4000 deltagare från över 150 länder, varav hälften från den tredje världen, upplevde en teologisk och andlig enhet, såg en vision av Guds rike som växer och utmanades av det ofullbordade uppdraget att evangelisera världen. Konferensens motto: "Låt hela jorden höra hans röst!" blev till en brännande appell. Hos deltagarna utlöstes en ny iver och målmedvetenhet att i bön och arbete snarast söka förverkliga Jesu missionsuppdrag och förbereda Hans återkomst i härlighet.
Inbjudare till kongressen var John Stott och Billy Graham och målet var att samla evangelikala ledare från hela världen och från många olika samfund och sammanhang. Kongressen fick en oerhört stor betydelse för utvecklingen av kristenheten i världen och påverkade många olika sammanhang, inte minst genom den text man enades om: Lausannedeklarationen.
Lausannedeklarationen är något av en trosbekännelse för evangelikala kristna och den följer ett motto som John Stott ofta citerade: "Enhet i det centrala, frihet i det som inte är centralt, kärlek i allt." På ca tio boksidor sammanfattas de viktigaste övertygelserna på ett koncentrerat och kärnfullt sätt.
John Stott brukar kallas för arkitekten bakom Lausannedeklarationen och han var ordförande i den kommitté som arbetade fram den text som antogs av kongressen. Det är sannolikt att han ligger bakom många av formuleringarna. Det avsnitt av deklarationen som jag själv oftast kommer tillbaka till är det som handlar om bibelsynen. Jag tycker att det är helt lysande.
Vi bekräftar vår tro på både Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv. Vi bekänner också att Guds ord har kraft att fullborda hans frälsningsplan. Bibelns budskap riktar sig till hela mänskligheten, ty Guds uppenbarelse i Kristus och Skriften är oföränderlig. Genom Bibeln talar den helige Ande också idag. Gud upplyser sitt folks sinnen för varje kultur för att det på ett levande sätt med egna ögon ska uppfatta sanningen. Så uppenbaras för hela församlingen mer och mer av Guds mångfaldiga visdom.
Ett annat viktigt avsnitt är det som handlar om kristet socialt ansvar. Detta var något som var kontroversiellt i en del evangelikala kretsar vid denna tid och John Stott drev linjen att detta måste vara med i deklarationen. Han fick stöd för sin ståndpunkt och det blev en mycket bra text även om detta.
Här kan du läsa hela Lausannedeklarationen.
Även i Sverige har denna text haft stor betydelse för flera frikyrkosamfund. I samarbete mellan samfund och missionsorganisationer hänvisar man ofta till deklarationen och säger att man samarbetar på Lausannedeklarationens grund. Det gäller i mycket stor utsträckning för mitt eget samfund Svenska Alliansmissionen.
Den stora kongressen i Lausanne startade det som brukar kallas Lausannerörelsen, ett löst nätverk av evangelikala samfund och rörelser för samarbete i mission. Nästa kongress hölls i Manilla 1989 och den gav upphov till Manillamanifestet, som bland annat fördjupar det sociala perspektivet. Även i Manilla spelade Stott en nyckelroll.En tredje kongress hölls i Kapstaden 2010 och då enades man om Kapstadsöverenskommelsen. Även den är en mycket viktig och innehållsrik text i samma anda. Alla tre texterna finns samlade på svenska i den lilla boken Cape Town Commitment - Kapstadsöverenskommelsen, som är utgiven av Svenska Evangeliska Alliansen.
I boken Budskapet från Lausanne kan man läsa åtta av de viktigaste föredragen från kongressen i Lausanne, bland annat John Stotts föredrag om evangelisationens bibliska grund.
Läs min övriga texter om Stott här:
John Stott - teolog, pastor och fågelskådare
John Stott och boken jag översatte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar