Visar inlägg med etikett Påsken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Påsken. Visa alla inlägg

söndag 20 april 2014

Uppstått har Jesus, hurra hurra

Det är påskdag och vi firar Jesus uppståndelse. Den här påskdagssången skrevs av min mor i början av 70-talet. Jag har nog sjungit den nästan varje påsk sen dess och den är en av mina påskfavoriter. Den har en enkel och tydlig text med god teologi. Här finns den kroppsliga uppståndelsen (graven är tom), hoppet om evigt liv och en tydlig proklamation om den nya skapelsen. Allt grundat i Jesus uppståndelse. Glad påskdag på er!



Uppstått har Jesus, hurra hurra
han lever, han lever, han lever än
han lever, han lever, han lever än

Tom är graven i klippan
vet någon var mästaren är? 
Bindlarna ligger därinne kvar
men själv är han inte där
själv är han inte där

Glada tackar vi Jesus
Tack Herre att döden blir kort 
Vi ska få leva hos dig en gång
Du tar oss från döden bort
tar oss från döden bort

Ny ska Gud göra mänskan
allt gammalt och trasigt blir bytt
Himlar och jord ska förvandlas då
när Gud skapar allting nytt
Gud skapar allting nytt


Sången är nr 520 i Psalmer och sånger. Melodin skrevs av Lars-Åke Lundberg och texten av Margareta Melin. 

fredag 29 mars 2013

Jesus idag - sex timmar och sju ord på korset


Idag är det långfredag. Ett ganska tråkigt namn på en minnesvärd dag. På engelska heter den här dagen Good Friday och det låter ju lite bättre. Hur som helst är det den dagen vi särskilt minns att Jesus Kristus led och dog på ett kors, på en kulle utanför Jerusalem i april ca år 30.

Det är intressant att läsa de fyra evangeliernas berättelser om Jesu korsfästelse. De kompletterar varandra och tillsammans ger de en klar bild av vad som hände. Idag vill jag speciellt se på de ord Jesus talade när han hängde på korset. Han sa sju olika saker. Lukas berättar om tre, Johannes om tre andra, Matteus och Markus om ett.

Markus informerar oss om att Jesus korsfästes vid niotiden på förmiddagen (Mark 15:25). Under de första timmarna gör Jesus tre uttalanden som gäller människor omkring honom. Han ber för dem som korsfäster honom. Han samtalar med rövaren som hänger på korset bredvid, och talar med Maria och Johannes. Mellan klockan tolv och tre lägrar sig ett kompakt mörker över hela jorden och det är tyst. Klockan tre på eftermiddagen ropar Jesus först ut sitt lidande i två uttalanden och sen sin seger. Därefter ger han upp andan. Vi ska nu se närmare på Jesu ord på korset och vad de kan lära oss.

Fader, förlåt dem (Luk 23:34)
Först ber Jesus för dem som korsfäster honom: ”Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.” När han hänger på korset är Jesus verkligen den självutgivande kärleken personifierad. Trots sitt lidande och sina smärtor orkar han tänka på dem som korsfäster honom och han ber för dem. Han uppfyller själv sitt bud från Matt 5:44: ”Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er.”


När man inte längre kan göra något annat kan man i alla fall be. Jesus bad och han blev bönhörd. På pingstdagen kom tusentals människor till tro på Jesus, blev döpta och fick syndernas förlåtelse. Det var säkert många av dem som varit med och skrikit ”korsfäst honom”. Den romerske officeren förstod att Jesus var Guds Son (Mark 15:39), och många av soldaterna kom säkert till tro senare. På korset la Jesus grunden för bönesvaret, när Han dog för allas synder. Han bar synderna även för dem som korsfäste honom.

Löftet till rövaren (Luk 23:43)
Två rövare korsfästes samtidigt som Jesus, en på varje sida. Till att börja med hånade de honom båda två, men en av dem förstod snart att Jesus inte var en vanlig man och där på korset började han tro på Jesus. Hans ord till den andre rövaren visar djupet i hans insikt (23:40-41). Han ser sin egen skuld, han förstår att Jesus är skuldfri, att Jesus är Gud och att Han är kung i ett rike som ska komma och rövaren ber en mycket ödmjuk bön: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer med ditt rike.” Jesu svar är fantastiskt: ”Sannerligen, redan idag skall du vara med mig i paradiset.”

torsdag 5 april 2012

Fokus på Jesus och påskens händelser

Idag är det skärtorsdagen. Mot slutet av den här bloggveckan blir det lite mer fokus på påskens händelser och mindre fokus på församlingen. Det är ju inte församlingen som ska vara i centrum i våra liv utan Jesus Kristus och det han har sagt och gjort. (Men församlingen är förstås Kristi kropp, så man kan inte vara Jesuscentrerad och tappa bort församlingen.)

Alan Hirsch och Michael Frost säger det bra i sina böcker. Det börjar med Jesus; hans liv, undervisning, död och uppståndelse. Jesus ger oss ett missionsuppdrag; att gå ut och göra lärjungar, döpa och undervisa. När vi gör det uppstår församlingar som är gemenskaper av lärjungar.
Alltså ska man tänka så här:

Jesus  ->  Mission  ->  Församling

Det är viktigt att ha fokus på Jesus och missionsuppdraget när man är engagerad i församlingsplantering. Annars kan man lätt drivas av felaktiga motiv och själviska ambitioner.

När vi planterade församlingen på Råslätt var jag väldigt fokuserad på att bygga en biblisk församling. Jag tänkte väldigt mycket på bibliska strukturer för medlemskap, ledarskap m.m. och jag ville verkligen att allt skulle vara bibliskt. Det blir lätt ett alldeles för internt fokus. Vårt främsta fokus ska inte vara att bygga en perfekt församling, utan att vinna människor och bygga en så bra församling som möjligt med de människor som Gud ger oss. Jag är glad att jag var med i ett team där det fanns andra som verkligen var evangelister och hade fokus på missionsuppdraget. Vi kompletterade varandra.

Den anglikanske biskopen Graham Gray har sagt: "Fokusera på kyrkan och du kommer troligen att tappa bort missionsuppdraget. Fokusera på missionsuppdraget och du kommer troligen att finna kyrkan." (citerad av Alan Hirsch i boken The Forgotten Ways). Det ligger något i det. Jag tycker förresten fortfarande att det är viktigt att bygga församlingen efter bibliska principer, även om jag idag är mer medveten om att det kan se ut på olika sätt.

Men nu ska vi alltså fokusera på Jesus och påskens händelser. Jag har börjat helgen med att följa med på en fantastisk påskvandring. Det är den norske pastorn Egil Svartdahl som tillsammans med Lars Mörlid och Peter Sandwall tar oss med genom påskens händelser i ord och ton, inspelat i Smyrnakyrkan, Göteborg, påsken 2011. Det är fyra gudstjänster på sammanlag över sex timmar och finns att ladda ner på Rom 1017. Evangeliet är budskapet om Jesus Kristus. Det är det som vi vill sprida i hela världen.
Till sist vill jag rekommendera tre bra böcker som verkligen hjälper oss att ha Jesus och evangeliet i centrum.

ReJesus - A Wild Messiah for a Missional Chruch av Alan Hirsch och Michael Frost



Några Dagenartiklar med anknytning till Påskens budskap: 1234.
Några andra artiklar med god och intressant påskläsning: 
Vrångbild av bokstavstroende (Mycket bra debattartikel av Olof Djurfeltd som svarar Anders Caringer).


Detta inlägg är även publicerat som veckans bloggare på Pionjärbloggen.

måndag 4 juli 2011

Bokpresentation: Surprised by Hope


Jag har tidigare inte läst mycket av N. T. Wright. Jag har hört många referera till honom och jag har förstått att han är en av vår tids mest framstående bibelforskare och dessutom biskop i den anglikanska kyrkan. Nu har jag tagit mig igenom hans Surprised by Hope - Rethinking Heaven, the Resurrection, and the Mission of the Church (tryckt 2008, 332 sidor). Jag blev inte besviken. Det är en enastående bok!

N. T. Wright tar sig an den stora förvirring som råder om det kristna framtidshoppet och visar på hur intimt förknippat det är med hur vi lever idag. Många kristna tror att slutmålet är himlen. Det är det inte!

Wright visar att den kristna trons mest centrala idé är den kroppsliga uppståndelsen. Han ger ett starkt försvar för att Jesus verkligen uppstod kroppsligen och visar hur Jesu uppståndelse utgör grunden för den kristna församlingens tro på allas uppståndelse vid tidens slut.

Wright fortsätter med att undersöka vad det betyder att vänta på "nya himlar och en ny jord", vad som händer när man dör och vad Jesu återkomst innebär. Han gör det grundligt och enastående bra och han visar vad Bibeln lär om dessa saker. Det är inte alltid som de flesta kristna tror. Slutmålet är inte himlen, utan att uppstå och leva på en ny jord där rättfärdighet bor. Det handlar snarare om att himlen kommer till jorden, än att vi ska komma till himlen.

Wright argumenterar övertygande att det vi tror om livet efter döden direkt påverkar vad vi tror om livet före döden. Om Guds plan är att förnya och befria hela skapelsen - och om den nya skapelsen redan har börjat genom Jesu uppståndelse - då kan kyrkan inte nöja sig med att bara "frälsa själar", utan ska också förebåda den slutliga nyskapelsen genom att redan nu arbeta för Guds rike, och förmedla helande och hopp i livet här och nu. Detta ligger i linje med bönen Jesus lärde oss att be: "Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen" (Matt 6:10).

Det här är absolut en av de bästa böcker jag läst om det kristna hoppet och läran om de yttersta tingen. Boken tar upp många olika ämnen och har även ett intressant avsnitt om den slutliga domen och den dubbla utgången. Bokens stora styrka är den tydliga kopplingen mellan framtidshoppet och kyrkans uppdrag i världen idag. Där har vi verkligen något att lära. Det här är en bok jag kommer att läsa flera gånger.

Har du läst den? Vad tänker du om den?

Uppdatering 14/9 2013: Boken finns nu även på svenska med titeln Ännu bättre - hoppet om himlen med nya ögon.

måndag 25 april 2011

Graven är tom


Nu ska jag berätta om mitt besök i en trädgård i Jerusalem.


Jag delar några tankar från Guds ord, innan vi delar brödet och vinet till minne av att Jesus dog för oss.




På vägen in finns ett anslag om uppståndelsens betydelse. Uppståndelsen bevisar att Jesus är Guds son!



Besökarna i trädgården köar för att titta in i graven.



Någon har rullat bort stenen.



Nu är det min tur att gå in och titta.


Graven är tom. Här har någon legat en gång. Någon har i all hast huggit ut lite extra för att personen som begravdes var längre än den person graven var planerad för. Var det här Jesus begravdes?



På vägen ut ser jag skylten. Han är inte här. Han är uppstånden.
Jag tror på det!

Det är sant. Jesus har uppstått.

Bilderna är från Gordons golgata i november 2010