Ett utvidgat frikyrkobegrepp
Först behöver jag förklara vad som menas med frikyrkoförsamling i den här undersökningen. Den använder nämligen ett utvidgat frikyrkobegrepp och räknar in tre olika företeelser som frikyrkoförsamlingar. Först och främst räknas församlingarna i de klassiska frikyrkosamfunden och där inkluderas även nyare rörelser som Trosrörelsen och Vineyard (totalt 70 % av församlingarna och 85,6 % av medlemmarna). Dessutom räknas rörelser inom den lutherska kyrkofamiljen som har ett liknande medlemsbegrepp som frikyrkorna, till exempel EFS och Evangelisk Luthersk Mission (totalt 16 % av församlingarna och 7,8 % av medlemmarna). Den tredje kategorin är församlingar som står utanför samfunden, till exempel många migrantförsamlingar (totalt 14 % av församlingarna och 6,6 % av medlemmarna). När frikyrkoundersökningen talar om antalet frikyrkoförsamlingar i Sverige är det alltså dessa tre kategorier sammantaget som räknas.
Siffror är viktiga, men säger inte allt
Det andra jag vill betona är att siffror inte säger allt. Allt som växer är inte bra och allt som minskar är inte dåligt. Kvalitet är i grund och botten viktigare än kvantitet. Men siffror säger ändå något och därför är det viktigt att ta den här undersökningen på allvar. Även i Apostlagärningarna får vi siffror på hur många som kommer till tro och hur församlingen växer (se Apg 2:41, 4:4). Det är alltså inte fel att räkna antalet medlemmar och antalet församlingar, snarare är det betydelsefullt att göra det, eftersom det normala är att det som är levande och friskt växer. När frikyrkorörelsen under lång tid backar numerärt är det en indikation på att det är något som inte står rätt till.
Vad visar Frikyrkoundersökningen?
Jag vill också ge några korta fakta från undersökningen. Den visar först och främst att antalet medlemmar i frikyrkorna har fortsatt att minska under de senaste fem åren. Totalt sett har antalet medlemmar minskat med 10 % på tjugo år. Det har gått från drygt 243 000 år 2000 till knappt 220 000 år 2020.
Även antalet församlingar fortsätter att minska, och det kraftigt. Antalet frikyrkoförsamlingar i Sverige har minskat med 25 % sen år 2000. Hela 38 % av de 2925 församlingar som fanns år 2000 har lagts ner och finns inte kvar idag. Sen år 2000 har det grundats 471 nya församlingar och av dem finns cirka 400 kvar idag. Det betyder att 18 % av de församlingar som finns idag är planterade efter år 2000. Detta visar hur viktigt det är att plantera nya församlingar som når nya människor.
Det är fortfarande fler församlingar som läggs ner än vad som planteras. Under de senaste fem åren har det lagts ner 243 församlingar och planterats 134 nya. Det är en bit kvar tills vi har nåt vårt gemensamma mål att vi ska hjälpa varandra så att våra församlingar senast 2025 planterar fler församlingar än vad som läggs ner. Vi kan dock glädja oss åt att skillnaden mellan antalet nedlagda och antalet planterade är mindre än tidigare. Det går trots allt åt rätt håll!
Ett annat positivt tecken är att det finns en svag tillväxt i antalet medlemmar i några av de län där frikyrkligheten historiskt har varit svagast. Det verkar som att sekulariseringen har skapat en ny öppenhet för evangeliet. Man kan också se att det är i de områden där det planterats flest nya församlingar som tillväxten är störst. Det finns ett tydligt samband mellan församlingsplantering och tillväxt, eftersom nya församlingar i regel är utåtriktade och når nya människor.
En annan sak som man kan se i undersökningen är att små församlingar, som har mindre än hundra medlemmar växer mer än större församlingar. Detta är något nytt i Sverige. Detta har man tidigare sett i internationella undersökningar, men inte i de svenska undersökningarna. Anledningen till detta var att många små församlingar i Sverige var minskande och på väg att läggas ner. Nu är istället en större andel av de små församlingarna nystartade och vinner nya människor. Vi har således kommit in i en ny och mer positiv fas. De båda sista punkterna visar att det är viktigt att satsa på församlingsplantering om vi ska vända den nedåtgående trenden. Men det behövs mer än så.
Hur ska vi vända trenden?
Det finns inga enkla lösningar. Tillbakagången beror inte på en enskild orsak och det är inte bara en åtgärd som kommer att vända trenden. Det är många faktorer som samverkar, förutom att vi planterar nya församlingar. Här tror jag att det kan vara bra att anknyta till den forskning som gjorts i många olika länder genom Naturlig Församlingsutveckling (NFU). Inom NFU har man kommit fram till att det är åtta kvalitativa särdrag som påverkar om en församling växer. Om församlingen har en hög kvalitet inom dessa åtta områden kommer den med alla sannolikhet att växa (det kan förstås finnas undantag). God kvalitet leder till större kvantitet. Enligt NFU är följande åtta kvalitativa särdrag som avgör om en församling växer numerärt.
- Det finns mycket bön i församlingen. Medlemmarna tycker om att be och läsa Bibeln både personligt och gemensamt. Det finns hängivenhet och passion för Jesus och Guds rike (Hängiven andlighet).
- Det finns mycket kärlek och värme i församlingen. Medlemmarna har roligt tillsammans och uppmuntrar varandra. Man kan vara öppen med sina problem och dela livet (Kärleksfulla relationer).
- Församlingen har ett gott ledarskap som uppmuntrar, stöttar och utrustar medlemmarna att växa och fungera i sina gåvor (Utrustande ledarskap).
- Församlingen har ett starkt utåtriktat arbete som utgår från människors längtan och behov; andligt, socialt och praktiskt. Man delar evangeliet med nya människor (Behovsorienterad evangelisation).
- Församlingen har fungerande smågrupper där medlemmarna möts regelbundet och delar sina liv med varandra på ett personligt sätt. Man ber och läser Bibeln tillsammans och samtalar om tron och livet (Livsnära smågrupper).
- Församlingen har en ändamålsenlig struktur. Den är organiserad på ett sätt som underlättar församlingens liv och arbete och har goda strukturer för beslutsfattande och kommunikation (Funktionella strukturer).
- Församlingen bygger upp sitt liv och sina aktiviteter utifrån medlemmarnas gåvor och längtan. Det finns stor frihet att ta initiativ och göra förändringar (Gåvobaserad verksamhet).
- När församlingen samlas är det mycket glädje och förväntan, sången och musiken hjälper deltagarna att möta Gud och förkunnelsen talar in i deras liv (Inspirerande gudstjänster).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar