När Paulus skrev det här brevet höll han på att genomföra en insamling till de fattiga i Jerusalem och den här texten handlar en del om hur insamlingen är organiserad, men framför allt handlar den om varför Korinthierna ska vara med och ge. Här finner vi ett koncentrat av Paulus undervisning om givande. Idag vill jag dela några tankar som jag tog upp i min predikan.
1. Evangeliet är grunden
Ni
känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er
skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom (2 Kor 8:9).
Paulus grundar generositeten i Jesus stora generositet mot oss. Jesus blev fattig för att vi skulle bli rika och kunna dela med
oss till andra.
- Han var rik – Jesus var i himlen, Han är Gud i evighet.
- Han blev fattig – Han kom till jorden och blev människa, levde enkelt och dog på korset för vår skull.
- För att vi skulle bli rika – först och främst för att vi skulle bli andligt rika, få evigt liv, lära känna Gud, få glädje och frid, men också för att vi skulle få uppleva Guds praktiska omsorg och kunna dela med oss till andra. Sammanhanget visar att det på något sätt finns en materiell aspekt på det hela.
2. Sådd och skörd
Centrum i Paulus resonemang är en andlig princip eller lag, som handlar om sådd och skörd. Han beskriver den i 2 Kor 9:6.
Kom
ihåg: den som sår snålt får en snål skörd, och den som sår rikligt får en
riklig skörd.
Denna andliga princip finns på många ställen i Bibeln. Här är några exempel.
Den som sår orätt skördar ofärd, och käppen gör slut på hans övermod. Den godhjärtade blir välsignad, ty han delar sitt bröd med den fattige. (Ords 22:8-9)
Den
ene är rundhänt men får bara mer, den
andre snålar och har ändå inget. En givmild människa får rikt igen, den
som mättar andra blir själv mättad. (Ords 11:24-25)
Kom
med hela tiondet till förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Sätt mig
på ett sådant prov, säger Herren Sebaot, då kommer jag att öppna himlens
fönster och låta ymnig välsignelse strömma ner över er. (Mal 3:10)
Även Jesus säger samma sak i Luk 6:37-38.
Döm
inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte
dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. Ge,
så skall ni få. Ett
gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som
ni mäter med skall det mätas upp åt er.
Den som ger blir välsignad, Detta uttrycks på många olika
sätt och det är tydligt att principen gäller både andligt och materiellt. "Ge, så skall ni få", säger Jesus. Genom att du ger så öppnas himmelens fönster över dig. Det här är inget man kan räkna ut eller kontrollera. Det bara händer. Man kan inte köpslå med Gud, men
genom att vara frikostig och generös kan man släppa in honom i sin ekonomi. Ofta hör jag Jesusordet: "Be, så skall ni få" (Matt 7:7), citeras. Men det är inte så ofta jag hör någon citera: "Ge, så skall ni få". Det är nog nästan bortglömt och vi kanske ska lyfta fram det lite mer. Det kanske kan ge mer glädje i givandet, och det vore bra, för Gud älskar en glad givare och det är nästa punkt.
3. Gud älskar en glad givare
I nästa vers kommer Paulus in på vikten av att ge med rätt attityd. Vi ska inte ge av tvång utan frivilligt och med glädje.
Var
och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av
tvång, ty Gud älskar en glad givare. (2 Kor 9:7)
Lite tidigare hade han skrivit att det är den goda viljan som räknas, inte hur mycket man har att ge. Man bedöms inte efter beloppet, utan efter viljan och offervilligheten.
Fullfölj
nu arbetet, så att resultatet svarar mot den goda viljan – allt efter er
förmåga. Har någon bara den goda viljan, så är
han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har (2 Kor 8:11-12).
Detta får mig att tänka på ett Jesusord som Paulus citerar i Apostlagärningarna.
I
allt har jag visat er att ni, genom att arbeta på ett sådant sätt, skall ta er
an de svaga med herren Jesu egna ord i minne: ”Det
är saligare att ge än att få.” (Apg 20:35)
Har du upplevt givandets glädje?
4. Det gudomliga kretsloppet
Till sist kommer vi fram till den fjärde och sista punkten i min predikan. I det sista avsnittet i texten, 9:8-15, beskriver Paulus något som jag kallar det gudomliga kretsloppet. Han gör det med ett målande och starkt språk och de flesta punkterna nämns flera gånger.
- Det börjar med att Gud ger generöst till oss (9:8-10).
- Då har vi något att dela med oss. Vi kan ge generöst till allt gott verk (9:8, 11, 13).
- Det leder till att andras behov blir mötta (9:12, jfr 8:13-15).
- Vilket leder till att de tackar Gud och tacksägelsen når honom (9:11-13).
- Och då ger Gud ger ännu mer. Och så fortsätter det i ett ständigt kretslopp (9:8-10).
Jag illustrerade detta med en bild.
Efter predikan hade vi som vanligt en stund då vem som helst fick dela något. Det var flera som gick fram och berättade personliga erfarenheter av hur sådd och skörd fungerat i deras liv. Det var väldigt uppmuntrande att direkt få flera konkreta vittnesbörd om att detta fungerar i verkligheten.
Det är också min erfarenhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar