Det här är den femte delen i min serie om John Stotts påverkan på mitt liv. Detta med anledning av att det i år är 100 år sedan John Stott föddes.
År 1994 började jag jobba som bibellärare på Mariannelunds folkhögskola. Där introducerades John Stotts bok Kristendom - En handbok i trons grunder, som kurslitteratur och jag fick bekanta mig med boken. Den hade översatts av Janne Carlsson, getts ut på svenska av KM-förlaget i Aneby tidigare samma år. Det är verkligen ett tecken på John Stotts breda inflytande att en bok av en anglikansk präst, gavs ut på ett baptistiskt förlag och användes som lärobok på en bibelkurs i Pingströrelsen. Där kan man verkligen tala om enhet på Bibelns grund!
Jag förstår att man hade fastnat för den här boken, för det är en mycket läsvärd bok om trons grunder. Den består av tio kapitel uppdelade i tre delar. Den första delen har rubriken De första stegen och handlar om hur man blir kristen, hur man blir säker på att man är kristen och hur man växer som kristen. Den andra delen har rubriken Tron och går igenom den grundläggande trosläran i tre kapitel: Tron på Gud, Fadern, Tron på Jesus Kristus och Tron på den helige Ande.
Bokens tredje del handlar om
Livet. Ett kapitel tar upp tio Guds bud, ett handlar om bibelläsning och bön, ett om församlingen och ett om att tjäna Kristus. Det är helt enkelt en bra och pedagogisk genomgång av den kristna tron och det kristna livet och det finns många guldkorn i den.
En av de saker som jag själv har tagit med mig från den här boken är hur John Stott enkelt och tydligt förklarar treenigheten på fyra sidor i det fjärde kapitlet. Han skriver: "Det finns tre tänkbara infallsvinklar på treenighetens sanning - historia, teologi och erfarenhet - som tillsammans utgör en stadig grund för vår tro på treenigheten."
Därefter går han kortfattat igenom de tre infallsvinklarna: Det som särskilt talade till mig första gången jag läste boken var den historiska aspekten. Stott resonerar i korthet så här:
Apostlarna var alla judar som hade uppfostrats att tro på en enda Gud, som var hela världens skapare. Sedan träffade de Jesus och blev med tiden övertygade om att han var värd deras tillbedjan som Gud, ändå var han inte identisk med Fadern, eftersom han bad till honom. Sen började Jesus tala om att han skulle sända den helige Ande som en annan hjälpare och Anden kom till lärjungarna på Pingstdagen. Dessa historiska händelser pekar alla i en och samma riktning.
Jag brukar tala om frälsningshistoriens tre akter. Gamla testamentet är den första akten och där är huvudbudskapet: Herren är den ende Guden, det finns ingen annan. Evangelierna är den andra akten och där är budskapet: Gud sände sin son, som själv är Gud och alltid nära Fader. Den tredje akten börjar på Pingstdagen (och pågår fortfarande): Gud utgjuter den helige Ande, som är Guds Ande, som också är Gud. Slutsatsen blir att Gud är både en och tre; treenig.
Stott fortsätter därefter med att visa hur läran om treenigheten är grundad i Bibeln (teologi) och i hur vi lär känna Gud som Fader, Frälsare, Herre och Hjälpare (erfarenhet).
Det finns också andra saker i den här boken som jag har plockat upp i mitt sätt att undervisa. Bland annat fick jag här några av byggstenarna för hur jag undervisar om lagens och budens roll i det kristna livet. Det kan du läsa om här:
Den kristne och lagen.
Mina andra texter om John Stott finns här:
Det här är den femte delen i min serie om John Stotts påverkan på mitt liv. Detta med anledning av att det i år är 100 år sedan John Stott föddes. 
Hej och tack för allt du skrivit om John Stott. Just nu djupläser jag Kristen på trösklen till 2000 talet. En av de bästa böcker jag läst.
SvaraRadera