Evangelikal
Begreppet evangelikal kan definieras på flera olika sätt. En del menar att det har blivit så belastat (bland annat av att det förknippas med den kristna högern i USA) att vi inte längre kan använda det. Jag förstår problemet och det är svårt att veta när ett begrepp har blivit så belastat att det inte längre är lämpligt att använda det. Själv tycker jag dock att evangelikal är ett viktigt begrepp och jag hoppas att det inte är förlorat. Jag har identifierat mig med den evangelikala rörelsen i fyrtio år och jag ger inte upp så lätt. Jag tror att det går att rehabilitera begreppet och satsar på att använda det även i fortsättningen. Vad menar jag då med att vara evangelikal?
I föreläsningen om Mariannelunds folkhögskolas teologiska policy sa jag så här:
"Som pingstskola vill vi markera att vi hör hemma i den evangelikala familjen. Med evangelikal menar vi då den breda fåra av väckelsekristendom som löper från 1500-talets reformation till vår egen tid. Vi är evangelikala i den meningen att vi tror att hela Bibeln är Guds skrivna ord och den enda ofelbara auktoriteten för tro och liv, att vi förkunnar evangeliet om frälsningen genom Jesu död och uppståndelse och vikten av personlig omvändelse och tro. För oss är det tydligt att den pentekostala teologin hör hemma inom den evangelikala teologin och är en gren av denna."
Vi definierade då evangelikal utifrån Lausannedeklarationen från 1974. Om man kan skriva under på Lausannedeklarationen och den senare Kapstadsöverenskommelsen (2010), så är man enligt min mening evangelikal. Detta är en vedertagen definition och dessa dokument används idag för att beskriva evangelikal teologi av t.ex. Akademi för ledarskap och teologi och Svenska Evangeliska Alliansen. Dessa dokument finns även samlade i en bok på svenska: Cape Town Commitment.En av de frågor som särskilt kännetecknar den evangelikala teologin är bibelsynen och där skriver Lausannedeklarationen så här:
"Vi bekräftar vår tro på både Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv. Vi bekänner också att Guds ord har kraft att fullborda hans frälsningsplan. Bibelns budskap riktar sig till hela mänskligheten, ty Guds uppenbarelse i Kristus och Skriften är oföränderlig. Genom Bibeln talar den helige Ande också idag. Gud upplyser sitt folks sinnen för varje kultur för att det på ett levande sätt med egna ögon ska uppfatta sanningen. Så uppenbaras för hela församlingen mer och mer av Guds mångfaldiga visdom."
Evangelikaler kan var metodister, baptister, lutheraner, pingstvänner, reformerta, mennoniter, alliansare, missionare, arminianer, kalvinister eller dispensationalister (med mera). Det som avgör om de ska räknas som evangelikala är enligt min mening framför allt deras syn på Bibeln, evangeliet och missionsuppdraget. Lausannedeklarationen är ett väl avvägt dokument. Den är tillräckligt tydlig och tillräckligt bred för att definiera evangelikal teologi. Låt oss fortsätta att använda den.
Pentekostal
Pentekostal kommer från engelskans pentecost, som betyder pingst. The pentecostal movement betyder pingströrelsen och pentecostal theology betyder helt enkelt pingstteologi. När vi började jobba med den teologiska policyn på Mariannelunds folkhögskola var ordet pentekostal relativt nytt på svenska. Fram till slutet på 1990-talet hade man nog mest pratat om pingstteologi i den svenska pingströrelsen. Först var vi inne på att använda ordet karismatisk i vår policy, men det hade också sina problem. För det första användes ordet karismatisk inte bara som en teologisk term på svenska, utan mer och mer i vardagsspråket för en person med utstrålning, vilket kunde vara förvirrande. För det andra hade Mariannelunds folkhögskola många samarbetspartners i Östeuropa, Ryssland, Kaukasus och Centralasien och i dessa länder förknippades ordet karismatisk med trosrörelsen, vilket inte alls var positivt för många av våra kontakter. Därför kändes det nya ordet pentekostal som ett spännande och bra alternativ. Pentecostal theology var ju ett vedertaget begrepp på engelska så varför inte börja använda pentekostal som en teologisk term även på svenska. Så fick det bli och det var uppenbarligen fler än lärarna på Mariannelunds folkhögskola som tänkte så i slutet av 90-talet.
Internationellt sett har pentekostal teologi utmärkts av synen på Andedopet som en separat erfarenhet skild från frälsningen, ofta med betoning på tungotalet som tecken på att man blivit döpt i Anden. De flesta skulle nog anse att man inte ska kalla sig pentekostal om man inte skriver under på den klassiska pingstläran om Andedopet. På Mariannelunds folkhögskola gjorde vi trots detta ett djärvt försök att skapa en egen svensk definition av pentekostal. Så här sa jag i min föreläsning:
"På svensk mark och i den svenska
pingströrelsen bör vi ha en stor öppenhet i terminologin. En del håller fast
vid tvåstegstanken och tungotalet som tecken, andra har mer av ett
processtänkande och talar hellre om Andeuppfyllelse. Vi tror att det kan finnas
öppenhet för båda synsätten och att de kan komplettera varandra. Detta gör att
vi väljer en lite bredare och öppnare definition av begreppet pentekostal än
vad som är vanligt i internationella sammanhang. Men vi menar att denna öppenhet
är nödvändig och önskvärd på svensk mark då den både återspeglar synsätten som
finns i svensk pingströrelse och det öppna ekumeniska och karismatiska klimat
vi har i vårt land. Hur stort utrymme kan vi tillåta oss? Kan vi ha en svensk definition av begreppet
pentekostal?"
Jag jobbade vidare med frågan om Andedopet och jag har försökt att skapa en biblisk syntes av de två synsätten. Faktum är att jag och pingstpastorn Sam Wohlin tillsammans skrev kapitlet om Anden och Andedopet i pingstskolornas lärobok i troslära, I ljuset av återkomsten (Libris 2010). Där presenterar vi en syn på Andedopet som tar vara på det bästa ur den klassiska pingstsynen och det bästa ur den karismatiskt evangelikala synen. Jag menar att vår modell fortfarande kan kallas pentekostal och när jag även idag ibland kallar mig själv pentekostal är det utifrån denna bredare definition. Jag har kortfattat presenterat min bibliska syntes om Andedopet här: Andedopet: Vad är det? Det vore intressant att få respons på den från båda sidor.
Evangelikal och pentekostal
Tillbaka till grundfrågan. Kan man vara både evangelikal och pentekostal? Det beror förstås på hur man definierar begreppen och vad man talar om. Här talar jag om teologiska kategorier och det handlar i utgångsläget om en teologisk policy på en folkhögskola.
När vi bestämde oss för att kalla oss både evangelikala och pentekostala gjorde vi grundliga efterforskningar om hur andra tänkte. Vi hade under den här perioden många internationella kontakter med pentekostal teologi, både genom EPTA (European Pentecostal Theological Association) och genom ett nära samarbete med North Central Bible College (som tillhör Assemblies of God och ligger i Minneapolis, numera North Cenral University). Jag deltog vid flera av EPTA:s konferenser under en tioårsperiod och fick många tillfällen att diskutera förhållandet mellan pentekostal och evangelikal teologi. Vi fick starkt stöd för tanken att vara både evangelikala och pentekostala och fann att många tänkte precis som vi: pentekostal teologi är en gren av den evangelikala teologin. Det är längesen och jag kommer förstås inte ihåg detaljerna i samtalen, men jag kan ge två namn som jag vet stödde oss: Timothy Jenney (från Assemblies of God i USA) som var gästlärare i Mariannelund under en termin och EPTA:s dåvarande ordförande David Petts, som också var rektor för Assemblies of God's teologiska utbildning i England.
Lausannedeklarationen och Kapstadsöverenskommelsen tar inte ställning till läran om Andedopet, utan är skrivna så att både pingstvänner och icke-pingstvänner ska kunna skriva under dem. Precis som i många andra lärofrågor (t.ex. dopet, eskatologin, församlingen, utkorelsen) finns det en frihet att ha en egen linje, så länge man håller fast vid den gemensamma grunden. Därför är det enligt min mening motiverat att betrakta den pentekostala teologin som en del av den evangelikala familjen.
Om du vill ha min föreläsning från september 2000 kan du mejla till mig: jonas.melin(a)alliansmissionen.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar