Det här samtalet väckte minnen hos mig. För tjugo år sedan var jag involverad i ett livligt samtal om den här frågan. Jag jobbade då som bibellärare på Mariannelunds folkhögskola, som tillhör pingströrelsen (Jag jobbade där från 1994 till 2014). År 2000 antog skolan en teologisk policy där vi beskrev vår teologiska profil som evangelikal, pentekostal och baptistisk. Jag var en av de drivande i arbetet med den teologiska policyn och jag minns den tiden med mycket stor glädje. Bibellärarna och ledningen på Mariannelunds folkhögskola var helt överens om att skolan var både evangelikal och pentekostal. Vi hade den bestämda uppfattningen att pentekostal teologi var en gren av den evangelikala teologin. Samtidigt blev det mer och mer tydligt att alla inte höll med oss. Frågan kom upp till diskussion flera gånger när pingströrelsens bibellärare möttes under 1999 och 2000. Som jag minns det var det särskilt några av lärarna på den nystartade PTS (Pingstförsamlingarnas teologiska seminarium) som drev linjen att det var en motsättning mellan evangelikal och pentekostal teologi. Det här var ingen offentlig debatt, utan ett vänskapligt samtal som fördes bland oss som jobbade på pingstskolorna. Jag minns dock ett tillfälle då diskussionen kom upp till ytan och blev lite mer synlig.
Mariannelunds folkshögskola
Det var på Kaggeholms folkhögskola i september 2000. Jag kommer inte riktigt ihåg vad det var för arrangemang, men minns att ett fyrtiotal bibellärare och teologer från pingströrelsen var samlade. Jag hade blivit ombedd att hålla en föreläsning om arbetet med den teologiska policyn på Mariannelunds folkhögskola och tankarna bakom formuleringarna i den. Jag ägnade huvuddelen av föreläsningen åt frågan om varför vi beskrev skolan som både evangelikal och pentekostal och vad vi menade med de begreppen. Efter min föreläsning var det flera respondenter och sen följde ett samtal. Jag kommer fortfarande ihåg hur förvånad jag blev över att jag fick så mycket kritik och att det var flera som inte alls delade min evangelikala bibelsyn.
I torsdags plockade jag fram min föreläsning igen och läste igenom den. Den är faktiskt riktigt intressant och jag tycker att jag argumenterade bra för min ståndpunkt, även om inte alla höll med mig. Om någon av er vill läsa föreläsningen så kan jag skicka den. Skriv bara ett mejl till mig (kontaktuppgifter här).
Mariannelunds folkhögskola har kvar samma teologiska policy än idag. Visserligen tog vi bort etiketterna evangelikal, pentekostal och baptistisk efter några år. Jag kommer inte ihåg varför, men kanske var det på grund av kritiken mot begreppet evangelikal. Hursomhelst så finns innehållet kvar oförändrat. Idag står det så här i policyn:
- Vi tror på hela Bibeln som Guds ord; på evangeliet om frälsning genom Jesu död och uppståndelse samt på vikten av personlig omvändelse och tro.
- Vi tror på dopet i den helige Ande, på behovet av kontinuerlig andeuppfyllelse och på praktiserandet av andliga gåvor.
- Vi tror på troendedop och självstyrande lokalförsamlingar.
Du kan läsa hela folkhögskolans policy här: Policydokument.
Själv har jag dock inget emot att kalla mig både evangelikal och pentekostal, även om det i mitt nuvarande sammanhang händer att jag byter ut begreppet pentekostal mot karismatisk. Och naturligtvis brukar jag också använda begreppen baptistisk eller anabaptistisk när jag beskriver min egen teologiska profil. Och sen några år tillbaka är jag även en stolt alliansare. Etiketter kan vara bra när man vill vara tydlig med vad man står för.
Jag är alltså evangelikal, pentekostal, (ana)baptist och alliansare.
Hur beskriver du din teologiska profil?
Här följer en fortsättning, där jag definierar begreppen lite tydligare:
Lite mer om evangelikal och pentekostal teologi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar