Den dubbla utgången

Jag tror på den dubbla utgången. Det betyder att jag tror att det finns två olika möjliga slutstationer för människan efter den slutliga domen. Jesus uttryckte det så här: "Dessa skall gå bort till evigt straff men de rättfärdiga till evigt liv" (Matt 25:46). Att evigt liv betyder liv i gemenskap med Gud och varandra på den nya jorden är uppenbart, men vad betyder egentligen evigt straff? Jag avstår från att spekulera om detta, men är övertygad om att det betyder att man på något sätt för evigt blir skild från gemenskapen med Gud. Man missar målet helt enkelt.

Just nu är det många som skriver om detta. Jag har ännu inte läst någon av de nya böckerna i ämnet. Stefan Swärd har just kommit med boken Efter detta, om Guds kärlek och rättvisa, himmel och helvete.

Ray Baker, teolog som doktorerar på läran om helvetet vid Åbo akademi, kommer också med en liten bok i ämnet. Den har titeln En brinnande fråga: Nytt ljus på det yttersta mörkret och ges ut av Svenska evangeliska alliansen.

Senare i höst kommer även Rob Bells Love Wins ut på svenska med titeln Kärleken vinner.

Det är alltså upplagt för intressanta debatter och diskussioner. Det kan tyckas att frågan om eviga straff inte är så central för den kristna tron, men den är faktiskt ganska viktig. Den påverkar både hur vi ser på evangeliet och hur vi ser på Gud. Därför är det ett viktigt samtal.

Till sist vill jag rekommendera en text som jag faktiskt har läst om detta. Det är Per-Axels Sverkers artiklar som presenterar och analyserar de vanligaste alternativen i kristen teologi: 1. allas slutliga frälsning (universalism), 2. evigt lidande (helvetet) och 3. utplåning (annihilation). Han gör det mycket bra och texten finns här.