Jag tror på den dubbla utgången. Det betyder att jag tror att det finns två olika möjliga slutstationer för människan efter den slutliga domen. Jesus uttryckte det så här: "Dessa skall gå bort till evigt straff men de rättfärdiga till evigt liv" (Matt 25:46). Att evigt liv betyder liv i gemenskap med Gud och varandra på den nya jorden är uppenbart, men vad betyder egentligen evigt straff? Jag avstår från att spekulera om detta, men är övertygad om att det betyder att man på något sätt för evigt blir skild från gemenskapen med Gud. Man missar målet helt enkelt.
Just nu är det många som skriver om detta. Jag har ännu inte läst någon av de nya böckerna i ämnet. Stefan Swärd har just kommit med boken Efter detta, om Guds kärlek och rättvisa, himmel och helvete.
Ray Baker, teolog som doktorerar på läran om helvetet vid Åbo akademi, kommer också med en liten bok i ämnet. Den har titeln En brinnande fråga: Nytt ljus på det yttersta mörkret och ges ut av Svenska evangeliska alliansen.
Senare i höst kommer även Rob Bells Love Wins ut på svenska med titeln Kärleken vinner.
Det är alltså upplagt för intressanta debatter och diskussioner. Det kan tyckas att frågan om eviga straff inte är så central för den kristna tron, men den är faktiskt ganska viktig. Den påverkar både hur vi ser på evangeliet och hur vi ser på Gud. Därför är det ett viktigt samtal.
Till sist vill jag rekommendera en text som jag faktiskt har läst om detta. Det är Per-Axels Sverkers artiklar som presenterar och analyserar de vanligaste alternativen i kristen teologi: 1. allas slutliga frälsning (universalism), 2. evigt lidande (helvetet) och 3. utplåning (annihilation). Han gör det mycket bra och texten finns här.
Väldigt intressant artikel av Per-Axel Sverker. Tack för tipset.
SvaraRaderaHej Jonas!
SvaraRaderaHar precis läst Rob Bells bok, delar inte hans tro i frågan men blev nästan besviken då jag trodde den åtminstånde skulle lägga fram några bra argument för sina åsikter, men det blev i slutändan bara en bok full av just åsikter...
Kan rekommendera Francis Chan "Erasing Hell", den kommer på svenska i November och är ett svar på Rob Bells bok.
Hej Jonas,
SvaraRaderajag har försökt tro på "den dubbla utgången"(ddu) i decennier, trots dess inneboende motsägelser, men aldrig riktigt lyckats.
Att "Gud vill frälsa alla..." samt verserna i Jesaja 46:10 och Efesierbrevet !:9-11 som anger att det Gud vill är ett uttryck för vad Han planerar och utför gör att jag inte kan dra någon annan slutsats än att vår tradition har lett oss till en missfärgning av budskapet som inte längre skulle vara ett glatt sådant utan tvärtom.
Det känns ofta tryggt att vila i en stadig tradition men Jesus säger att "Ni förkunner fädernas stadgar och gör Guds ord om intet!" vilket låter som en uppmaning till analys av rådande paradigm, eller hur?
Den dubbla utgången går inte att härleda från grundtexten. I själva verket leder den till:
*en djup svartsyn på tillvarons villkor,
*en vrångbild av Guds natur och en
*pessimistisk uppfattning om effekten av Jesu försoningsverk.
Det finns flera avgörande argument för att frångå ddu. Detta försöker jag visa i denna blogg:
http://absoluteall.blogspot.se/
Hej Jonas, igen.
SvaraRaderaPer-Axel Sverkers historieskrivning angående "kristen universalism" är tyvärr direkt missvisande. Tvärtom finns det all anledning att betrakta den som en grundbult i Paulus´ hela undervisning och de första avvikelserna från denna syn var inte ang. frågan om alla människors slutfrälsning utan om Satan själv, i egenskap av skapad varelse, skulle vara inkluderad.
I och med denna "kristna universalism" belyses utkorelsen, "utvalda före världens begynnelse", på ett saliggörande sätt. Hela mängden av bibelställen där budskapet om att Gud kommer att "innefatta allt i Kristus" blir, i det närmaste automatiskt, oförklarade i den dubbla utgångens koncept (ddu). I Rom 5:18 används t.o.m. ordet frikännande och detta för "alla människor"!
Vi bör nog fråga oss, och varandra, hur det kommer sig att vi så lätt faller för en missfärgning av det ursprungligen glada budskapet "till hela folket" (inte till en liten minoritet!) där ordet aioun - samma ord som i vårt och engelskans eon - förvrängts till evig där, det för det allra mesta, borde stå eon, eonisk, tidsålder etc. Alltså en begränsad tid, t.ex. för de "eviga" straffen.
Jesus anklagade de skriftlärda: "Ni förkunnar fädernas stadgar och gör Guds Ord om intet!" Detta är precis vad som hänt och fortfarande händer i just denna fråga och om vi gemensamt tar avstånd från denna svartsyn kommer vi att kunna "påskynda Jesu´tillkommelse" och människor, de "utvalda" (Apg 13:48), kommer att med glädje omfatta sanningen om Jesu´ försoningsverks totala omfattning; "Allt i himlen, under himlen.." och "under jorden"!
http://absoluteall.blogspot.se