Arvet från anabaptismen - En fredens gemenskap i en konfliktfylld tid

Det här är en föreläsning som jag höll vid ett seminarium under den ekumeniska veckan i Stockholm i augusti 2025. Texten är bearbetad för att fungera som ett blogginlägg. Föreläsningen handlar om anabaptismens historiska bakgrund på 1500-talet och vad arvet från anabaptismen kan ha för betydelse för kyrkan i Sverige idag. 

Anabaptismens historiska bakgrund

Vad är viktigt att känna till om den anabaptistiska rörelsen på 1500-talet? Jag ska ge er några händelser och några namn.

Det här handlar om Reformationen på 1500-talet – De flesta känner till Luther, Zwingli och Kalvin, som förgrundsgestalter i reformationens två huvudgrenar, den lutherska och den reformerta. Vi har idag lutherska och reformerta kyrkor. I boken Theology of the Reformers av Timothy George presenteras dessa tre, men också en fjärde viktig reformator, anabaptisten Menno Simons. Att Menno Simons får vara med tillsammans med de andra tre är ett erkännande av anabaptismen som en gren av reformationen.

Anabaptismen räknas ofta som reformationens tredje huvudgren eftersom den också gav upphov till en bestående församlingsrörelse med en genomtänkt kyrkosyn (en frikyrklig linje som alltså har tydliga rötter i 1500-talet och går tillbaka ännu längre till waldensare och hussiter). Den största kyrkan med direkta rötter i anabaptismen är Mennoniterna (namnet efter Menno Simons), men även andra frikyrkor som baptister och pingstvänner har indirekta rötter till anabaptismen och i grunden samma kyrkosyn.

Det var många olika faktorer som bidrog till reformationen. En viktig händelse var när Martin Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg den 31 oktober 1517. Det var från den händelsen som vi firade reformationens 500-årsjubileum 2017.  Luthers tankar spreds snabbt och snart började radikala idéer frodas på många håll. Personer som Andreas Karlstadt och Thomas Müntzer ville gå längre än Luther i förändringen av kyrka och samhälle. Det är i den här miljön som nya tankar växer fram. Anabaptismen föddes ur det som brukar kallas den radikala reformationen.

Karlstadt och Müntzer var radikala, men de praktiserade aldrig vuxendop. Istället var det i en liten grupp i Zürich som det avgörande steget togs. Det var där som ett femtontal personer gick från ord till handling och lät döpa sig. Det var den 21 januari 1525. I år är det 500 år sedan, och det är därför anabaptismen firar 500 år i år.

Vi känner till namnen på flera av dem som var med den lördagskvällen: De mest kända är Conrad Grebel, Felix Mantz och George Blaurock. Grebel och Mantz skulle det året båda fylla 27 år. Blaurock skulle fylla 34. De var alla unga män, som på bara några få år hade formulerat en helt ny vision av vad det är att vara församling. Själva ansåg de att det var en mycket gammal vision eftersom de hämtade den direkt från Nya testamentet.

Vi vet en hel del om hur de tänkte. Fyra månader tidigare hade de nämligen skrivit ett brev till Thomas Müntzer där de la fram gruppens vision av en fri församling enligt Nya testamentets mönster. Sex namn står som avsändare: bland annat Conrad Grebel och Felix Mantz. Detta brev finns bevarat och översatt till svenska i Karl Kilsmos bok Den tredje reformationen från 1967. Det finns även på engelska i The Sources of Swiss Anabaptism.

Det är fascinerande att se hur mycket av det som senare kom att bli kännetecknande för den anabaptistiska traditionen fanns formulerat redan här, nedtecknat av en liten grupp unga studenter och pastorer . Här är de viktigaste punkterna.

Ett boktips om konflikthantering: Reconcile

Semestern är en bra tid för läsning. De sista dagarna har jag läst en bok som jag nu vill presentera. Det är bara ett par veckor sedan jag hörde talas om den för första gången och nu har jag läst den. Boken heter Reconcile - Conflict Transformation for Ordinary Christians och är skriven av John Paul Lederach.

Bill och Lynne Hybels har skrivit förordet och rekommenderar boken varmt oavsett vilken typ av konfliktsituation man befinner sig i. De skriver:

"Extended family dispute? Read Reconcile. Neighborhodd conflict? Read Reconcile. Church split? Read Reconcile. Countries at war? Honestly, if there were a way to lock up world leaders until they read Reconcile, the world would be a different place."

Jag håller med. Det här är en bra och användbar bok.

John Paul Lederach har över trettio års erfarenhet av internationellt fredsarbete. Han är professor i International Peacebuilding vid University of Notre Dame och grundare och ledare för the Center for Justice and Peacebuilding vid Eastern Mennonite University, Harrisonburg, Virginia. Han har skrivit över tjugo böcker om fredsarbete och konflikthantering. Det här är en av hans senaste.

Församlingsplantering enligt Nehemja, del 2

Idag fortsätter jag min serie om vad vi kan lära oss om församlingsplantering från Nehemja i Gamla testamentet. I den första delen såg vi närmare på hur Gud kallade Nehemja att åka hem till Jerusalem och bygga upp staden. Vi såg också att Nehemja har de egenskaper som kännetecknar en pionjär.

En församlingsplantering går igenom olika faser. Det börjar med det vi kallar för förberedelsefasen. Det är den Nehemja är inne i när vi läser det andra kapitlet i hans bok. Denna fas är en tid av förberedelser innan man börjar arbetet. Förberedelserna är viktiga om arbetet ska bli framgångsrikt.

Efterforskning

När Nehemja kommer till Jerusalem så väntar han lite med att lägga fram sin plan offentligt.  Först gör han efterforskningar och kollar in läget. Han studerar situationen noga och vandrar runt hela den nedrivna stadsmuren för att se vad som måste göras (2:11-15). Det är både bön och arbete. I det första kapitlet såg vi att Nehemjas vision föddes i bön. Här ser vi att han nu går in i strategisk planering. Båda sakerna är nödvändiga. Så är det också när man ska plantera en församling. Det behövs både bön och strategisk planering. En viktig del av förberedelsefasen är att studera den stad, det område, eller den folkgrupp/subkultur som man vill nå genom den nya församlingen. 

Presentation av visionen – rekrytering av team

När Nehemja har koll på läget är han redo att presentera sin vision för folket. Han samlade folkets ledare och berättade sin historia. Han pekade på behovet och presenterade sin vision. "Ni ser själva hur illa det står till med oss: Jerusalem är ödelagt och dess portar är nedbrända. Låt oss bygga upp Jerusalems mur igen och göra slut på vår vanära" (Neh 2:17). Han underbyggde visionen med sitt vittnesbörd om hur Gud talat till honom och varit med i processen. Det är viktigt att vara personlig när man vill motivera andra. Nehemja var en god ledare som kunde få andra att haka på den vision han hade fått. "Låt oss börja bygga" (Neh 2:18) sa Jerusalems ledare och så satte arbetet igång. 

Det är ofta så det går till i Guds verk. En nyckelperson får en vision och tar ett initiativ. Andra hakar på och tar till sig visionen. Ingen kan göra jobbet på egen hand. Det behövs en pionjär, men det behövs också ett team av medarbetare. Vi planterar och bygger församlingar tillsammans. En viktig del av förberedelsefasen är att dela visionen och att rekrytera ett team.

Boklucka 23: Böckerna jag inte har läst klart

I näst sista luckan tipsar jag om fem böcker som jag har börjat läsa, men inte är klar med än. Jag gillar det jag hittills läst av dem, men jag vill inte recensera eller rekommendera dem innan jag läst ut dem. Men tipsa kan man ju alltid. De är en bok om sjukdom och helande, två om att lyssna till Gud och två om hur vi människor fungerar. Texterna är förlagens egna presentationer.

Sjukdom och helande: Att tro på Guds ingripande utan att förneka lidandet
av Greger Andersson m.fl.

Den kristna tron talar om en Gud som vill det goda, tröstar, botar och lindrar. Hur stämmer det överens med en verklighet där människor blir sjuka, skadar sig och lider, och där böner inte alltid leder till förändring?
En grupp lärare vid Örebro Teologiska Högskola utforskar ämnet sjukdom och helande under tre rubriker: "Perspektiv från Bibeln", "Kyrkans tro och praktiker" och "Tro, hälsa och livsmening".
Frågan om helhet och hälsa, lidanden och svårigheter, Guds närvaro och bönesvar berör människor i alla sammanhang. Greger Andersson och hans kolleger riktar sig till den som vill ha hjälp att förstå sitt eget eller andras lidande och längtar efter det ingripande som många kristna förkunnare talar om, till den som vill veta mer om vad Bibeln och kristen tro egentligen säger, till alla som har saknat en balanserad, ärlig och uppmuntrande bok om sjukdom och helande och till präster, pastorer och teologistudenter.

Ur innehållet: Den Jesus som botar och befriar * Hälsa som livsprojekt * Helande som något mer än "helande" * Guds helighet och människans ofullkomlighet * Helande och den moderna sjukvården
Texter av: Greger Andersson (red), Lennart Boström, Mikael Tellbe, Hanna Wärlegård, Ludvig Svensson, Roland Spluth, Eleonore Gustafsson, Mikael Hallenius, Göran Janzon, Lars Johansson, Göran Sahlberg och Pekka Mellergård

Pursuing God's Will Together: A Discernment Practice for Leadership Groups
av Ruth Haley Barton

Meetings can sap our energy, rupture community and thoroughly demoralize us. They can go on forever with no resolution. Or they can rush along without consensus just to "get through the agenda." What if there was another way? Church boards and other Christian leadership teams have long relied on models adapted from the business world. Ruth Haley Barton, president of the Transforming Center, helps teams transition to a much more suitable model the spiritual community that discerns God's will together. In these pages you will discover personal and group practices that will lead you into a new way of experiencing community and listening to God together."

Boklucka 21: A Culture of Peace

Vi är nu framme vid den 21:a luckan i Barnabasbloggens adventskalender. Ett återkommande tema har varit fred (det är ju fredsfursten som kommer), ett annat har varit församlingen. I dagens lucka presenterar jag en bok som visar hur dessa båda teman hör ihop. Den heter A Culture of Peace - God's Vision for the Church och är skriven av tre mennoniter.

Häromdagen presenterade jag Mennonitkyrkan som en av de tre historiska fredskyrkorna. Igår berättade jag att jag fått mycket av mennoniterna när det gäller att vara församling. Den här boken är ett bra exempel på vad vi som  kristna i Sverige kan lära av mennoniterna.

Författarna Eleanor och Alan Kreider är från USA, men har varit missionärer i England i många år. Där har de bland annat grundat  London Mennonite Center och Wood Green Mennonite Church. De var också inspiratörer till att starta The Anabaptist Network i Storbritannien och har skrivit ett flertal böcker, både var för sig och tillsammans. Den här boken har de även skrivit tillsammans med Paulus Widjaja, en teolog, församlingsledare och fredsideolog från Indonesien.

Det här är en läsvärd bok om vad det innebär att bygga en församling som är en fredskultur. Den börjar med att gå igenom det bibliska materialet om fred och frid och visar hur starkt detta motiv är i Nya testamentets vision av församlingen. Den ger även praktisk vägledning i hur detta kan forma församlingens liv i vardagen. Här bearbetas frågor om tillbedjan, gemenskap, konflikthantering, arbetslivet, våld och ickevåld, fredsarbete, krig, evangelisation och mycket mer. Kapitelrubrikerna ger en bra översikt över bokens innehåll.

Min föreläsning om en handbok för de församlingar som ännu inte grundats

Förra veckan hade jag förmånen att föreläsa vid Equmeniakyrkans hearing inför arbetet med den nya kyrkohandboken för Equmeniakyrkan. Det var en mycket intressant dag. För att få en stor bredd hade man bjudit in sex föreläsare. Två präster från Svenska kyrkan, en katolsk biskop, en missionspastor, en baptistpastor och så mig. Föreläsningarna handlade förstås mycket om gudstjänsten, men mitt ämne stack ut lite grann. Jag talade nämligen över ämnet: En handbok för de församlingar som ännu inte grundats.

Biträdande kyrkoledaren Sofia Camnerin sammanfattar de sex föreläsningarna här. Länkar till föreläsningarnas manus har också lagts upp på sidan. Mitt manus finner du här.

Jag lyfte fram tre saker i min föreläsning.

Först ifrågasatte jag påståendet att gudstjänsten är församlingslivets centrum. Nya församlingar ser ofta församlingslivet på ett annat sätt och sätter missionsuppdraget, gemenskapen, smågrupperna eller lärjungaskapet i centrum, inte gudstjänsterna.

För det andra lyfte jag fram andra områden som borde vara med i en handbok. Från den anabaptistiska traditionen lyfte jag fram Matt 18:15-18 och önskade att den nya handboken skulle innehålla enkla ordningar för broderlig förmaning, medling, konflikthantering och beslutsfattande.

För det tredje föreslog jag några förslag på nya gudstjänstordningar för den nya handboken. Jag tänkte bland annat på nattvard i husförsamling, nattvard som knytkalas, gudstjänst på flera språk, gudstjänst på lätt svenska och en storstadsliturgi.

Allt detta tror jag är viktiga frågor för de församlingar som kommer att grundas i framtiden. Jag hoppas att Equmeniakyrkans nya handbok tar med det perspektivet.

Läs gärna min föreläsning och kommentera den här på bloggen.

Årskonferens och konflikthantering

Det är med stor förväntan som jag åker på min första årskonferens på Gullbrannagården i Kristi nimmelsfärdshelgen. Det är Svenska Alliansmissionen (SAM) och Svenska Alliansmissionens Ungdom (SAU) som har gemensam årskonferens och temat är Jesus - möte med mästaren.

Förutom sedvanliga ombudsförhandlingar som är koncentrerade till de första dagarna, blir det gudstjänster, bibelstudier, seminarier och konsert. Det är ett späckat och intressant program. Hela programmet finns här.

Jag och Kerstin ska vara med på hela konferensen från torsdag till söndag. Vi är förstås ombud för vår församling, men jag är framför allt där i min tjänst som pionjärkonsulent inom SAM. Så för mig blir det mycket arbete. Förutom att mingla, knyta kontakter och samtala med dem som är intresserade av pionjärarbete ska jag leda två seminarier. Det ena handlar om konflikthantering (fredag kl 15) och det andra om SAM som en rörelse av missionella församlingar (lördag kl 14).

Saliga de som håller fred - stilar och verktyg för konflikthantering

På senare år har jag flera gånger lett kurser och seminarier i konflikthantering. Det har varit allt från tvådagarskurser på Mariannelunds folkhögskola till 80-minuters seminarier på konferenser. Den här gången har jag bara 50 minuter till mitt förfogande, så det blir den kortaste versionen hittills. Men det ska säkert bli bra den här gången också och jag hoppas att deltagarna får med sig något som de kan ha nytta av  i livet. Här följer en kort presentation av innehållet.

Jag tar min utgångspunkt i Matt 5:9: "Saliga de som håller fred" (bättre översatt på engelska: "Blessed are the peacemakers"), och introduktionen handlar om vikten av att inte sopa konflikter under mattan utan att hantera dem öppet och konstruktivt. Man kan se konflikter som en möjlighet för både individer och organisation att växa och utvecklas. Både lärjungaskapet och församlingslivet står och faller med hur vi hanterar konflikter. Sen har seminariet tre huvuddelar.

Profetisk pionjärkonferens

Jag sitter på tåget på väg hem från Pionjär 13 i Uppsala. Det har varit en mycket bra konferens. Nu tänker jag summera mina intryck.

Huvudtalare var Mark Aldridge från London. Mark delade sina erfarenheter från församlingsplantering i Acton, ett av Londons fattigaste områden. Församlingen heter Oak Tree Anglican Fellowship. Mark Aldridge är också internationell ledare inom New Wine och har en stark profetisk tjänst. Detta kompletterade hans undervisning på ett mycket bra sätt och det var många som fick profetiska ord in i sin situation. Samlingarna präglades av en stark profetisk ande och det var många som betjänade varandra med profetiska budskap och förbön.

Mark Aldridge betonade vikten av att inte bara ta över metoder och modeller i det församlingsplanterade arbetet, utan att vara ledd av Anden och höra vad Anden säger till just oss i vår situation. Utbildning och strategiskt tänkande är viktigt, men det kan inte ersätta Andens ledning och den profetiska dimensionen. För mig blev det en nyttig påminnelse och en förnyelse av min profetiska gåva. Jag önskar att den profetiska dimensionen blir en större del av min tjänst i fortsättningen.

Det var ungefär 80 deltagare på konferensen och de kom från hela Sverige och även från andra länder. De flesta av deltagarna är engagerade i församlingsplantering. Det var påfallande många som jobbar med en husförsamlingsstrategi och flera av seminarierna tog upp detta ämne. Ett mycket uppskattat seminarium leddes av engelsmannen Peter Farmer från Newforms. Det hade rubriken "Church Multiplication Movements – Att grunda församlingar som grundar församlingar" och handlade just om enkla organiska församlingar. Man kan lyssna till både Peter Farmer och Mark Aldridge här (video). Peter Farmers seminarium finns även här (audio). Det verkar som att denna församlingsmodell är på gång även i Sverige. Jag har tidigare tagit upp detta när jag skrev om tre olika församlingsmodeller här.

Kamp och konflikt

När man är pionjär ställer man sig i frontlinjen och där är påfrestningarna som allra störst. Man måste vara medveten om att det är en andlig kamp och att fienden inte är mänsklig. Paulus skriver: "Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna" (Ef 6:12). Därför uppmanar Paulus till att ta på sig Guds rustning "under ständig åkallan och bön och be alltid i Anden" (Ef 6:18). Bön är vårt främsta vapen i den andliga kampen och därför är det oerhört viktigt med ständig och uthållig bön i pionjärarbetet.

Fiendens angrepp kan komma på många olika sätt. Ett av dem är att så splittring i pionjärteamet eller församlingen. Bara  ett par kapitel tidigare har Paulus skrivit: "Ge inte djävulen något tillfälle" (Ef 4:27) och då handlar det just om relationer och hur man hanterar vrede och konflikter i den kristna gemenskapen. Gör man det på ett dåligt sätt får djävulen tillfälle (och då tar han det) att skada eller i värsta fall slå sönder Guds verk. Det har vi sett under våra 30 år på Råslätt. Vid flera tillfällen har en period av väckelse och tillväxt hindrats eller bromsats upp av konflikter och splittringar. Vi har lärt oss mycket av det och med Guds nåd har vi kunnat prata ut och reda upp en del, men Guds verk har blivit skadat och människor sårade. 

Kreativ konflikthantering är en nödvändig kompetens i församlingsplantering och församlingsbyggande. Därför har konflikthantering varit ett givet inslag i Mariannelunds folkhögskolas utbildning av församlingslanterare och jag har genomfört kortkurser i konflikthantering för kristna ledare ett par gånger.

Konflikter är oundvikliga. De uppstår alltid när människor lever och arbetar tillsammans. Man kan inte undvika dem och ska absolut inte sopa dem under mattan. När konflikter uppstår i en församlingsplantering (eller församling) bör man se det som en möjlighet att utvecklas och växa tillsammans. Då räcker det inte med att bara be, utan man måste också kunna prata. Därför behöver man verktyg för konflikthantering.

Idag vill jag tipsa om några goda resurser som jag har använt i mina kurser. Impulsen till kurserna fick jag

från den engelska organisationen Bridge Builders, som utbildar kristna ledare i konflikthantering. En av deras lärare heter Colin Patterson och han har skrivit en mycket användbart liten skrift som heter How to Learn Through Conflict (finns även som e-bok). Där har jag hämtat mycket bra tankar och exempel och den har även gett mig grundstrukturen för kursen.

Ett annat mycket bra material heter Style Matters och är utvecklat av mennoniten Ron Kraybill. Modellen utgår ifrån att vi alla har olika stilar att hantera konflikter och att vi genom att förstå oss själva och andra bättre kan få fler verktyg för att hantera konflikter i vår omgivning. På hemsidan Riverhouse ePress finns mycket information och material som är lätt att förstå och använda. Det här sättet att tänka har jag haft mycket användning av personligt och det har varit mycket uppskattat av deltagarna i kurserna. En tvåminuters PowerPoint som presenterar grundtankarna i Style Matters finns här.

Ett tredje mycket användbart material för konflikthantering är häftet Let's talk - Communication Skills and Conflict Transformation av Barry C. Bartel, även han mennonit. Mennoniterna har verkligen mycket att bidra med på det här området.

Hur vi hanterar relationer och konflikter är en mycket viktig del av lärjungaskapet. Både Jesus och apostlarna talar mycket om detta och vi kan inte försumma det här området om vi vill bli framgångsrika pionjärer. Det är en andlig kamp. I den behöver vi både uthållig bön och kreativ konflikthantering.

Detta inlägg publiceras även på Pionjärbloggen.

Vilken andlig stil har du?

Jag har precis genomfört kortkursen Teamledarskap och konflikthantering för andra gången. En av de saker vi tar upp när vi talar om teamledarskap är betydelsen av mångfald och olikheter i teamet. Jag brukar ta upp det från tre olika perspektiv. Det behövs en mångfald av tjänstegåvor (Ef 4:11), av ledarstilar (pesonlighetstyper) och av andliga stilar. 

När jag talar om andliga stilar syftar jag på att vi är olika och har olika preferenser när det gäller hur vi ber och upplever inspiration och Guds närvaro i våra liv. Finns det utrymme för olika typer av kristna i en och samma gemenskap? Olikheter kan skapa konflikter, men de kan också skapa rikedom och bredd i gemenskapen om man kan se det som en positiv mångfald. Lite generaliserande tror jag att man kan tala om fyra olika typer av kristna. Jag har hämtat denna indelning från den utmärkta lilla skriften How to Learn Through Conflict - A Handbook for Leaders in Local Churches av Colin Patterson. Innan du läser beskrivningarna kan du fundera på vilket av de fyra evangelierna i NT som du är mest fäst vid. Så här kan man presentera de fyra stilarna: 

Aktivisten

Du är pragmatisk kristen och känner dig närmast Gud när får göra något konkret för andra människor. Gatuevangelisation, socialt arbete, kampanjer eller projekt kan vara sådant som får dig att gå igång. Du vill att det ska hända något och är inte så förtjust i stillhet och mysig lovsång eller sammanträden. Troligen är Markusevangeliet din favorit.

Den intellektuelle

Du är en tänkande kristen. Gud talar till dig när du får brottas med ord och idéer. Du gillar att förstå hur saker hänger ihop och trivs när du kan förklara det för andra. Du gillar genomtänkta program, studiegrupper, bra undervisning och böcker. Du tycker att det kan bli segt med mycket lovsång. Troligen tycker du mest om Matteusevangeliet.

Mystikern

Du är en kontemplativ kristen och möter Gud mest i ensamheten. Du gillar retreater, poesi och symboler och trivs bäst när du kan dela din tro med andra i lugna samtal. Du gillar inte stressiga och bullriga möten, inte heller ytliga kristna med påklistrade leenden. Du tycker troligen bäst om Johannesevangeliet.

Karismatikern

Du är en passionerad kristen. Guds kärlek känns verklig i ditt hjärta och du vill gärna berätta för andra vad han har gjort för dig och hur stor hans kraft är. Du gillar livlig lovsång, personliga berättelser och högljudd bön. Du gillar inte formella gudstjänster, tystnad eller stillhet. Du gillar troligen Lukasevangeliet mest.

Vilken typ av kristen är du? Vi behöver alla helheten, men det brukar vara något som ligger närmast. Själv kan jag uppskatta alla fyra, men jag känner igen mig tydligt i en av dem. Det stämmer till och med att det är det evangelium som jag oftast lever i och kommer tillbaka till (gissa vilket!). Man måste förstås ta detta som en förenklad generalisering, men även sådana kan vara till hjälp ibland. Jag tycker att den här bilden av andliga stilar kan vara till hjälp när vi tänker på mångfalden i församlingen och i ledartemat. 

Finns det plats för de olika typerna i din gemenskap? I ditt ledarteam?

Det kan vara en viktig aspekt när det gäller att nå människor i vår tid.

Att hantera konflikter

Konflikter är en del av livet. Vi hamnar alla i konflikter ibland. Det kan vara i familjen, i föreningen, i församlingen, i skolan eller på jobbet. Överallt där människor är tillsammans uppstår konflikter. Det är helt naturligt eftersom vi har olika personligheter, olika åsikter, olika behov och olika mål. Konflikter är helt enkelt oundvikliga. Och de behöver inte vara skadliga. Om man hanterar konflikter på ett bra sätt leder det till en positiv utveckling för både individerna och gemenskapen.

Därför är det viktigt att våga prata om konflikter och hur vi hanterar dem. Den som tror att konflikter är något skadligt undviker dem till varje pris och sopar dem under mattan. Den som tror att konflikter kan vara en möjlighet att utvecklas och växa vågar gå in i dem med öppna ögon. Konflikthantering är faktiskt en del av det kristna lärjungaskapet. Jesus kallar oss att hålla fred och att skapa fred (Matt 5:9). Det kan man bara göra om man kan hantera konflikter.

Den senaste veckan har jag undervisat om konflikthantering i kursen BibelOmvärld på Mariannelunds folkhögskola. Vi har läst några bibeltexter i ämnet (det finns många), vi har sett att vi alla har olika invanda sätt att hantera konflikter och att vi behöver bredda vår kompetens och därigenom få fler verktyg för konflikthantering och vi har pratat om vad man ska tänka på när man genomför ett jobbigt konfliktsamtal. Det har varit inspirerande, men vi har bara skummat lite på ytan. Det finns så mycket att lära sig om detta!

Vi har alla nytta av att lära oss att hantera konflikter. Det är helt avgörande för hur det kommer att gå i våra liv och i vår tjänst. Det är särskilt viktigt för dem som står i ledarskap i församlingar och i kristen tjänst. Guds verk hindras ofta av att vi inte kan hantera våra konflikter på ett bra sätt. Därför erbjuder Mariannelunds folkhögskola en kortkurs i teamledarskap och konflikthantering för kristna ledare och andra intresserade. Den äger rum den 27-28 januari 2012. På den kursen går vi igenom samma saker som jag gått igenom i BibelOmvärld, men vi gör det mer på djupet och vi hinner med en dela annat också. Du är välkommen att vara med om du är intresserad. Mer information finns här.

Jag är också intresserad av tips på andra bra kurser i konflikthantering. Om du har varit med på någon sådan kan du väl skriva några rader i en kommentar. Tack för hjälpen.

Församlingsplanteringens ABC

Mariannelunds folkhögskola satsar på församlingsplantering. Vi erbjuder fyra kortkurser under det kommande läsåret. Varje kurs är på två dagar och tillsammans ger de en utmärkt grund för den som vill vara med och plantera nya församlingar. Den första kursen är den 2-3 september och har temat Församlingsplanteringens ABC. Du är välkommen att vara med.

Sverige är ett missionsfält. Många människor i vårt land har inte någon kristen gemenskap i sin närhet. Därför behövs det nya församlingar på många olika platser i Sverige. Om du vill vara med att starta och bygga upp nya församlingar eller ”omplantera” gamla församlingar så är detta tvådagarskurser för dig. Även du som bara är intresserad av lära dig mer om ämnet är välkommen att delta. Kurserna är fristående och fungerar bra var för sig. De ingår också i distansutbildningen i församlingsplantering på Mariannelunds folkhögskola.

Här presenteras lite information om de fyra kurserna. Följ länkarna om du vill veta mer.

Församlingsplanteringens ABC

Datum: 2-3 september 2011

Ämnen: Att förstå vår tid och vår kultur, Den bibliska grunden för församlingsplantering, Olika modeller för församlingsplantering, Att vara pionjär – kvalifikationer för församlingsplanterare, Naturlig församlingsplantering – en grundmodell för strategiskt tänkande.

Församlingens DNA

Datum: 21-22 oktober 2011

En församling måste byggas inifrån och ut. Det är det inre livet med Gud och gemenskapen med varandra som är förutsättningen för en levande och växande församling. Den här kursen handlar om hur man bygger församlingen inifrån med kärlek till Gud och människor.

Teamledarskap och konflikthantering

Datum: 27-28 januari 2012

Den här kortkursen handlar om att leda tillsammans i team och om att hantera konflikter i församlingsplantering och församlingsbygge. Det är en kompetens som alla ledare behöver. Vi tar upp bibliska modeller för konflikthantering och ger praktiska metoder.

Församlingsbygge för tillväxt

Datum: 23-24 mars 2012

Den här kortkursen handlar om funktionella strukturer i en växande församling. En kropp behöver ett skelett och en församling behöver strukturer. Det handlar bland annat om hur man formar medlemskap, ledarskap och beslutsfattande, samlingar och gudstjänster och verksamhet.

Kurserna börjar med lunch på fredagen kl 12, och slutar på lördagen kl 16.

Dagen 1, 2, 3, 4, 5, 6

Fyra kortkurser och en distansutbildning

Igår och idag har vi genomfört den sista kortkursen det här läsåret. Den handlade om teamledarskap och konflikthantering. De tre tidigare har handlat om församlingsplantering och församlingsbygge ur lite olika synvinklar. Det är fristående tvådagarskurser, men man kan med fördel vara med på flera stycken. Det är det flera som har varit. Kurserna ingår också som delar i distansutbildningen i församlingsplantering. Det är en distansutbildning på halvfart på Mariannelunds folkhögskola.

Idén att utbilda kristna ledare i konflikthantering fick jag när jag var i England i oktober 2009. På London Mennonite Center träffade jag på Bridge Builders som driver sådana utbildningar. Jag började läsa om det och insåg att det här behöver göras även i Sverige, och varför då inte i Mariannelund. Nu har vi gjort det för första gången. Den första kursen om konflikthantering hade femton deltagare och den avslutades för några timmar sedan. Det är naturligtvis inte jag som lärare som ska säga om den var bra eller inte. Men det kändes i alla fall väldigt bra och deltagarna verkade nöjda när de åkte härifrån. Jag känner att jag har tagit första steget på en ny resa.

Jag tror verkligen att det här med konflikthantering för kristna ledare är en mycket viktig sak, och att många borde jobba mer med den frågan. Jag har hittat några bra och användbara resurser på nätet som jag gärna tipsar om. För det första finns det mycket artiklar och resurser på Bridge Builders hemsida. För det andra finns ett mycket intressant och användbart material om olika sätt att hantera konflikter hos Riverhouse. Det är framtaget av Ron Kraybill och det finns en powerpoint som presenterar grundtankarna här. Det är inte speciellt dyrt att köpa materialet och jag använde det i kursen. Det var mycket uppskattat.

Vi har nu bestämt datum och teman för nästa läsårs kortkurser och informationen ligger på nätet. Om du är intresserad kan du kanske boka in någon av dessa helger redan nu. Eller varför inte gå hela distansutbildningen?

Församlingsplanteringens ABC, 2-3 september 2011.

Församlingens DNA, 21-22 oktober 2011.

Teamledarskap och konflikthantering, 27-28 januari 2012.

Församlingsbygge för tillväxt, 23-24 mars 2012.

Konflikthantering - en nödvändig kompetens

Konflikter är en del av livet. Vi hamnar alla i konflikter nu och då. Därför är det viktigt att våga prata om konflikter. Om man tror att konflikter är något skadligt undviker man dem och sopar dem under mattan. Det är bara om man tror att konflikter kan vara en möjlighet att växa som man vågar gå in i den med öppna ögon. Konflikthantering är en del av efterföljelsen till Jesus. Lärjungaskapet kommer att lyckas eller misslyckas beroende på hur vi hanterar de konflikter som kommer i vår väg.

Konflikter är också en del av livet i en församling eller en församlingsplantering. Ibland går det illa i nya och gamla församlingar när man inte kan hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Många församlingar förlamas av olösta konflikter och splittringar. Men olikheter och konflikter behöver inte vara farligt. Tvärtom kan olikheter vara berikande och konflikter en möjlighet att växa och utvecklas. Allt hänger på hur vi hanterar dem.

När man har läst Dagen den gångna veckan finns flera exempel på konflikter. Vi har debatten om Rob Bell och hans nya bok Love Wins. Vi har artikelserien om äktenskap och otrohet (1,2,3,4,5,6,7,8,9). Ett annat område där det finns konflikter handlar om församlingsplantering och församlingsstrukturer. Pingst är på frammarsch och tar nya initiativ, men som Daniel Grahn skriver i sin ledare kan detta också skapa motsättningar. Förändringar kan lätt orsaka konflikter och det måste hanteras på ett bra sätt av pingströrelsens många ledare.

Konflikter kan alltså finnas både i små sammanhang och i stora. De finns i familjen, i teamet, i församlingen, i samfundet eller rörelsen, och i kristenheten i stort. Och naturligtvis finns de även i världen runtomkring. Därför är det mycket viktigt att vi som kristna kan ta tag i konflikter på alla plan och hantera dem på ett konstruktivt sätt. Det fungerar inte att ignorera problemen eller att sopa dem under mattan. Nya testamentet talar faktiskt mycket om hur man hanterar konflikter och det är en nödvändig kompetens, särskilt för kristna ledare.

Därför ordnar Mariannelunds folkhögskola en kortkurs i Teamledarskap och konflikthantering den 13-14 maj i Mariannelund. Den riktar sig främst till kristna ledare, men alla intresserade är välkomna. I kursen presenteras en biblisk modell för konflikthantering och man får också lära sig konkreta metoder och göra praktiska övningar. Mer information om kursen finns här. Kortkursen är också en av delkurserna i distansutbildningen i församlingsplantering. Det är jag som är ansvarig för kursen.

Vill du vara med?