Mikael Tellbe skrev ett långt och välformulerat svar på mitt inlägg om Dagen-intervjun med honom den 1 september. Jag fick mycket att fundera på och det har tagit ett par veckor att samla tankarna. Någon har undrat varför ingen har svarat på Mikaels inlägg. Här kommer nu äntligen en respons från mig. Jag hoppas på fler kommentarer och fortsatt dialog.
1. Grundtanken. Först och främst undrar jag om grundtanken för Mikael Tellbes resonemang är riktig. Är det troligt att det redan under det första århundradet finns konkurerande församlingsgrupper i Efesos med olika ledarstrukturer, och att de bibliska texterna i Timotheosbreven (skrivna av Paulus i mitten av 60-talet), Uppenbarelseboken och Johannesbreven (troligen skrivna runt år 90) representerar dessa olika grupperingar? Är det inte mer troligt att den församling Timotheos tjänar på 60-talet och den församling i Efesos som adresseras i Uppenbarelseboken och mottagarna av breven på 90-talet tillhör samma gemenskap (nätverk) av lärjungar vid olika tidpunkter?
2. Timotheosbreven. När det gäller tolkningen av ledarstrukturen i Timotheosbreven skiljer jag mig inte så mycket från Tellbe. Jag anser dock att det är mer troligt att begreppen församlingsledare (episkopos) och äldste (presbyteros) används synonymt i Nya testamentet. Detta blir tydligt i Apg 20:17,28 (som också handlar om Efesos) och Tit 1:5-9. Hur mycket hierarki man kan se här kan diskuteras och beror kanske på hur man definierar hierarki. Jag reagerade på Mikaels ord i Dagen-intervjun om "tydliga hierarkiska strukturer" och uppfattade det som enmansledarskap och toppstyrning. I sitt svar har Mikael tonat ner det och skriver att han anser att strukturerna bär "drag av hierarki" och hänvisar till familjestrukturer. En sådan form av (kollektivt) ledarskap med ansvar för församlingen ser jag också i texterna. Är det "drag av hierarki", så OK. Sen skriver Mikael så här: "När Jonas säger att han inte ser några som helst hierarkiska strukturer i dessa texter har jag en känsla av att det är han som överdriver." Men då blir jag faktiskt felciterad av honom. Jag skrev: "Jag ser ingen tydlig hierarkisk struktur i Timotheosbreven." Det tycker jag inte är en överdrift.
3. Uppenbarelseboken. Jag är betydligt mer frågande inför Tellbes resonemang om Uppenbarelseboken. För det första är det min uppfattning att det är aposteln Johannes som skrivit både Uppenbarelseboken och Johannesbreven. Det är omdebatterat, men det finns goda skäl att hålla fast vid den tron (se tex. Donald Guthrie, New Testament Introduction).
För det andra kan jag hålla med om att Johannes auktoritet grundas på hans profetiska uppenbarelser. (Men inte uteslutande. Den grundar sig också på att han är en välkänd ledargestalt i de församlingar han skriver till.) Men jag tycker att det är fel att påstå att detta skapar en auktoritetstradition. Den profetiska gåvan finns i församlingen ända sedan Pingstdagen och profeter nämns både i Apostlagärningarna och i Paulus brev. Uppenbarelseboken tar överhuvudtaget inte upp frågan om församlingens ledarstruktur. Jag kan inte se någonting i Uppenbarelseboken som talar för att de lokala församlingarna leddes uteslutande av profeter.
För det tredje påstår Tellbe att Uppenbarelsebokens mottagare ställs in i en profettradition att författaren adresserar sina läsare som profeter. Tellbe anför en lång rad bibeltexter till stöd för detta, men jag tycker inte att någon av dem visar att han har rätt. Profeter nämns regelbundet och de är mycket viktiga, men ingenstans påstås att mottagarna är profeter. Snarare är boken skriven till sju lokala församlingar och de adresseras oftast som de heliga. Profeternas roll är viktig i Uppenbarelseboken, men även apostlar nämns.
För det fjärde påstår Tellbe att det är anmärkningsvärt att Johannes inte väljer att adressera lärarna eller ledarna, om han nu skulle ha känt till dem. Han tar det som ett tecken på att Johannes inte tycker att de är viktiga. Jag håller inte med. I stort sett alla brev i NT adresseras till hela församlingar. Det är den troende gemenskapen som helhet som har ansvaret för församlingen och inte bara ledarna. Därför skriver NT:s författare sina brev till hela församlingen. Så gör även Johannes i Uppenbarelseboken. Det är inget anmärkningsvärt med det och det är inte ett bevis på att församlingarna saknade lärare eller ledare.
4. Johannesbreven. I Johannesbreven bygger den sanna Jesustron på Johannes egen erfarenhet av att ha vandrat med Jesus Kristus (1 Joh 1:1-4) och på Andens närvaro i den kristna gemenskapen. Tellbes tolkning av församlingarna Johannes skriver till stämmer väl överens med min. Skillnaden är att jag tror att dessa brev återspeglar det vi ser (med viss variation) i alla församlingar vi möter i Nya testamentet.
5. Slutsats. Mikael Tellbe beskriver sin slutsats så här: "Min slutsats är alltså att det finns olika auktoritets- och legitimitetsstrukturer som drivs bland de troende i Efesosområdet. Som ett led i en pågående identitetsformationsprocess kan man läsa dessa texter som att de står i dialog eller, till och med, i polemik mot varandra."
Kan man inte istället läsa dessa texter som olika uttryck för en dynamisk församlingsrörelse där i grunden ansvaret för församlingen är gemensamt för alla troende och där olika ledartjänster (apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare) är i funktion och kompletterar varandra i en organisk nätverksstruktur? Det är i alla fall så som jag uppfattar det.
Detta är mina reflektioner. Jag kanske missförstår Tellbe eller övertolkar det han skriver. Jag tycker det här är ganska komplicerat och jag har inte läst Tellbes bok, utan svarar bara på hans inlägg. Jag hoppas att fler vill vara med och samtala. Vad tänker du om detta?
Står nog på din sida i det här. Även om Tellbes teori är intressant verkar det lite för spejsat att samma församling skulle ha så pass olika ledarstrukturer under en så kort tidsperiod.
SvaraRaderaMitt inntrykk når jeg leser Tellbes svar til deg, er at han avkrever Skriftene svar på spørsmål som de ikke adresserer. Er det rett å spørre Åpenbaringsboken om lederstrukturer i urkirken?
SvaraRaderaJeg tenker at lederstrukturen i urkirken ikke er en del av Åpenbaringsbokens budskap. Da blir det feil å trekke konklusjoner på basis av den.
Jeg følger heller Robert Banks i hans analyse (som også støttes av flere): Du finner verken embeter eller hierarkiske strukturer i NT, men funksjoner basert på personlig utrustning. Embeter og hierarkiske strukturer blir i denne sammenhengen en projisering.
Jag tycker det ligger mycket i ditt svar, Jonas, och håller med på flera punkter. Några saker;
SvaraRadera-Jag tror ni kan ha olika uppfattningar om "pastoralbrevens" (the word!) datering. Detta påverkar slutsatsen. Den vanligaste uppfattningen bland bibelforskare är ju att dom är efter-paulinska och sena. Tellbe ser dom om jag fattat honom rätt som "paulinska", men i en mycket vid mening. (Dom kan tex ha skrivits efter Paulus men bygga på hans teologi/anteckningar.) Själv är jag skeptisk till om det är Paulus som skrivit dom, åtminstone 1 Tim, och jag tycker det finns problematiska inslag i dom som pekar i riktningen mot en framväxande hierarki. Jag lutar dock åt din slutsats att orden episkopos/presbyteros inte gäller olika grupper, och att brevet är skrivet före Ignatius (ca 110), där en tydligt hierarkisk struktur uppmuntras.
-Jag är öppen för tanken att det fanns olika konkurrerande grupper som kan ha haft olika strukturer. Jag tycker inte det i så fall måste fälla oss som har en icke-hierarkisk syn. Det är ju uppenbart att det fanns stora problem även i tidiga församlingar, som du ju själv skrivit om, och det kan ju ha funnits även på strukturell nivå. OM man skulle kunna hitta tidiga församlingar som hade starka ledare så behöver inte det betyda att det är ok.
-Vilket för oss till frågan om hur vi hittar en normativ hållning här. Vi kyrkokritiker har historiskt haft en tendens att tala om "urförsamlingen" som en självklar förebild. Jag tror det ligger något i detta, i det att mycket förändras något eller några hundra år efter Messias. Men jag tror också det är en hållning som riskerar att leda fel. Ytterst är det väl Jesus undervisning som bör vara normgivande för hans efterföljare, medan dom tidiga församlingarna och även apostlarna måste granskas och tolkas i ljuset av Jesus. Och i Jesus undervisning tycker jag det är helt omöjligt att hitta något stöd för hierarkier eller ens att man ska ha en ledare. "Kalla inte någon ledare", "men så är det inte hos er".
/Jonas Lundström
Jag har stor respekt för Mikael Tellbes kunskaper i NT. Hans sakkunskaper är jag inte rätt person att ifrågasätta. Jag menar dock att frågan bör vara: På vilket sätt är vi församling så att det på bästa sätt återspeglar Kristus?
SvaraRaderaAtt vara Kristi kropp måste betyda att man skall kunna se Kristus när man ser på församlingen. Frågan som följer av detta är om Kristus är lika synlig i en hierarkisk kyrkostruktur som i en icke-hierarkisk.
Jag menar att tjänande och ömsesidigt underordnande är centralt i förståelsen av evangeliet och menar därför att detta måste påverka vår syn på församlingens struktur. Avstod Jesus allt och blev en tjänare måste detta få synliga konsekvenser i hans kropp - församlingen.
Meningsmotståndare skulle kunna hävda att ledare i en hierarkisk kyrka också är tjänare. Jag är övertygad om att detta säkert är intentionen, men detta är mycket svårt att kommunicera i en kultur som har icke-bibliska föreställningar om vad en ledare är. Det gör att Kristus blir otydligare i en sådan struktur.
Vi vet av erfarenhet, att trotts goda intentioner, är det många gånger svårt att i en hierarkisk struktur upprätthålla det tjänarideal som möter oss i Bibeln. Den som var menat att vara en tjänare blir då en ledare som förväntar sig att andra skall lyda. Detta återspeglar inte Kristi sinnelag.
Strukturfrågan är på så vis inte oviktig. Det ena är inte lika bra som det andra. Vi skall givetvis visa respekt för andras uppfattningar i frågan, men det betyder inte att vi behöver hävda att olika strukturer är lika bibliskt förankrade.
Bibeln ger oss information om en hel del olika saker. Detta kan vara mycket intressant, men i teologiska spörsmål frågar vi oss vad Bibeln lär. Bibelns lära har sitt centrum i Jesus Kristus, vilket gör att vår lära måste peka mot Honom. I våra strukturer finns också en lära. Denna lära måste visa på Jesus Kristus.
Kul att diskussionen fortsätter. Ett försök till kort svar på Jonas Melins inlägg. Jonas undrade om grundtanken för mitt resonemang är riktigt: ”Är det troligt at det redan under det första århundradet finns konkurrerande församlingsgrupper i Efesos med olika ledarstrukturer?” Jag tror det. De flesta Nt-forskare är idag överens om att den tidiga kristna rörelsen i allmänhet var betydligt mer brokig än vad som tidigare gjorts gällande. Det fanns tidigt flera riktningar och grupperingar av kristustroende, även av sk avvikande grupper.
SvaraRaderaJag har försökt att belägga detta med texter som kan lokaliseras till Efesosområdet. I dessa texter är det tydligt att det finns flera grupper av kristustroende. Notera att det i varje text förekommer avvikande grupper som avdefinieras rätten att definiera Jesustron, vare sig det handlar om judekristna gnosislärare (1-2 Tim), nikolaiter (Upp) eller ”de som förnekar att Jesus är Kristus” (1-3 Joh). Jag tror inte självklart att de olika texterna representerar separata sociala grupperingar, utan snarare olika ”trosprototyper” som försvaras. Men med stor sannolikhet handlar det om flera grupper av kristustroende i Efesos mot slutet av det första århundradet.
En vanlig uppfattning har varit att Efesosförsamlingen var en paulinsk församling från början som sedermera blev johanneisk. De flesta forskare, inklusive jag själv, bedömer idag detta som en allt for förenklad bild. Jag tror alltså inte nödvändigtvis att varje text representerar olika grupper, men det jag velat uppmärksamma är att de olika texterna förespråkar olika auktoritets- och legitimitetsstrukturer när det gäller Jesustraditionens bevarande. Vid den här tiden kämpar man intensivt för rätten att definiera den sanna Jesustron (något som ju mer eller mindre kännetecknar den kristna rörelsen i alla tider).
Jag vidhåller att Uppenbarelseboken innehåller mer av auktoritetsstrukturer än vad Jonas vill göra gällande. Profeten har en central roll och övriga tjänster förandligas (t ex termen ”äldste” användas om änglavarelser i Upp 4-5) eller omnämnas inte alls. Johannes kallas för ”profet” (obs inte ”apostel”) och förutom ”heliga” i allmänhet är det framför allt profeter som adresseras (Upp 11:18; 16:6; 18:20, 24). Jag menar inte att de lokala församlingarna leddes av profeter, men att det är profettjänsten (de som tar emot uppenbarelse direkt från Gud/Kristus) som blir basen för auktoritets- och legitimitetsstrukturen i Upp. Are Karlsen menar i ett inlägg ovan att Upp inte kan användas för argumentera i ledarskapsfrågor. Varför inte? Upp skrivs i ett läge som vittnar om en allvarlig kris i ett flertal församlingar och ledarskapet är definitivt involverat i denna kris. Notera att krisen i t ex Thyatira kopplas direkt till en falsk ledare, nämligen profetissan Isebel.
Min slutsats är alltså att den tidiga kristna rörelsen i Efesos vittnar om en anmärkningsvärd brokighet vad det gäller ledarstrukturer. Vi önskar kanske att det inte vore så då vi söker efter den sanna, rätta eller enda ”bibliska” ledarstrukturen. Men då tror jag att vi letar förgäves. Mångfalden var tidig och påtaglig. Viktigare än att hitta den enda sanna ledarstrukturer är att hitta kärnan i en biblisk ledarteologi, som för mig finns i Kristusmodellen.
Mikael Tellbe
Mikael Tellbe: "Viktigare än att hitta den enda sanna ledarstrukturer är att hitta kärnan i en biblisk ledarteologi, som för mig finns i Kristusmodellen."
SvaraRaderaJeg tror også det er et bedre utgangspunkt enn å forsøke å normere ulik praksis i urkirken.
Hva er normativt vedrørende lederskap i NT?
Jonas Lundström: "Och i Jesus undervisning tycker jag det är helt omöjligt att hitta något stöd för hierarkier eller ens att man ska ha en ledare. "Kalla inte någon ledare", "men så är det inte hos er"."
Tror inte att det finns någon biblisk ledarstruktur. Både en stark hierarkisk struktur eller konsensus-strukurer kan fungera (lika bra eller dåligt.)
SvaraRaderaNär jag läste intervjun med Mikael Tellbe i Dagen, fick jag intrycket att det inte spelar någon större roll vilken organisatorisk struktur församlingen har, eftersom även urkyrkan visar på en mångfald ledarstrukturer.
SvaraRaderaNu skriver Mikael: "Viktigare än att hitta den enda sanna ledarstrukturer är att hitta kärnan i en biblisk ledarteologi, som för mig finns i Kristusmodellen."
Här är jag helt överens med Mikael. Därför skulle jag vilja fråga: Tycker du, Mikael, att "Kristusmodellen" är lika framträdande i en hierarkisk ledarstruktur, som i en icke-hierarkisk? Spelar det någon roll hur vi organiserar våra kyrkor och samfund? Tycker du "Kristusmodellen" har samma möjlighet att uttryckas genom att betona ämbetet, som genom att lyfta fram det allmänna prästadömet?
Instämmer i Björns frågor. Anar man här hos Mikael den typiska evangelikala hållningen - att "form" och strukturer (tex hur församlingen styrs) är mindre viktiga, medan "innehållet" (tex läran) är det centrala? (Och hur förankrar man i så fall en sådan uppdelning hos Jesus?)
SvaraRaderaMånga NT-forskare menar ju idag också att det fanns många olika teologier i den tidiga Jesus-rörelsen, men frågan är om Mikael är lika benägen att därför sätta en godkännandestämpel på en mångfald även när det gäller läran?
/Jonas Lundström
Tack alla som är med och bidrar i det här intressanta samtalet. Tack Mikael för ditt klargörande inlägg i debatten. Jag förstår nu lite mer av hur du tänker och ska ta det i beaktande. Liksom flera av de övriga kommentatorerna instämmer jag i din sista mening: "Viktigare än att hitta den enda sanna ledarstrukturer är att hitta kärnan i en biblisk ledarteologi, som för mig finns i Kristusmodellen."
SvaraRaderaJag blir nyfiken på hur du definierar Kristusmodellen. Är det några av de sju punkterna i mitt första inlägg som du kan acceptera som normerande i en biblisk ledarmodell?