torsdag 31 december 2009

Ett ord för 2010

Det är nyårsafton och vi står inför ett nytt år, ja ett nytt årtionde. Nyårsafton betyder för mig att utvärdera det som varit och tänka framåt mot nya mål. Jag har bett om ett ord för 2010 och har fastnat för Mika 6:8. Det blir mitt motto för det kommande året. Så här står det:

"Människa, du har fått veta vad det goda är, det enda Herren begär av dig: att du gör det rätta, lever i kärlek och troget håller dig till din Gud."

Det är en enkel och tydlig sammanfattning av hur vi ska leva som Jesu lärjungar. Det är också det ord som Jesus anspelar på i Matt 23:23 när han säger: "Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra."

1. Att göra det rätta handlar om att i varje situation sträva efter att göra gott och rätt mot alla människor och mot Gud. Det handlar också om att agera för rättvisa för dem som är förtryckta, fattiga och orättvist behandlade. När det gäller det senare är Bengt Sjöberg en god förebild. Jag är glad över att han blivit uppmärksammad i Dagen. Jag hoppas att många följer hans exempel under 2010 och engagerar sig för flyktingarnas situation i vårt land.

2. Att leva i kärlek handlar om att vara barmhärtig och generös mot människor, speciellt mot dem som misslyckas och trasslar till sina liv. Folkbibeln översätter den här punkten med "att du älskar barmhärtighet" och det är också med ordet barmhärtighet som Jesus sammanfattar den här punkten. Det är lätt att den som är noggrann med att göra det rätta blir obarmhärtig mot dem som misslyckas. Det är det Jesus kritiserar fariseerna för. Därför är det en så underbar balans här mellan att å ena sidan göra det rätta och å andra sidan vara barmhärtig. Precis som Jesus!

3. Att troget hålla sig till Gud handlar om att vandra med Gud och leva med honom i bönen och ordet. Folkbibeln översätter "vandrar i ödmjukhet med din Gud" och det är också en bra beskrivning. Det går inte att frikoppla lärjungaskapet från gemenskapen med Gud. Det hänger ihop!

En underbar låt som bygger på Mika 6:8 är You Have Shown Us. Den finns på skivan CompassionArt. Här följer den tänkvärda texten.

You have shown us Oh God what is good
You Have shown us Oh Lord what you require
You have heard all our songs
Of how we long to worship you
Yet you've told us the offering you desire

To do justly, to love mercy
To walk humbly with our God
You said to do justly, to love mercy
To walk humbly with you God

You have shown us the riches of your love
You have shown us your heart for those in need
Lord you're opening our ears to the cries of the poor
You have called us to be your hands and feet

To do justly, to love mercy
To walk humbly with our God
You said to do justly, to love mercy
To walk humbly with you God

To the oppressed and the broken
To the widow and the orphan
Let the river of Your justice flow through us

Let Your river flow, let Your river flow
Let the river of Your justice flow through us

To do justly, to love mercy
To walk humbly with our God
You said to do justly, to love mercy
To walk humbly with you God

Med dessa ord vill jag önska bloggens läsare ett gott nytt år och jag hoppas att även ni vill göra 2010 till ett år då ni gör det rätta, lever i kärlek och barmhärtighet och troget vandrar i ödmjukhet tillsammans med Gud. Det vill i alla fall jag göra!

torsdag 17 december 2009

BibelMemo - en hjälp att memorera Guds ord




När jag var tonåring på 70-talet lärde jag mig bibelverser utantill. Det har jag haft nytta av hela livet. Att memorera Guds ord har varit en viktig praktik under mitt liv. Det är ovärderligt att ha Guds ord i sitt hjärta och i sina tankar. På 70-talet kunde man köpa memoreringskort som hjälpmedel. Jag använde flera sådana satser med kort från Navigatörerna och Förlaget Ordet. Det var längesedan jag såg några sådana memoreringskort i handeln, men nu finns det att köpa igen. Jag och några av mina lärarkollegor på Mariannelunds folkhögskola har under hösten tagit fram BibelMemo - en hjälp att memorera Bibeln.

BibelMemo innehåller ett 24-sidigt introduktionshäfte till Bibeln och bibelmemorering, ett skinnfodral, 132 memoreringskort i 11 olika kategorier och en förvaringslåda. Översättningen som används är Bibel2000. BibelMemo är sammanställt av Lars-Uno Edén, Jonas Melin, Otto Rimås och Lena Rimås. Vi är alla lärare på Mariannelunds folkhögskola.

BibelMemo kostar 110 kr + porto om man beställer det direkt från förlaget LOR Production. Produkten kommer dock inte att finnas på förlagets hemsida förrän i början av 2010, så man kan beställa genom att maila till mig, jonas@mariannelund.nu. Den finns också på Nya Musik i Jönköping.

tisdag 15 december 2009

Samfundsledare utmanas

Idag kan man konstatera att det finns många stora utmaningar för dem som leder frikyrkosamfunden i Sverige. Dagen berättar om tre konkreta frågor som är aktuella just nu. Här följer några korta kommentarer från min sida.

Jag är glad att Pingsts föreståndare Pelle Hörnmark tar klart och tydligt avstånd från Sverigedemokraternas politik. Anledningen är att insändare i Jönköpings-Posten uppmanat pingstvänner att rösta på SD. "- Alla våra församlingar har ett jättestort internationellt engagemang. I de allra flesta församlingar finns det många människor med annan härkomst än Sverige. Det gör att det som Sverigedemokraterna står för är helt okompatibelt med vad Pingst gör", säger Pelle Hörnmark till SR Jönköping. Bra Pelle! Kristna ledare behöver stå upp mot främlingsfientlighet och för en generös flyktingpolitik. Jag önskar också att fler församlingar i Sverige blir mångkulturella gemenskaper som går före och visar vägen till en positiv och ömsesidig integration.

I Baptistsamfundet har det bildats ett nätverk som är starkt kritiskt till samfundets ledning. Nätverket för klassisk baptism och kristen tro menar att samfundsledningen gradvis har lämnat evangeliet och tron på Bibeln och vill att baptismen vänder tillbaka till sina rötter. Samfundets föreståndare förklarar i Dagen att hon inte känner igen sig i beskrivningen. Jag har själv en del av mina rötter i Svenska Baptistsamfundet och har många vänner där. Det blir spännande att se hur den här diskussionen utvecklas. Jag hoppas att det blir en andlig förnyelse på Bibelns grund för alla inblandade. Jag tror att det nya nätverket kan vara ett positivt bidrag. Om det blir så får framtiden utvisa.

Även Missionskyrkan skakas av interna diskussioner. Här gäller det äktenskapsfrågan och kyrkostyrelsens snabba beslut att öppna för vigsel av samkönade par. Efter protester från många håll backar nu samfundsledningen och frågan ska istället behandlas på kyrkokonferensen 2010. Det tror jag är bra. Det är också positivt att samfundsledningen lyssnar på rörelsen. Sen hoppas jag förstås att detta också leder fram till att Missionskyrkan håller fast vid att äktenskapet är en förening mellan en man och en kvinna och ingenting annat.

Det är så jag funderar över samfundsledningarnas utmaningar. Hur tänker du?

fredag 11 december 2009

Låt Adiba stanna!

Så har det hänt igen! Migrationsverket har fattat ett absurt och grymt beslut att utvisa en familj till en livshotande situation och Migrationsöverdomstolen tar inte ens upp fallet. Dagen berättar idag om Adiba (fingerat namn) som mött Jesus och låtit döpa sig och nu blivit utsatt för mordförsök och hotas av sin släkt för att hon lämnat Islam. Det är en skakande berättelse om vad det kan kosta att bekänna Jesus som Herre. All heder åt Adiba som står upp för sin tro på Jesus. All heder åt församlingen New Life som kämpar för sina medlemmar. Men Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen bör skämmas för sitt skandalösa sätt att hantera detta ärende. Låt Adiba och hennes barn stanna i Sverige!

Låt oss be till Gud att han leder myndigheternas hjärtan så att vi får en generösare asylpolitik.

Läs artiklarna om Adiba här och här.

Framtidens kyrka finns i Apg 2

Idag kommer ett nytt nummer EFK:s samfundstidning DIREKT. Det handlar om framtidens kyrka och jag har skrivit en artikel i tidningen. Den publiceras här med vederbörligt tillstånd.

Jag har levt med frågorna om framtidens kyrka sedan början av 80-talet. Det har inte varit bara en teoretisk fråga utan i högsta grad även en praktisk. Jag var med och grundade en församling i höghusområdet Råslätt utanför Jönköping. I den gemenskapen lever jag fortfarande. Vår vision av församlingen är präglad av Apg 2. Det är där vi finner framtidens kyrka.

Det är lätt att fastna i frågor om struktur och verksamhet. Hur ska församlingen organiseras, hur ska ledarskapet se ut, hur definieras medlemskap, hur fattar vi beslut, hur ska vi fira gudstjänst? Detta är förstås viktiga frågor, men avgör inte om det är en lyckad församling. Det är inte strukturerna utan livet som är viktigast. Därför tror jag att nyckeln till framtidens kyrka finns i beskrivningen av den första församlingen i Apg 2. Där möter vi en församling som uppfylls av den helige Ande och upplever övernaturlig kraft, en församling som predikar evangeliet om Jesus Kristus så att många kommer till tro, en församling som lever i en radikal och annorlunda gemenskap. Det är en gemenskap som inte bara handlar om gudstjänst och tillbedjan, utan också om vardagslivet, måltider och ägodelar. Det handlar helt enkelt om kärlek till Gud, till varandra och till alla andra, inte bara i ord utan i handling. Det är det som är viktigast och jag tror att detta måste visa sig på fem tydliga sätt i en framtidens kyrka.

För det första genom att den är en gemenskap där Jesus är i centrum och där nya människor möter honom och börjar tro på honom. För det andra genom att den upplever Andens kraft och gåvor på ett konkret sätt. För det tredje genom att den är en gemenskap där man utmanas att bli en lärjunge och forma sitt liv efter Jesu undervisning. För det fjärde genom att medlemmarna lever i kärlek och delar livet med varandra både praktiskt och andligt. För det femte genom att den har fokus på missionsuppdraget och sträcker sig ut i samhället med Guds kärlek i både ord och handling.

En sådan församling har framtiden för sig och det är en sådan församling jag vill leva i.

Dagen har idag flera artiklar som anknyter till frågan om framtidens kyrka. Läs gärna

måndag 7 december 2009

Post-Christendom

Ett av de ämnen Stuart Murray talade om i helgen var Post-Christendom. Det är ett begrepp jag skulle vilja introducera i Sverige. Problemet är att det inte finns något bra svenskt ord att använda, men i helgen gjorde vi ett försök att uttrycka det på svenska. Det talas mycket om att vi lever i en postmodern tid, och vi samtalar om vad detta får för konsekvenser för kyrkan. Det är på tiden att vi också diskuterar vad det innebär att vi lever i en efterkristen kultur (Post-Christendom) och vad det betyder för församlingen. Här följer en introduktion till ämnet skriven av Stuart Murray.

Post-Christendom (Den efterkristna kulturen) är den kultur som växer fram när den kristna tron förlorar sin ställning i ett samhälle som har formats av den kristna berättelsen och när de institutioner som har byggts upp för att uttrycka kristna övertygelser förlorar sitt inflytande.

Den efterkristna kulturen (Post-Christendom)
innebär bla. följande förändringar för den kristna församlingen:

  • Från centrum till periferi: Under kristendomens era var den kristna berättelsen och kyrkan i samhällets centrum, men i den efterkristna kulturen är de i marginalen.
  • Från majoritet till minoritet: Under kristendomens era utgjorde de kristna majoriteten, men i den efterkristna kulturen är vi i minoritet.
  • Från bosättare till vandrare: Under kristendomens era kände sig de kristna hemma i en kultur som var formad av deras berättelse, men i den efterkristna kulturen är vi i exil; främlingar och pilgrimer i en kultur där vi inte längre känner oss hemma.
  • Från privilegium till mångfald: Under kristendomens era hade de kristna många privilegier, men i den efterkristna kulturen är vi en gemenskap bland många i ett pluralistiskt samhälle.
  • Från kontroll till vittnesbörd: Under kristendomens era kunde kyrkan utöva kontroll över samhället, men i den efterkristna kulturen får vi inflytande endast genom att vittna om vår berättelse och dess konsekvenser.
  • Från förvaltning till mission: Under kristendomens era låg betoningen på att upprätthålla ett kristet ”status quo”, men i den efterkristna kulturen ligger betoningen på mission i en främmande omgivning.
  • Från institution till rörelse: Under kristendomens era fungerade kyrkorna huvudsakligen som institutioner, men i den efterkristna kulturen måste vi återigen bli en kristen rörelse.
Vill du läsa mer om detta rekommenderar jag böckerna Post-Christendom: Church and Mission in a Strange New World och Church After Christendom av Stuart Murray.

lördag 5 december 2009

Rapport från en konferens

Det har varit en fantastisk dag på Kår 393. Jag sitter vid datorn och smälter intrycken efter kvällens möte med vittnesbörd och förbön. Vi har hört berättelser om tio olika församlingsplanteringar i Sverige och bett för ännu fler. Det var en mäktig avslutning på en innehållsrik dag. Låt mig ta det från början.

På förmiddagen undervisade Stuart Murray om församlingsplantering i praktiken. Han gick igenom tolv olika modeller för att starta nya församlingar, tog upp svagheter och styrkor med olika modeller, gav konkreta exempel och praktiska tips. Många vittnade om att de kände igen sig, fick aha-upplevelser och hjälp att gå vidare. Föreläsningarna avslutades med en rejäl frågestund. Det var ca 70 åhörare och de flesta av dem är involverade i pionjärarbete runtom i Sverige.

På eftermiddagen var det först smågruppssamtal om morgonens undervisning och sen fortsatte vi med ett öppet forum då vi ställde frågor till Stuart och samtalade vidare om många viktiga saker. Jag uppskattade verkligen hur eftermiddagen fungerade. När det finns mycket tid för samtal och gemensam reflektion blir lärandet effektivare och kunskapen kan landa och bearbetas på ett djupare sätt. Stuart är enastående bra på att lyssna in, kommentera och vägleda.

På kvällen var fokus på lovsång, delgivning och förbön. Det var en härlig atmosfär med mycket glädje, kärlek, tro och förväntan i luften. Vi fick höra berättelser från tio olika församlingsplanteringar i Sverige. Några är helt nya, andra startade under de senaste åren, någon startar nästa sommar. De är i Eskilstuna, Uppsala, Höganäs, Sollentuna, Sickla, Kista, Upplands Väsby, Södermalm, Linköping och Malmö. De är i Missionskyrkan, EFS, Frälsningarmén, EFK, SAM, Baptistsamfundet, Pingst och i fristående nätverk av kommuniteter och husförsamlingar. Det känns som om vi ser en församlingsplanterande rörelse ta form över hela landet och i många sammanhang. De jobbar på helt nya sätt, ofta långt utanför traditionella ramar för att nå vår tids männsikor med evangeliet. Pionjärer är verkligen den mest kreativa grupp av människor man kan stöta på. Det är väl därför de ofta är så jobbiga och obekväma.

Trots att de kommer från så olika samfund är det ändå påfallande hur stora likheter det finns mellan pionjärer i olika sammanhang. Uppdraget att nå nya människor med budskapet om Jesus Kristus förenar oss. I förbönen som följde var det en stark känsla av Guds närvaro och profetisk ande. Jag tror att det är oerhört viktigt att pionjärer i olika sammanhang finner varandra, nätverkar och stöttar varandra. Det var det som hände idag. Det tackar jag Herren för.

Imorgon avslutas konferensen med att Stuart Murray ger ett avslutningsord till oss svenska pionjärer under rubriken "Hur går vi vidare?". Jag ser fram emot att lyssna till honom igen. Sen predikar han på gudstjänsten med församlingen som samlas på Kår 393.

fredag 4 december 2009

Nu händer det!

Det är fredag morgon och jag sitter på x2000 på väg till Stockholm. Hela sommaren och hösten har jag sett fram emot den här helgen. Jag har jobbat och bett för att den ska bli bra. Det är nu det händer. Jag känner stor förväntan och en viss bävan. Över 30 personer är kommer till träffen för det anabaptistiska nätverket och 75 personer är anmälda som deltagare på pionjärkonferensenKår 393. Huvudtalare vid båda evenemangen är engelsmannen Stuart Murray. Han presenteras med en artikel i Dagen idag. Jag tror och hoppas att den här helgen ska betyda mycket för Guds rikes tillväxt i Sverige.

Temat för konferensen är "Nya församlingar för en ny tid". Sverige är ett missionsfält. Många människor i vårt land har inte någon kristen gemenskap i sin närhet. Därför behövs det nya församlingar på många olika platser och i många olika sammanhang i Sverige. Församlingar som når nya människor med budskapet om Jesus Kristus och Guds rike. Hur ska dessa församlingar byggas och hur ska de se ut? Det är frågor som vi ska bearbeta på denna konferens om församlingsplantering i Sverige.

torsdag 3 december 2009

Upprop för barnets bästa i asylprocessen

Många ensamkommande barn far illa i den svenska flyktingpolitiken. Nu är det dags att protestera och kräva att barnets bästa ska stå i centrum i asylpolitiken. På den här länken kan du läsa och skriva under ett Upprop för barnets bästa i asylprocessen. Gör det!