Frikyrkoundersökningen - några reflektioner om den nedåtgående trenden och hur den kan vändas

I onsdags presenterades Frikyrkoundersökningen med statistik över frikyrkornas utveckling under de senaste tjugo åren. Det är EFK-pastorn Öyvind Tholvsen som har genomfört denna undersökning och publicerat statistik vart femte år. De fem mätpunkterna är den sista december 2000, 2005, 2010, 2015 och 2020. Jag var med när Öyvind presenterade resultatet för en skara samfundsledare och sverigeansvariga i Korskyrkan i Stockholm. Siffrorna var tyvärr ganska nedslående och frikyrkorna i Sverige fortsätter att tappa mark. I den här texten gör jag några personliga reflektioner om hur vi kan vända den nedåtgående trenden, men innan jag gör det vill jag ge en kommentar till undersökningen och dess resultat. 

Ett utvidgat frikyrkobegrepp 

Först behöver jag förklara vad som menas med frikyrkoförsamling i den här undersökningen. Den använder nämligen ett utvidgat frikyrkobegrepp och räknar in tre olika företeelser som frikyrkoförsamlingar. Först och främst räknas församlingarna i de klassiska frikyrkosamfunden och där inkluderas även nyare rörelser som Trosrörelsen och Vineyard (totalt 70 % av församlingarna och 85,6 % av medlemmarna). Dessutom räknas rörelser inom den lutherska kyrkofamiljen som har ett liknande medlemsbegrepp som frikyrkorna, till exempel EFS och Evangelisk Luthersk Mission (totalt 16 % av församlingarna och 7,8 % av medlemmarna). Den tredje kategorin är församlingar som står utanför samfunden, till exempel många migrantförsamlingar (totalt 14 % av församlingarna och 6,6 % av medlemmarna). När frikyrkoundersökningen talar om antalet frikyrkoförsamlingar i Sverige är det alltså dessa tre kategorier sammantaget som räknas. 

Siffror är viktiga, men säger inte allt

Det andra jag vill betona är att siffror inte säger allt. Allt som växer är inte bra och allt som minskar är inte dåligt. Kvalitet är i grund och botten viktigare än kvantitet. Men siffror säger ändå något och därför är det viktigt att ta den här undersökningen på allvar. Även i Apostlagärningarna får vi siffror på hur många som kommer till tro och hur församlingen växer (se Apg 2:41, 4:4). Det är alltså inte fel att räkna antalet medlemmar och antalet församlingar, snarare är det betydelsefullt att göra det, eftersom det normala är att det som är levande och friskt växer. När frikyrkorörelsen under lång tid backar numerärt är det en indikation på att det är något som inte står rätt till. 

Vad visar Frikyrkoundersökningen?

Jag vill också ge några korta fakta från undersökningen. Den visar först och främst att antalet medlemmar i frikyrkorna har fortsatt att minska under de senaste fem åren. Totalt sett har antalet medlemmar minskat med 10 % på tjugo år. Det har gått från drygt 243 000 år 2000 till knappt 220 000 år 2020. 

John Stott och treenigheten

Det här är den femte delen i min serie om John Stotts påverkan på mitt liv. Detta med anledning av att det i år är 100 år sedan John Stott föddes. 

År 1994 började jag jobba som bibellärare på Mariannelunds folkhögskola. Där introducerades John Stotts bok Kristendom - En handbok i trons grunder, som kurslitteratur och jag fick bekanta mig med boken. Den hade översatts av Janne Carlsson, getts ut på svenska av KM-förlaget i Aneby tidigare samma år. Det är verkligen ett tecken på John Stotts breda inflytande att en bok av en anglikansk präst, gavs ut på ett baptistiskt förlag och användes som lärobok på en bibelkurs i Pingströrelsen. Där kan man verkligen tala om enhet på Bibelns grund! 

Jag förstår att man hade fastnat för den här boken, för det är en mycket läsvärd bok om trons grunder. Den består av tio kapitel uppdelade i tre delar. Den första delen har rubriken De första stegen och handlar om hur man blir kristen, hur man blir säker på att man är kristen och hur man växer som kristen. Den andra delen har rubriken Tron och går igenom den grundläggande trosläran i tre kapitel: Tron på Gud, Fadern, Tron på Jesus Kristus och Tron på den helige Ande.

Bokens tredje del handlar om Livet. Ett kapitel tar upp tio Guds bud, ett handlar om bibelläsning och bön, ett om församlingen och ett om att tjäna Kristus. Det är helt enkelt en bra och pedagogisk genomgång av den kristna tron och det kristna livet och det finns många guldkorn i den. 

En av de saker som jag själv har tagit med mig från den här boken är hur John Stott enkelt och tydligt förklarar treenigheten på fyra sidor i det fjärde kapitlet. Han skriver: "Det finns tre tänkbara infallsvinklar på treenighetens sanning - historia, teologi och erfarenhet - som tillsammans utgör en stadig grund för vår tro på treenigheten." 

Paulusprogrammet 2.0 - en distanskurs om missionella initiativ och nya sätt att vara kyrka

Hösten 2015 startade vi Paulusprogrammet. Det är en ettårig distanskurs om missionella initiativ, församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka.  Kursen utgår från Mullsjö folkhögskola och den har drivits gemensamt av Alliansmissionen och Equmeniakyrkan. Ett 50-tal kursdeltagare har genomfört kursen under dessa år och den har gett ringar på vattnet i olika sammanhang, i både gamla och nya församlingar. 

Studietakten är på endast 12,5 % och därför går den mycket bra att kombinera med arbete eller studier. Två gånger per termin träffas deltagarna i Mullsjö (måndag-tisdag) och mellan träffarna studerar man på hemmaplan. 

Under det gångna läsåret fick vi pausa kursen, men till hösten planerar vi att dra igång igen, men i ett uppdaterat format. Kursen kallas numera Paulusprogrammet 2.0 och det är flera förändringar som har skett. Vi har breddat innehållet, vi har nya lärare och vi har delvis ny kurslitteratur.  

När vi startade Paulusprogrammet låg fokus framför allt på att plantera nya församlingar. Under åren har det visat sig att många av deltagarna framför allt jobbat med att tänka pionjärt i gamla församlingar och därför gör vi det nu tydligare att kursen handlar både om att starta nya församlingar och om att arbeta med förändring och utveckling i gamla församlingar. Vi kommer också att lägga mer fokus på att nå nya människor och att dela evangeliet, eftersom detta verka vara en stor utmaning i de flesta sammanhangen. Så här presenteras Paulusprogrammet 2.0 på hemsidan:

Paulusprogrammet är en 1-årig distanskurs om hur vi kan nå ut med evangeliet och bygga församlingar i Sverige idag. Den handlar både om att starta nya församlingar och att utveckla gamla. Kursen vänder sig till dig som är intresserad av missionella initiativ och nya sätt att vara kyrka. Du kanske är på gång att plantera en ny församling eller jobbar med utveckling och förändring i en gemenskap som funnits i många år. Du kanske står i en återplantering av en gammal församling som hotas av nedläggning. Du kanske brottas med din kallelse eller har en vision som du inte har börjat förverkliga än. Din församling kanske ska bli moderförsamling till ett nytt initiativ. Om något av detta stämmer på dig så är den här kursen för dig.