finns det bevarat. Brevet är ganska kort och alla ståndpunkter är inte så väl utvecklade men man ser vad det är som är på gång i den lilla gruppen i Zürich.
- De betonade att en levande tro måste leda till ett liv i kärlek och efterföljelse.
- De förkastade barndopet och argumenterade för att man bara ska döpa troende.
- De önskade sig en församling som byggde på frivillighet, "utan påbud och tvång".
- De ville se en församling som byggde på Guds ord och ömsesidig fostran. Grebel uppmanade Müntzer: "Bli ett vittne för det gudomliga ordet och upprätta en kristen församling med Kristi hjälp och enligt hans anvisningar, som vi finner i Matt 18:15-18 och tillämpade i apostlarnas brev". De ville alltså bygga en församling enligt det mönster de fann i Nya testamentet.
- De såg nattvarden som en enkel gemenskapsmåltid till minne av Kristus.
- De tog avstånd från bruk av vapen, våld och krig. "Man ska ej heller försvara evangelierna och dess anhängare med svärd. Ej heller ska dessa försvara sig själva med svärd... Rätt troende kristna är som får bland vargar, får till slakt... hos dem är dödandet avskaffat".
- De insåg att deras tro skulle att ha ett högt pris och de var beredda på att lida förföljelse för sin tro.
Under hösten 1524 blev dopfrågan central i konflikten med Zwingli och myndigheterna i Zürich. Flera familjer, däribland familjen Grebel, vägrade döpa sina nyfödda barn och den 17 januari 1525 hölls en offentlig debatt om dopet. Grebel och hans grupp talade mot barndopet och för dop av troende. Stadsrådet dömde till Zwinglis fördel och dagen efter beordrades alla familjer att döpa sina barn inom en vecka. De som vägrade skulle utvisas ur distriktet. Ett par dagar senare fattade myndigheterna ännu ett beslut. Man förbjöd Grebel och hans vänner att samlas och Grebel m.fl förbjöds att tala om dopet.
På kvällen den 21 januari 1525 samlades de ändå, ca femton män och kvinnor, hemma hos Felix Mantz i centrala Zürich. Med stor bävan och under bön beslutade de sig för att ta det avgörande steget. En man som hette George Blaurock bad Conrad att döpa honom. Efter att ha blivit döpt, döpte George själv de andra på deras bekännelse om tro på Jesus Kristus. Där föddes den anabaptistiska rörelsen och den spred sig som en underjordisk husförsamlingsrörelse trots stort motstånd. Flera av dem som var med vid det första dopet var döda efter bara några år. Conrad Grebel dog av sjukdom sommaren 1526 efter intensivt missionsarbete och fängelsestraff, bara 28 år gammal. Felix Mantz och George Blaurock blev avrättade.
Anabaptist Portraits av John Allen Moore berättar om sex tidiga anabaptistiska profiler och har ett kapitel om Grebel.
Hela brevet till Müntzer finns översatt till svenska och kommenterat i Karl Kilsmos utmärkta bok "Den tredje reformationen", sid 57-83 (Gummessons 1967).
Jag har skrivit många inlägg om anabaptismen och dess tidiga ledare. Du hittar dem här.
Du kan läsa mer om vad anabaptismen kan betyda för kyrkan i vår tid i boken Radikalt lärjungaskap - med inspiration från anabaptismen av Stuart Murray.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar