En otrygg barndom ger konsekvenser under hela livet.
Att så är fallet har jag vetat länge och det är något som blir väldigt tydligt i Mikael Hallenius nya bok om trons prövning: Ett dubbelt svek.
Mikael Hallenius skriver utifrån sin egen erfarenhet av att två gånger ha blivit lämnad av sin mamma. Först av sin biologiska mamma i Colombia och sen, som femåring av sin adoptivmamma i Sverige. Det är detta som är det dubbla sveket.
Det är det andra sveket som är det värsta och det är det som bearbetas i boken. På bokens baksida står att läsa: "Som barn blev han övergiven av sin mamma. Sveket kommer ikapp en sommar när hennes lägenhet ska städas ur. Hur har detta livssår påverkat honom? Hur har frånvaron av en förälder påverkat tron?"
På sid 27 i boken beskriver Hallenus själv vad som hände när han skulle städa ur Eva-Christinas lägenhet efter hennes död.
"Mycket kan sägas om detta. Men i efterhand ser jag det som att jag mitt i livet blev upphunnen och slagen till marken av min egen omättade mammahunger. Hon fanns inte där för mig. Men det svikna barnet och den arga tonåringen fanns kvar och behövde hanteras av den vuxne mannen. Det blev för mycket. Jag orkade inte."
I denna fascinerande och personliga lilla bok på endast 83 sidor får vi följa Mikaels kamp. Vi möter det lilla barnet, den arga tonåringen och den vuxne mannen i brottningen med tron, gudsbilden och den egna identiteten. Mikael förklarar att det är svårt att lita på att Gud är en kärleksfull förälder när man har blivit sviken som barn. Gudsbilden blir förvrängd när det goda föräldraskapet saknas. Antingen blir Gud bara en arbetsgivare som har en massa uppgifter som ska utföras, eller så blir han en opålitlig förälder, som man aldrig kan vara trygg med. Eller kanske en kombination av dessa båda. Hur kan man då bli trygg i Guds kärlek? Mikael Hallenius ger nycklar från Bibeln och sin egen erfarenhet.
Det här är en viktig och mycket läsvärd liten bok och jag tror att många kan ha glädje av att läsa den här personliga berättelsen. Jag uppskattar särskilt att Hallenius så tydligt visar att även en trasig mammarelation kan få allvarliga konsekvenser för gudsbilden och gudsrelationen. Man pratar ganska ofta om att en trasig papparelation får sådana konsekvenser, men glömmer bort att mammarelationen är lika viktig. Hallenius lyfter fram Jes 49:15 och berättar att han genom åren har hållit fast vid den versen. "Glömmer en kvinna sitt lilla barn, bryr hon sig inte om den som hon själv har fött? Och även om hon skulle glömma, glömmer jag aldrig dig." Gud kan ersätta den mamma som aldrig fanns där. Gud är i själva verket den bästa av alla mödrar.
Hallenius tar också upp frågan om förlåtelse och om det är möjligt att förlåta en förälder som har svikit. Han skriver klokt om detta och jag tror att vi är ganska överens i grunden även om vi definierar begreppet förlåtelse på olika sätt. Jag har en annan, mer ovanlig, definition av förlåtelse som jag har presenterat här: Ett annat sätt att se på förlåtelse. Men som sagt: Jag tror att vi tänker ganska lika, även om vi använder begreppen olika.
Den här boken är den tredje och sista delen i en trilogi om tron. Den första heter Spår av den osynlige - om andlig klarsyn och den andra Det överflödande hjärtat - om evangelisation. Även dessa böcker rekommenderas varmt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar