Lärjungaträningens ABC

Jag fortsätter att testa mina idéer om lärjungaskap och lärjungaträning. Igår skrev jag om lärjungaskap på fem fingrar och idag tänker jag gå vidare med att skissa på en enkel struktur för lärjungaträning. Jag kallar det för lärjungaträningens ABC. Min tanke är att den ska beskriva de fyra (eller fem) viktigaste byggstenarna för att lärjungaträning ska fungera i en lokal församling. Fokus här ligger alltså på strukturer och verktyg.

A - Andligt föräldraskap

Lärjungaträning bygger framför allt på personliga relationer där andliga fäder och mödrar tar sig an människor och investerar av sin tid och sitt engagemang. Ett exempel från Nya testamentet är Paulus som var en andlig far åt Timotheos. Vi behöver utmana kristna att vara andliga fäder och mödrar och våga ta ansvar för nykristna, unga och andra som behöver lärjungaträning och stöd. Ibland fungerar detta spontant och utan särskilda strukturer. Genom åren har jag sett flera goda exempel på andligt föräldraskap i min egen församling och i andra sammanhang.  Det kan också vara bra att skapa strukturer för andligt föräldraskap och det tror jag att vi behöver bli bättre på.

Ett alternativ är att man skapar en struktur där man tränar mentorer som vägleder andra i en personlig lärjungaträning. Genom en sådan struktur får man många att bli andliga föräldrar och alla som vill kan få en mentor för sitt lärjungaskap. Här kan man skapa en struktur där den som har en mentor med tiden även blir mentor åt andra. På så sätt kan lärjungaträning multipliceras, så att alla lärjungar själva gör lärjungar. 

Ett annat alternativ är att använda sig av lite större grupper på 4-6 personer där en person vägleder och investerar i de övriga deltagarna. Fördelen med detta kan vara att det blir en kombination av andligt föräldraskap och den dynamik som uppstår i en grupp. En modell för detta kallas Life on Life Missional Discipleship och presenteras i boken Insourcing av Randy Pope.

B - Bibelstudium och bön

Lärjungaskap är grundat i Bibeln, som är Guds ord. Vi kan inte träna lärjungar utan att ha bibelstudium och bibelundervisning. I missionsbefallningen finns uppdraget att göra lärjungar genom att undervisa om alla de bud som Jesus har gett oss (Matt 28:19-20). Jesus undervisade, förklarade och ställde frågor. Paulus undervisade och skrev brev. Jakob, Petrus och Johannes gjorde detsamma. Av detta kan vi dra slutsatsen att bibelundervisning är en betydelsefull aspekt av att träna lärjungar. Läraren behövs, samtidigt som alla kristna har den helige Ande och kan läsa Bibeln och höra Gud. Alla kan också vara lärare med tiden och vägleda någon annan (se t.ex. Kol 3:16, Heb 5:12). Det behövs en sund balans mellan lärarens roll och den enskildes ansvar.

Undervisning bör dock inte bara vara envägskommunikation, utan bör vara präglad av samtal, frågor och diskussion. Vi ska tänka mer klassrum än föreläsning. Det var också så som Jesus undervisade och han var en lysande pedagog.

Man kan också ha bibelsamtal utan någon lärare. Texten får tala för sig själv och deltagarna hjälper varandra att förstå den bättre. Då kan man t.ex. använda H3-metoden för bibelsamtal.

Bön är också en viktig del i all lärjungaträning. Bön bör finnas med vid bibelsamtal och bibelstudier, i det andliga föräldraskapet, i smågrupperna och i det praktiska missionsarbetet när man delar med sig till andra. Bön ska helt enkelt genomsyra alltihopa.

C - Celler

Med uttrycket celler menar jag här olika typer av smågrupper. I lärjungaträning är de små grupperna avgörande. Sådana smågrupper kan se ut på olika sätt. 

Den allra minsta gruppen består av två personer. Jesus talar om möjligheterna och kraften som finns i en grupp på två till tre personer (Matt 18:19-20). Smågrupper på två till tre personer som coachar varandra är ett bra verktyg för ömsesidig lärjungaträning och i en sådan är man ömsesidigt ansvariga inför varandra. I sådan grupper är det lämpligt att män är för sig och kvinnor för sig. Det finns olika system och namn för sådana grupper. Neil Cole har en modell som han kallar för Life Transformation Groups (LTG) och Michael Frost har en annan modell som kallas DNA-grupper. På svenska används ibland uttrycket lärjungagrupper.

Även den lite större gruppen på 8-15 personer är viktig för lärjungaträning. De kan ha lite olika karaktär och kallas ofta för husförsamlingar, cellgrupper eller hemgrupper.  Husförsamlingar och smågrupper har varit viktiga i hela kyrkohistorien och även i Nya testamentet kan vi läsa om församlingar som samlades i hem (se t.ex. Rom 16:3-5, 1 Kor 16:19, Kol 4:15, vi kan förstås inte veta hur många som var med i en sådan husförsamling). På 1700-talet kallades denna typ av grupper för konventiklar och de blev förbjudna i Sverige genom det så kallade konventikelplakatet, som gällde från 1726 till 1858.

En husförsamling eller cellgrupp kan vara som en familj.  Det är fokus på gemenskap och ömsesidigt stöd i livet. Man samlas regelbundet för bön, bibelstudium och tjänande. Gruppen är tillräckligt stor för att olika gåvor ska växa fram och blomstra och samtidigt tillräckligt liten för att alla ska bli sedda och känna sig trygga. I en husförsamling/hemgrupp kan man vara av blandade åldrar, bakgrund och kön, precis som i en familj. Om en husförsamling/hemgrupp bara betonar trygghet kan den lätt bli statisk och tappa gnistan. Därför är det viktigt att husförsamlingen också utmanas att vara utåtriktad och missionerande. Det betyder att den både vill bjuda in nya människor och att den vill sända iväg medlemmar för att starta nya grupper. I en husförsamling kan man stötta varandra att vara missionärer där man finns i vardagen. Man kan också göra gemensamma missionsprojekt tillsammans. Detta för oss till den fjärde och sista punkten i Lärjungaträningens ABC. 

D - Dela vidare

Det vi har fått av Gud ska delas vidare. Lärjungaskap handlar inte bara om att ta emot, utan också om att ge ut. Därför är det viktigt att vi inte formar kristna konsumenter som bara vill ta emot, utan att vi formar producenter som själva bidrar och ger av sig själva och sina resurser. Särskilt viktigt är det att en lärjunge på något sätt är engagerad i tjänst för andra människor. I lärjungaträningen behöver vi därför på olika sätt utmana och utrusta till evangelisation, diakoni, ledarskap, omsorg och tjänst. Alla ska inte göra samma sak, utan det måste vara utifrån vars och ens gåvor, kallelse och kapacitet. Här ser jag värdet av en större lokal församling eller lokala nätverk, där det finns olika aktiviteter, verksamheter och projekt att engagera sig i. Vi kan lita på att den helige Ande leder oss tillsammans och var och en särskilt. Sant lärjungaskap är utgivande och praktiskt.

Det här tänker jag är några av de viktigaste byggstenarna för att få lärjungaträning att fungera i en lokal församling. Vad tänker du om min presentation av lärjungaträningens ABC?