En glad pensionär

 

Semestern är slut, men jag är inte tillbaka på jobbet. Istället börjar jag idag mitt nya liv som pensionär. Jag gläds över den nya friheten och möjligheten att få mer tid för mina intressen. Idag har jag till exempel förberett den föreläsning om arvet från anabaptismen som jag ska hålla i Stockholm den 21 augusti (information finns här, alla är välkomna).

Jag har jobbat heltid i många år och det känns skönt att få ta det lite lugnare. Jag tror att jag behöver det. Det känns också fantastiskt att få mer tid för mina tre F: familjen, församlingen och fåglarna. 

Jag har helt slutat min tjänst i Svenska Alliansmissionen, men kommer att fortsätta jobba lite grann som bibellärare på Mariannelunds folkhögskola när de behöver min hjälp. Under höstterminen blir det två dagar i veckan precis som förra läsåret. Det är något om jag trivs väldigt bra med och det känns bra att ha några uppgifter kvar. Jag kommer också att ta lite uppdrag att predika, undervisa eller föreläsa om det finns intresse och jag har möjlighet. 

Jag känner mig som en glad pensionär och tänker ha samma inställning som Paulus hade när han blev äldre: "Bröder, jag menar inte att jag har gripit det än. Men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Jesus Kristus" (Fil 3:13-14).