När Jesus föddes i Betlehem

Det är snart jul och vi förbereder oss för att fira att Jesus föddes i Betlehem. Ett sätt att förbereda sig är att läsa om denna händelse i Bibeln. I Nya testamentet finns fyra olika skildringar av Jesus liv, men bara två av författarna berättar något om hur det gick till när Jesus föddes, nämligen Matteus och Lukas. De två andra (Markus och Johannes) ger andra perspektiv. De senaste dagarna har återigen jag läst hur de fyra evangelierna börjar sina berättelser om Jesus.

I Markusevangeliet dyker Jesus direkt upp som vuxen man och presenteras kort och gott som Jesus Kristus, Guds son, utan någon närmare förklaring av vad det innebär. Att det är något speciellt med Jesus förstår man ändå när Jesus döps och det hör en röst från himlen: "Du är min älskade son. I dig har jag min glädje" (Mark 1:11).

Matteusevangeliet berättar om Jesus födelse ur Josefs perspektiv och vi får bland annat veta att en Herrens ängel visar sig för Josef i en dröm vid tre (eller möjligen fyra) olika tillfällen och talar om vad han ska göra (Matt 1:20-21, 2:13, 19-22).

Matteus lägger också stark betoning på att Maria var jungfru och att ingen man var inblandad när Jesus blev till. Han skriver: "...innan de hade varit tillsammans visade det sig att hon var havande genom den helige Ande" (Matt 1:18), och ängeln säger till Josef: "Josef, Davids son! Var inte rädd för att ta till dig Maria som din hustru, för barnet i henne har blivit till genom den helige Ande" (Matt 1:20). Vi får också veta att Josef gifte sig med Maria efter att ängeln talat till honom, men att han väntade med att ligga med henne tills Jesus hade blivit född (Matt 1:24-25).

Lukasevangeliet ger den mest detaljerade skildringen av hur det gick till när Jesus föddes och det är tydligt att det är Marias egen berättelse som kommer fram här. Lukas berättar om hur ängeln Gabriel kommer till Maria och berättar att hon ska föda en son. Även i Lukasevangeliet är det tydligt att Maria är jungfru och att inte någon man är inblandad i att barnet blir till (Luk 1:27, 34-35). Det är också Lukas som ger oss den text som brukar kallas "julevangeliet" och har alla spännande detaljer, som att Josef och Maria var tvungna att resa till Betlehem på grund av skattskrivningen, att det inte fanns någon plats för dem i värdshuset, att barnet därför fick läggas i en krubba (djurens matplats) och om herdarna som kom till det nyfödda barnet efter att ha fått höra änglarna tala om det som hade hänt (Luk 2:1-20). Lukas berättar även om några andra händelser från Jesus barndom. Två gånger nämner han att Maria bevarade det som hände i sitt hjärta (Luk 2:19, 51). Kanske hade han hört berättelsen direkt från henne själv.

Johannesevangeliet skrevs sist av de fyra evangelierna och det berättar ingenting om Jesus födelse. Johannes tar oss istället med tillbaka ända till världens skapelse. Hans evangelium börjar med orden "I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud" (Joh 1:1-2). Det låter lite kryptiskt och först kanske man inte förstår vad han skriver om, men snart blir det tydligt att det handlar om Jesus. "Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning" (Joh 1:14). Vad Johannes säger är alltså att Jesus Kristus är Guds son, som en gång var med och skapade världen. Det lilla barnet som föddes i Betlehem var Gud själv som hade blivit människa.

Du och jag blev till på vanligt sätt. Vi hade ingen existens innan vi formades i livmodern hos vår biologiska mamma. Med Jesus var det annorlunda. Han fanns i evighet. Han skapade världen. Han var hos Gud och han var Gud. Han blev människa, "avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria", som det heter i trosbekännelsen. Jesus är unik!

Johannes kallar Jesus för Guds ende son. Det finns ingen annan som han. Du och jag är inte Guds barn eller Guds söner på samma sätt som Jesus är det. Men de goda nyheterna är att vi faktiskt kan bli Guds barn. Dessa goda nyheter har Johannes klämt in i sitt första kapitel mellan de verser vi läst tidigare. "Men åt alla dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn" (Joh 1:12). Alla som tror på Jesus och tar emot honom i sitt liv blir Guds barn. Johannes skriver att de blir födda av Gud. De får ett nytt liv. När vi föds av våra jordiska föräldrar blir vi deras barn. När vi föds av Gud blir vi Guds barn. Så enkelt är det. Det är goda nyheter och det var därför Jesus föddes i Betlehem.

Om du tror på Jesus och tar emot honom kan också du bli Guds barn!

Varför inte passa på och läsa de första kapitlen i de fyra evangelierna den här julen. Du kanske upptäcker något nytt. Jag har skrivit mer om dessa kapitel här: När Gud blev människa.

Född av jungfrun Maria

Jag är med i en församling som heter Råslätts församlingsgemenskap och finns i höghusförorten Råslätt utanför Jönköping. Idag predikade jag på vår gudstjänst i Råslättskyrkan. I år har vi följt kyrkoårets texter och idag hade jag temat Maria - Herrens mor. Texten jag predikade över var Luk 1:39-45, som handlar om när Maria besökte sin släkting Elisabeth, som också väntade barn. Elisabeth blev uppfylld av den helige Ande och talade profetiskt till Maria och kallade henne "min herres mor" (Luk 1:43).

Det är något speciellt med barnet Maria bär. Han är Herren. Han har inte blivit till på samma sätt som andra människor blivit till. Han har blivit till genom att Anden kom över Maria. Det är ett mirakel. Han föddes av jungfrun Maria.

Både Lukas och Matteus berättar om hur Jesus föddes. Båda betonar att Maria blev gravid utan att någon man var inblandad. Matteus skriver två gånger att hon blev med barn "genom helig Ande" (Matt 1:18, 20). Lukas berättar att när Maria frågade ängeln Gabriel hur hon ska kunna föda en son när hon inte har varit med någon man, så svarade han att det ska ske genom att den helige Anden kommer över henne (Luk 1:34-35). Det är detta som brukar kallas för jungfrufödelsen.

I vår tid är det många som tycker att det är svårt att tro att det verkligen gick till på det viset. Det verkar ju omöjligt och eftersom det är helt mot naturens lagar, är det väldigt svårt att tro på det för den som inte räknar med att Gud gör mirakel. En del förklarar det därför som att jungfrufödelsen är en poetisk omskrivning för att säga att Jesus är viktig, men att den inte är en verklig historisk händelse.

Hur är det med detta? Är det viktigt att tro på jungfrufödelsen?

Boklucka 24: Bibeln, böckernas bok

Idag är det julafton och det är dags att öppna den sista luckan i adventskalendern. Inte helt oväntat är det Bibeln som jag finner där. Bibeln är utan tvekan den bok jag älskar mest av alla böcker. Det är också där vi finner berättelserna om Jesus och hans födelse i Betlehem. Det är Bibeln som berättar om Josef och Maria, herdarna, änglarna och de vise männen från österlandet.

Bibeln är egentligen ett bibliotek och består av 66 böcker fördelade i två stora avdelningar. Den första avdelningen innehåller 39 böcker, kallas Gamla textamentet (GT) och handlar om tiden från världens skapelse fram till att Jesus föddes för drygt 2000 år sedan. Den andra avdelningen innehåller 27 böcker, kallas Nya testamentet (NT) och handlar om vad Jesus gjorde och lärde och händelserna åren efter hans uppståndelse. Böckerna i GT skrevs ungefär under perioden 1500-400 f.Kr. och böckerna i NT skrevs ungefär 50-100 e.Kr. Bibeln har ca 40 olika författare och många olika stilarter. Där finns historiska berättelser, poesi, lagar, brev, profetiska syner och mycket annat.

Bibeln innehåller många berättelser, men egentligen är det en enda stor berättelse som omsluter alltihop. Det är berättelsen om Gud, människan och världen. Det är den stora berättelsen som förklarar hur allting började och hur det kommer att sluta. På de första sidorna läser vi om att Gud skapade världen och på de sista sidorna får vi en inblick i framtiden och hur Gud skapar en ny jord där all ondska för alltid är utplånad. I centrum för hela berättelsen finner vi Jesus Kristus, Guds son som blev människa. Jesus födelse är därför en av historiens viktigaste händelser och det är den vi firar under julhelgen.

Boklucka 23: Böckerna jag inte har läst klart

I näst sista luckan tipsar jag om fem böcker som jag har börjat läsa, men inte är klar med än. Jag gillar det jag hittills läst av dem, men jag vill inte recensera eller rekommendera dem innan jag läst ut dem. Men tipsa kan man ju alltid. De är en bok om sjukdom och helande, två om att lyssna till Gud och två om hur vi människor fungerar. Texterna är förlagens egna presentationer.

Sjukdom och helande: Att tro på Guds ingripande utan att förneka lidandet
av Greger Andersson m.fl.

Den kristna tron talar om en Gud som vill det goda, tröstar, botar och lindrar. Hur stämmer det överens med en verklighet där människor blir sjuka, skadar sig och lider, och där böner inte alltid leder till förändring?
En grupp lärare vid Örebro Teologiska Högskola utforskar ämnet sjukdom och helande under tre rubriker: "Perspektiv från Bibeln", "Kyrkans tro och praktiker" och "Tro, hälsa och livsmening".
Frågan om helhet och hälsa, lidanden och svårigheter, Guds närvaro och bönesvar berör människor i alla sammanhang. Greger Andersson och hans kolleger riktar sig till den som vill ha hjälp att förstå sitt eget eller andras lidande och längtar efter det ingripande som många kristna förkunnare talar om, till den som vill veta mer om vad Bibeln och kristen tro egentligen säger, till alla som har saknat en balanserad, ärlig och uppmuntrande bok om sjukdom och helande och till präster, pastorer och teologistudenter.

Ur innehållet: Den Jesus som botar och befriar * Hälsa som livsprojekt * Helande som något mer än "helande" * Guds helighet och människans ofullkomlighet * Helande och den moderna sjukvården
Texter av: Greger Andersson (red), Lennart Boström, Mikael Tellbe, Hanna Wärlegård, Ludvig Svensson, Roland Spluth, Eleonore Gustafsson, Mikael Hallenius, Göran Janzon, Lars Johansson, Göran Sahlberg och Pekka Mellergård

Pursuing God's Will Together: A Discernment Practice for Leadership Groups
av Ruth Haley Barton

Meetings can sap our energy, rupture community and thoroughly demoralize us. They can go on forever with no resolution. Or they can rush along without consensus just to "get through the agenda." What if there was another way? Church boards and other Christian leadership teams have long relied on models adapted from the business world. Ruth Haley Barton, president of the Transforming Center, helps teams transition to a much more suitable model the spiritual community that discerns God's will together. In these pages you will discover personal and group practices that will lead you into a new way of experiencing community and listening to God together."

Boklucka 22: Radikalt lärjungaskap

Idag  är vi framme vid den 22:a luckan i adventskalendern. Det är dessutom min halvårsdag. Att ha halvårsdag två dagar före julafton är något jag varit väldigt nöjd med i hela mitt liv. I dagens lucka hittar jag en bok där jag själv var i högsta grad inblandad i översättingen och utgivningen på svenska, så ni förstår att jag tycker att den är riktigt bra. I själva verket tycker jag att det är en av de viktigaste böckerna som kommit ut på svenska på senare år, men jag är väl lite partisk. Boken har titeln Radikalt lärjungaskap - med inspiration från anabaptismen och är skriven av Stuart Murray. Jag har också skrivit förordet i den svenska utgåvan. 

Engelsmannen Stuart Murray är en av mina favoritförfattare. Hans böcker om församlingsplantering, lärjungaskap, mission och anabaptism är riktiga guldklimpar. En presentation av Stuart och hans böcker finns här.

Radikalt lärjungaskap kom ut på svenska för två år sedan. Boken handlar om vad det betyder att följa Jesus i vår tid. Författaren inspireras av 1500-talets anabaptistiska rörelse och dess radikala syn på det kristna livet. Han menar att anabaptismen har ett unikt bidrag att ge till kyrkan på 2000-talet. Anabaptisterna visar vägen till ett liv i efterföljelse, gemenskap och mission. De som känner mig vet att jag är på helt samma linje.

Efter ett kort introduktionskapitel, som är specialskrivet för den svenska utgåvan, kommer vi rakt in i bokens huvudbudskap.  I fyra fullmatade kapitel tecknar Stuart Murray bilden av ett radikalt lärjungaskap. Han utgår från de sju kärnvärderingar som antagits av The Anabaptist Network och Nätverket Anabaptist och använder dem som struktur för boken. Ämnen som behandlas är bland annat:

Boklucka 21: A Culture of Peace

Vi är nu framme vid den 21:a luckan i Barnabasbloggens adventskalender. Ett återkommande tema har varit fred (det är ju fredsfursten som kommer), ett annat har varit församlingen. I dagens lucka presenterar jag en bok som visar hur dessa båda teman hör ihop. Den heter A Culture of Peace - God's Vision for the Church och är skriven av tre mennoniter.

Häromdagen presenterade jag Mennonitkyrkan som en av de tre historiska fredskyrkorna. Igår berättade jag att jag fått mycket av mennoniterna när det gäller att vara församling. Den här boken är ett bra exempel på vad vi som  kristna i Sverige kan lära av mennoniterna.

Författarna Eleanor och Alan Kreider är från USA, men har varit missionärer i England i många år. Där har de bland annat grundat  London Mennonite Center och Wood Green Mennonite Church. De var också inspiratörer till att starta The Anabaptist Network i Storbritannien och har skrivit ett flertal böcker, både var för sig och tillsammans. Den här boken har de även skrivit tillsammans med Paulus Widjaja, en teolog, församlingsledare och fredsideolog från Indonesien.

Det här är en läsvärd bok om vad det innebär att bygga en församling som är en fredskultur. Den börjar med att gå igenom det bibliska materialet om fred och frid och visar hur starkt detta motiv är i Nya testamentets vision av församlingen. Den ger även praktisk vägledning i hur detta kan forma församlingens liv i vardagen. Här bearbetas frågor om tillbedjan, gemenskap, konflikthantering, arbetslivet, våld och ickevåld, fredsarbete, krig, evangelisation och mycket mer. Kapitelrubrikerna ger en bra översikt över bokens innehåll.

Boklucka 20: Stories - How Mennonites Came to be

Igår presenterade jag en bok om mennoniternas tro och liv. Idag den 20 december innehåller luckan en bok om mennoniternas historia. Den heter Stories - How Mennonites Came to Be och är skriven av John D. Roth.

Mennoniter är ett ganska okänt begrepp i Sverige. Mennoniterna har sitt ursprung i den anabaptistiska rörelsen i Europa på 1500-talet, men idag finns det inte många mennonitförsamlingar på vår kontinent. De flesta mennonitkyrkorna finns i stället i Afrika och Nordamerika. Det finns även en hel del i Asien och Latinamerika. Mennoniterna är idag en världsvid rörelse bestående av många nationella samfund och kyrkor. Hur blev det så? Svaret på den frågan får man om man läser den här välskrivna och spännande boken.

De inledande kapitlen ger en översikt av kyrkohistorien från urkyrkan fram till reformationen på 1500-talet. Det är en nödvändig bakgrund för att förstå hur den anabaptistiska rörelsen uppstod som en tredje väg vid sidan av de katolska och protestantiska kyrkorna. Därefter beskriver boken hur mennoniterna formas som rörelse, möter förföljelser, missionerar, flyr till andra delar av världen, splittras upp i olika grenar, möter svårigheter och problem, stelnar i sina former, upplever väckelser och förnyelser, missionerar igen och blir en världsvid och mångkulturell församlingsrörelse. Det är en berättelse väl värd att läsas och berättas vidare. Jag hoppas att mennoniternas historia ska bli mer känd i Sverige, eftersom vi har en hel del att lära av dem.

Boklucka 19: What We Believe Together

Idag öppnar vi den 19:e luckan och nu vill jag presentera mennoniterna för mina läsare. Mennoniterna är den äldsta av de tre så kallade historiska fredskyrkorna och har sina rötter i 1500-talets anabaptistiska rörelse. De har fått sitt namn från Menno Simons, som levde 1496-1561 och var en av deras tidiga ledare. Jag har tidigare skrivit några inlägg om Menno Simons. Mennoniterna i världen består av ett hundratal nationella samfund i ett sjuttiotal olika länder. De flesta av dessa är medlemmar i Mennonite World Conference (MWC). I början av 2000-talet tog man fram en gemensam trosbekännelse för MWC för att visa vad det är som förenar alla världens mennoniter. Den antogs 2006 och kallas Shared Convictions of Global Anabaptists (se nedan).

Den bok jag vill presentera idag heter What We Believe Together - Exploring the "Shared Convictions" of Anabaptist-Related Churches och är skriven av Alfred Neufeld. Författaren är en teolog och lärare från Paraguay och han fick uppdraget att skriva en kommentar till trosbekännelsen "Shared Convictions" av MWC. På ett lättläst och tydligt sätt förklarar han tron utifrån Bibeln och ger exempel från både historien och nutiden om hur tron levs ut i praktiken. Den här boken är en utmärkt introduktion till mennoniternas lära och liv. Man kan också säga att det är en utmärkt introduktion till kristen tro och lärjungaskap, för det är precis det den handlar om. Boken rekommenderas varmt.

Här kan du nu läsa den enkla trosbekännelsen:

Boklucka 18: Vad är evangeliet?

I den artonde luckan finns den andra boken som Reformedia skänker bort till kristna ledare i Sverige. Den heter Vad är evangeliet? och är skriven av Greg Gilbert. (Den första presenterades igår.)

Boken gör höga anspråk. I förordet skriver D.A. ”Don” Carson, professor i Nya testamentet och ledare för The Gospel Coalition: ”Klarheten i Gregs framställning är rakt igenom beundransvärd. Denna bok kommer att skärpa tänkandet hos många mogna kristna. Men vad viktigare är: detta är en bok som på bred front behöver spridas till ledare i församlingar, unga kristna och även till de som ännu inte satt sin tro till Kristus, men som vill få en tydlig förklaring av vad evangeliet är.”

Det är detta Reformedia har tagit fasta på och det är därför som The Gospel Coalition ger ett stort ekonomiskt stöd för att böckerna ska kunna skänkas bort till kristna ledare i Sverige. The Gospel Coalition anser nämligen att det råder en teologisk hungersnöd i Sverige. På deras hemsida finns en flik som heter Relief Projects, som visar sig handla om olika bokprojekt som är "theological famine relief projects" och bland dem finner man det svenska projektet som ger en intressant och deprimerande bild av det andliga läget i Sverige. Och nog kan man hålla med om den bilden. Det är ju därför jag jobbar med mission och församlingsplantering i Sverige.

Boklucka 17: En sund församling - steg för steg

I den sjuttonde luckan i adventskalendern hittar jag en alldeles nyutgiven bok från Stiftelsen Reformedia. Den heter En sund församling - steg för steg och är skriven av den amerikanske baptistpastorn Mark Dever.  Reformedias grundare Ola Nilsson överraskade förra veckan kristenheten med att meddela att han ska skänka bort 4000 böcker till 2000 kristna ledare i Sverige. Det här är den ena av de två böckerna Reformedia skänker bort. Jag fick den av Ola förra veckan och nu har jag läst den.

Mina tre senaste inlägg har handlat om tre olika listor med kännetecken på en sund och växande församling (NFU, TC, ECC). De tre har stora likheter med varandra. I den här boken presenteras en lista med nio kännetecken på en sund församling och den skiljer sig ganska mycket från de andra.

Den här boken pekar på tre väsentliga kännetecken:

• Utläggande predikan
• Bibelteologi (borde ha översatts biblisk teologi för det är det som menas)
• En biblisk förståelse av evangeliet

Dessutom pekar boken på sex viktiga kännetecken:

• En biblisk förståelse av omvändelse
• En biblisk förståelse av evangelisation
• En biblisk förståelse av medlemskap
• Biblisk församlingsdisciplin
• Bibliskt lärjungaskap och tillväxt
• Bibliskt församlingsledarskap

Poängen är att de tre väsentliga är helt avgörande (engelska: "essential") men det framgår inte så tydligt eftersom det inte är någon speciell skillnad på "väsentlig" och "viktig" i svenskan. Det borde ha översatts på något annat sätt.

Lucka 16: Tio kännetecken på en sund missionell församling

I den sextonde luckan blir det ingen bok, utan istället en fördjupning av de senaste dagarnas tema om vad som kännetecknar en sund och växande församling. Igår skrev jag om Transformational Churchs sju kännetecken och i förrgår om Naturlig församlingsutvecklings åtta kvalitativa karaktärsdrag på växande församlingar. Idag presenterar jag något som kommer från The Evangelical Covenant Church (ECC) i USA. Det är ett samfund som är med i samma internationella federation som Svenska Alliansmissionen och Equmeniakyrkan nämligen International Federation of Free Evangelical Churches (IFFEC). ECC har tagit fram 10 Healthy Missional Markers, alltså tio kännetecken på en sund och missionell församling. Dessa tio tycker jag är väldigt bra och de får med ett bredare perspektiv än de två andra, även om det förstås är mycket som känns igen. De presenteras här utan översättning med tre förklarande underpunkter för varje. Imorgon återkommer jag med en ny bok som ger nio kännetecken på en sund församling. Nu får du hålla tillgodo med dessa punkter från ECC.

10 Healthy Missional Markers

Centrality of the Word of God (2 Timothy 3:16)

• We believe that the Bible is the only perfect rule for faith, doctrine and conduct.
• Our preaching and teaching in all settings reflects careful preparation, relevance, and creativity.
• Our people are equipped and growing in their ability to study and apply Biblical truth in ways that lead to a scripturally integrated life.

Life transforming walk with Jesus (John 3:3,30; Phil. 1:6)

• We teach our people how to be attentive to Christ in all circumstances.
• Our people understand the radical nature of the message and mission of Jesus that continually deconstructs and reconstructs a person’s life.
• Our people are equipped and growing in their ability to use a variety of spiritual growth resources, experiences, and settings.

Boklucka 15: Transformational Church

I den femtonde luckan hittar vi ännu en bok om församlingen, nämligen Transformational Church - Creating a New Scorecard for Congregations av Ed Stetzer och Thom S. Rainer. Den här boken påminner lite grann om NFU-boken som jag presenterade igår. Den här boken bygger också på en omfattande studie av inte mindre än 7000 församlingar i Nordamerika och har också tagit fram vad som karaktäriserar sunda och växande församlingar. Det är församlingar som förvandlar liv och samhällen och därför har boken fått titeln Transformational Church (TC). Författarna har kommit fram till att det är sju utmärkande karaktärsdrag (till skillnad från NFU:s åtta). Dessa är följande:

• Missionary mentality
• Vibrant leadership
• Relational intentionality
• Prayerful Dependence
• Worship: Actively embrace Jesus
• Community: Connecting people with people
• Mission: Show Jesus through word and action

Det finns också en talande bild som visar hur det hela hänger ihop. Den ser ut så här:

Boklucka 14: Sätt färg på livet med Naturlig församlingsutveckling

Idag och de närmaste dagarna kommer adventskalendern innehålla boktips som berör församlingsliv och församlingsutveckling. Idag presenterar jag Sätt färg på livet med Naturlig församlingsutveckling av Christian Schwarz från 2006.

Naturlig församlingsutveckling (NFU) introducerades i Sverige av Svenska Baptistsamfundet och Klas Eriksson runt år 2000. Det blev snabbt ett välkänt begrepp och började snart användas i alla frikyrkosamfund och EFS. År 2000 kom den första boken på svenska och den hette just Naturlig församlingsutveckling och var även den skriven av Christian Schwarz, som är NFU:s grundare och ideolog. Det hela började med att Schwarz och hans medarbetare studerade över 1000 församlingar i 32 länder. Genom denna studie kunde man få fram åtta kvalitativa särdrag hos växande församlingar. Det är dessa åtta kvalitativa särdrag som NFU är mest känt för. NFU har kommit fram till att växande församlingar karaktäriseras av följande:

• Utrustande ledarskap
• Gåvobaserad verksamhet
• Hängiven andlighet
• Funktionella strukturer
• Inspirerande gudstjänster
• Livsnära smågrupper
• Behovsorienterad evangelisation
• Kärleksfulla relationer

Utifrån detta har man tagit fram en enkät som undersöker församlingens hälsa och ger verktyg för att ta itu med församlingens svagheter. Poängen är att om kvalitén är god på dessa åtta områden kommer församlingen att växa "av sig själv". Det är helt naturligt att det som är levande och friskt växer. Det är därför det heter naturlig församlingsutveckling.

NFU innehåller mycket mer än detta. Där finns också den treeniga kompassen och sex växtkrafter, utbildade handledare och mycket mer. Den här boken är en utmärkt och intressant introduktion till hela NFU:s värld. Den börjar med att berätta historien om hur NFU växte fram och förklarar sen alla de olika delarna på ett sätt som både är personligt utmanande och lärorikt. NFU är ett kraftfullt verktyg för församlingsutveckling som många församlingar i hela världen har haft glädje av. I Sverige är det Nätverket för församlingsutveckling som administrerar NFU. Vill du veta mer kan du få information där.

För övrigt kan jag tillägga att jag precis har utbildats till NFU-handledare och kommer att handleda SAM-församlingar som jobbar med NFU. Det ser jag fram emot.

Boklucka 13: Fred är vägen till fred

Idag på luciadagen blir det en till bok om fred. Det verkar som att fredstemat genomsyrar den här adventskalendern och det är ganska logiskt. Jesus kommer ju med ett budskap om fred och frid. Fred är vägen till fred är en lättläst och tänkvärd bok om fredsarbete och ickevåld ur ett kristet perspektiv. Den består av tio korta texter av olika författare, men ändå står K G Hammar som bokens författare och det beror på att han har skrivit bokens huvudtext på 25 sidor. Boken består av endast ca 70 sidor text, men den är väldigt luftig och har ca 65 tomma sidor som går i lila och vitt. Det känns lite märkligt, men är estetiskt tilltalande.

Bokens första del består av K G Hammars text, som är ett utkast till en fredsteologi och det är den som har den kärnfulla rubriken fred är vägen till fred.

Bokens andra del består av åtta texter på bara några sidor vardera och har rubriken reflektioner om fred. Bland författarna finns bland annat Lars Ingelstam (professor i Teknik och social förändring), Sofia Camnerin (biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan) och Sofia Walan (generalsekreterare i Kristna Fredsrörelsen). Dessutom har boken ett förord skrivet av Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges Kristna Råd, som gett ut boken tillsammans med Marcus förlag.

Lucka 12: Böneplats Ralingsås





I den tolfte luckan hittade jag en inbjudan till Böneplats Ralingsås. Har du varit på Ralingsåsgården utanför Aneby i Småland. Det är en lägergård, campingplats, bibelskola, konferensplats och dessutom en böneplats. Bön pågår varje dag och den som vill kan åka dit ensam eller tillsammans med andra för att ta tid för bön. På den här affischen får du information om hur det fungerar. Sprid den gärna vidare.

 



Boklucka 11: Primal Fire

Idag är det dags att öppna den elfte luckan i adventskalendern. Där hittar jag en riktigt spännande bok, nämligen Primal Fire - Reigniting the Church with the Five Gifts of Jesus av Neil Cole. Den är på knappt 300 sidor och handlar om de fem tjänstegåvor som Paulus nämner i Efesierbrevets fjärde kapitel: apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare. Det här är nog den bästa boken jag läst i det ämnet.

Neil Cole har skrivit flera intressanta böcker och jag har tidigare recenserat  Church 3.0, och refererat till Organic Church här och här. Neil Cole är en av förgrundsgestalterna inom det som brukar kallas enkel organisk kyrka och har grundat Church Multiplication Associates (CMA).

Neil Cole står som författare till boken och skriver i jagform, men bakom boken står egentligen ett team på fem män och de andra fyra namnen står med små bokstäver under Neil Coles namn på omslaget. Det intressanta är att de fem personerna representerar de olika tjänstegåvorna. Neil Cole är främst apostel, Dezi Baker är profet, Ed Waken är evangelist, Phil Helfer är herde och Paul Kaak är lärare. Boken bygger på deras tjugoåriga erfarenhet av att jobba tillsammans och lära sig att komplettera varandra. Det gör boken både personlig och praktisk.

Boklucka 10: Fyra deckare av Dorothy Sayers

Idag hinner jag inte skriva någon ny recension så jag passar på att tipsa om min favoritförfattare när det gäller deckare: Dorothy Sayers. Hon skrev ett tiotal detektivromaner om Lord Peter Wimsey i början av 1900-talet (1923-1937). Böckerna utspelas i England under mellankrigstiden. Mina favoriter är de fyra böcker som berättar om kärlekshistorien med Harriet Wayne. De fyra finns nu i en tjusig boklåda. Det är ett julklappstips till bokälskaren. Så här presenteras böckerna av förlaget och några dagstidningar:

Dorothy Sayers var den författare som gjorde kriminalberättelsen till litteratur, en av genrens absolut största författare. I lord Peter Wimsey skapade hon en världsvan aristokrat, lika förtjust i intrikata kriminalgåtor som i den självständiga deckarförfattaren Harriet Vane.

Oskuld och arsenik, Drama kring ung dansör, Kamratfesten och Lord Peters smekmånad skrevs mellan 1930 och 1937 och är de fyra titlar som följer lord Peter Wimseys och Harriet Vanes kärlekshistoria. För första gången ges de nu ut oförkortade på svenska i en unik och påkostad utgåva, dessutom med nyskrivna efterord av Anna-Karin Palm.

"Det är omåttligt roligt att läsa om sina gamla deckarklassiker, och extra roligt när fyra av Dorothy Sayers deckare om lord Peter Wimsey nu kommer i en box. ... de fyra böckerna är bättre än nästan allt som skrivs i dag. De är välskrivna, med intelligent humor och skarpa iakttagelser. 'Kamratfesten' är allra bäst, och en högst ovanlig deckare."

Dagens Nyheter"Oskuld och arsenik är en av deckargenrens främsta. En pusseldeckare med komedi och satir av bästa märke. ... Upplägget är helt i linje med våra samtida preferenser: litteratur förväntas handla om relationer och privatliv. Serien har förord och efterskrifter av Anna-Karin Palm som lyfter fram dess feministiska tema. Översättningarna - av god kvalitet - är reviderade och kompletterade."

Boklucka 9: Ett bönens hus för alla folk

I adventskalenderns nionde lucka hittar jag ett kompendium i A4-format på 88 sidor med titeln Ett bönens hus för alla folk - Handbok för en mångkulturell församling. Det här är ett mycket bra material som tagits fram av Evangeliska frikyrkan.

Så här presenteras kompendiet:

"Många församlingar i dagens Sverige ligger i framkant vad gäller mångkultur och integration. När politiker, kultur-personligheter och mediafolk pratar ideologi, så lever många kristna församlingar redan ut detta i praktiken.

Gång efter annan påminner oss bibeltexter i Nya testamentet om att när vi bygger församling så måste vi alltid ha ett mångkulturellt perspektiv. Men vad innebär det då att vara en mångkulturell församling? Detta är en handbok i att både vara och bli en mångkulturell församling.

Författarna står alla själva i ett konkret och praktiskt mångkulturellt församlingsarbete. Här delar de både erfarenheter, insikter och frågeställningar. I anslutning till de olika avsnitten finns även samtalsfrågor vilket gör materialet användbart i flera olika grupper och forum.

"Vi tror inte att frågan om att skapa mångkulturella församlingar är något valbart, utan en självklar och naturlig del av Guds rikes innersta väsen", menar författarna till denna nya handbok.

Materialet är skrivet av Cai Berger, Hernán Clavijo, Carl-Johan Freed, Roger Korsgren,Tord Larsson, Lars Mörling, Markus Sand, Johannes Stenberg och Indira Wilson"

Boklucka 8: Bibeln - myt eller sanning

(Den här texten är omskriven den 10 december 2014)

I den åttonde luckan hittar jag en nyutkommen bok om Bibeln. Det är Bibeln - myt eller sanning, utgiven av XPMedia. Det här är en antologi med sju författare, men utan en namngiven redaktör. Förlagschefen Anders Robertsson har skrivit ett kort förord och man anar att det är han som är ansvarig för boken. Författarna presenteras som sju kunniga teologer och det kan man instämma i. Innehållet ser ut så här:

1. Seth Erlandsson: Bibelns gudstro och verklighetssyn (83 sidor)
2. Anders Gerdmar: Hur viktig är Bibelns historiska förankring? (12 sidor)
3. Göran Lennartsson: Bibelsyn och tron på Jesus (32 sidor)
4. Johannes Hellberg: Offra din ende son- hur kan vi förstå 1 Mos 22? (23 sidor)
5. Olof Edsinger: Krigen i Gamla testamentet - ett försök att förstå (22 sidor)
6. Bruno Frandell: Nedslag i bibelsynsdebatten under svensk 1900-tal (84 sidor)
7. Stefan Swärd: Bibeln, församlingen och kristet lärjungaskap (10 sidor)

Jag måste börja med att säga att jag i allt väsentligt delar den bibelsyn som den här boken representerar. Jag har presenterat min bibelsyn i många inlägg här på bloggen, till exempel i texterna Är hela Bibeln Guds ord? och En evangelikal bibelsyn. Den här boken argumenterar för Bibelns historiska tillförlitlighet och den gör det bra. Författarnas svar på frågan om Bibeln är myt eller sanning är klart och tydligt: Bibeln är Guds ord och därför sann i allt som den påstår. De ger goda argument för sin övertygelse. Det gör den här boken till ett viktigt inlägg i den svenska debatten om bibelsynen.

Men när det är sagt måste jag ändå komma med några kritiska synpunkter. Boken är som många antologier ojämn och dessutom tycker jag att den är ologisk i sin struktur. Den kunde ha varit så mycket bättre. Låt mig förklara varför.

Lucka 7: Christmas is just around the corner

Snart är julen här. Det är redan den andra advent. Idag finns det ingen bok i luckan (Jag måste ju läsa ut böckerna innan jag recenserar dem), så det blir en sång istället. Vår son Joel har skrivit en jullåt, arrangerat den fyrstämmigt och sjunger alla stämmorna själv. Det är årets bästa jullåt om jag får bestämma. Bra musik och bra budskap. För vad handlar egentligen julen om?