Michael Sattler, del 3: Rättegång och avrättning

Jag har tidigare skrivit två delar i berättelsen om Michael Sattler (del 1 och del 2). Här kommer den tredje och sista delen.

Direkt efter konferensen i Schleitheim den 24 februari 1527 återvände Michael Sattler till sin församling i Horb i södra Tyskland. Den lilla församlingen hade dock blivit upptäckt av de katolska myndigheterna under hans frånvaro. De överrumplades när de var samlade och Michael Sattler, hans fru och flera andra blev arresterade. De sattes i fängelse i den närbelägna staden Bindsdorf. Från fängelset skrev Sattler ett gripande brev till församlingen. Brevet finns att läsa här.

Efter några månader var det dags för rättegång. Det finns fyra olika ögonvittnesskildringar av rättegången så vi vet ganska väl vad som hände.

Det följande är en dramatiserad och förkortad version av Sattlers rättegång. Den är skriven av Stuart Murray och baserad på Thieleman van Braght's The Martyrs ' Mirror från 1660. Det engelska orginalet av texten finns här. Martyrs' Mirrors hela berättelse om rättegången finns här.

Rättegången mot Sattler

Datumet är den 17 maj 1527. Platsen: staden Rottenburg i södra Tyskland. Rättegången leds av greve Joachim von Zollern. Anklagade är Michael Sattler och tretton andra anabaptister.

Joachim von Zollern till de anklagade: Ni får välja en advokat som kan försvara er.

Sattler: Tack, min herre, men vi väljer att inte bli försvarade av några representanter. Även om vi vet att ni är Guds tjänare i er roll som domare, vet vi också att Guds ord inte ger er någon rätt att döma i trosfrågor. Denna domstol är inte kompetent att döma oss.

Joachim von Zollern: Din oförskämda kättare! Du kommer snart att få se vad vi har makt att göra med dig. Läs anklagelserna.

Stadssekreteraren: Anklagelserna mot Michael Sattler är följande: (1) att han och hans anhängare har handlat i strid med kejsarens förordning; (2) att han har undervisat, hållit före och trott att Kristi kropp och blod inte är närvarande i sakramentet; (3) att han har undervisat och trott att barndopet inte är nödvändigt för eller befrämjar frälsningen; (4) att de har förkastat sista smörjelsens sakrament; (5) att de har föraktat och smädat Guds moder och förkastat helgonen; (6) att han har förkunnat att man inte ska avlägga ed inför överheten; (7) att han har infört ett nytt bruk vid firandet av Herrens måltid och lagt brödet och vinet på en tallrik och sedan ätit och druckit det; (8) att han har lämnat klostret och gift sig i strid med klosterregeln; (9) att han har sagt att om turkarna invaderar landet ska man inte göra motstånd, och att om det vore rätt att kriga ville han hellre kriga mot de kristna en mot turkarna.

Joachim von Zollern: Kan du nu svara på dessa allvarliga anklagelser?

Sattler: Jag ber att ni läser dem igen så att jag helt kan förstå dem.

Stadssekreteraren: Han har skrutit med att han har den helige Ande. Om detta skryt är sant behöver vi inte läsa anklagelserna igen. Den helige Ande kan informera honom.

Sattler: Var snäll och läs dem igen. (Sekreteraren läser dem igen.)

Joachim von Zollern: Kommer du nu att svara på anklagelserna?

Stadssekreteraren: Anklagelserna mot Michael Sattler är följande: (1) att han och hans anhängare har handlat i strid med kejsarens förordning.

Sattler: Kejsarens förordning var riktad mot Lutheranerna och uppmanade dem att endast predika evangeliet och Guds ord. Denna förordning har vi följt för vi har inte handlat mot evangeliet eller Guds ord.

Stadssekreteraren: (2) att han har undervisat, hållit före och trott att Kristi kropp och blod inte är närvarande i sakramentet.

Sattler: Den andra anklagelsen accepterar jag som sann och jag kan visa många Skriftställen som bevisar detta.

Stadssekreteraren: (3) att han har undervisat och trott att barndopet inte är nödvändigt för eller befrämjar frälsningen.

Sattler: Den tredje är också sann, för dopet är för de troende, inte för spädbarn, vilket Skriften tydligt visar.

Stadssekreteraren: (4) att de har förkastat sista smörjelsens sakrament.

Sattler: Den sista smörjelsens sakrament är ingenting. Oljan är skapad av Gud och därför god, men påvens välsignelse gör den inte till något bättre.

Stadssekreteraren: (5) att de har föraktat och smädat Guds moder och förkastat helgonen.

Sattler: Vi har inte smädat Kristi moder eller helgonen, men Skriften tillåter inte att vi betraktar henne eller helgonen som förebedjare för oss.

Stadssekreteraren: (6) att han har förkunnat att man inte ska avlägga ed inför överheten.

Sattler: Den sjätte anklagelsen är sann, för Kristus själv har förbjudit oss att svära eder.

Stadssekreteraren: (7) att han har infört ett nytt bruk vid firandet av Herrens måltid och lagt brödet och vinet på en tallrik och sedan ätit och druckit det.

Sattler: Jag bryr mig inte om att svara på den sjunde anklagelsen för den är inte värd att försvaras.

Stadssekreteraren: (8) att han har lämnat klostret och gift sig i strid med klosterregeln.

Sattler: När det gäller mitt äktenskap vill jag säga att äktenskapet är av Gud instiftat. Det är Herrens förordning. Hur många präster känner ni som lever i avhållsamhet?

Stadssekreteraren: (9) att han har sagt att om turkarna invaderar landet ska man inte göra motstånd, och att om det vore rätt att kriga ville han hellre kriga mot de kristna än mot turkarna.

Sattler: När det gäller turkarna kommer vi inte att strida för det har blivit sagt: "Du skall inte dräpa".

Joachim von Zollern: Är detta ditt fullständiga svar?

Sattler: Jag skulle gärna vilja diskutera dessa frågor mer ingående med er om ni tillåter mig att hänvisa till Skriften.

Avrättningen

Domarna blev ursinniga när de såg Sattlers lugna självförtroende och började förlöjliga och hota honom, men han tappade inte fattningen. Efter en lång överläggning förklarade de honom skyldig och meddelade den fruktansvärda domen. Två dagar senare avrättades Michael Sattler. Hans lidande började redan på torget där en bit av hans tunga skars av. Bitar slets ur hans kropp med glödheta tänger. Han bands fast vid en vagn och ytterligare fem gånger använde man tängerna för att slita bitar ur hans kropp på vägen till avrättningsplatsen. Till vakternas förvåning kunde Sattler fortfarande tala och de hörde honom mana till omvändelse och be för sina förföljare. Sedan blev han bunden vid en stege och knuffad in i elden.

Sattler: Ni alla som är här, domare och herrar, hör Guds ord, omvänd er och tro på evangeliet. Allsmäktige evige Gud, du är vägen och sanningen. Eftersom ingen har kunnat visa att jag har misstagit mig skall jag idag vittna för sanningen och besegla den med mitt blod.

När repet runt hans handleder brändes igenom lyfte Sattler sin händer och pekade mot himlen. Det var det överenskomna tecknet till bröderna att martyrdöden var uthärdlig. Sen hörde folkmassan honom säga över sina såriga läppar:

Sattler: Fader, i dina händer överlämnar jag min ande.

Sattlers fru, Margareta, vägrade förneka sin tro och dränktes två dagar senare i floden Neckar.

Den orättvisa rättegången och grymma avrättningen gav eko runtom i Centraleuropa och Sattlers vittnesbörd bar mycket frukt. Längre referat av rättegången och avrättningen finns här och här. Det finns massor om Michael Sattler på internet för den som vill söka.

Böcker och filmer

The Life and Thought of Michael Sattler av Arnold Snyder är den mest omfattande boken om Sattlers liv och tänkande.

The Legacy of Michael Sattler innehåller en kort biografi och alla Sattlers skrifter och texter.

Pilgrim Aflame av Myron Augsburger är en historisk roman om Sattler och den tidiga anabaptismen. Långfilmen The Radicals, bygger på Augsburgers roman och är tillgänglig på Youtube.

Anabaptist Portraits av John Allen Moore har ett kapitel om Sattlers liv

Den tredje reformationen av Karl Kilsmo har inte mindre än 60 sidor om Sattler, inklusive flera av hans texter översatta till svenska, bl.a. hela Schleitheimbekännelsen, brevet från fängelset och hela rättegången.