Frikyrkan historiskt förankrad

Här kommer nu hela min artikel om frikyrkans historiska förankring. Den publicerades i Dagen den 28 mars. 

Nyheten om att Ulf Ekmans blir katolik har orsakat en debatt om kyrkans sanna natur. Det verkar som att många utgår från att det är de historiska kyrkorna som står för den historiska kontinuiteten med urkyrkan. Frikyrkorna betraktas som en historisk parentes. De katolska och ortodoxa kyrkorna med sina rika traditioner attraherar många. Peter Halldorf är en av dem som vill leda frikyrkofolket i den riktningen och det lyser igenom i hans artikel om en evangelisk katolicitet (Dagen 19/3).  Jag vill här peka på en frikyrklig teologi om församlingen och en alternativ syn på kyrkans historia.

Peter Halldorf skriver i sin artikel att den svenska frikyrklighetens förgrundsgestalter inte hade för avsikt att bilda nya kyrkor, utan bara ville förnya den Svenska kyrkan. Det stämmer inte alls. Den svenska frikyrkans pionjärer var baptister och de hade en helt annan vision. Deras vision var inte att förnya den institutionella kyrkan, utan att återupprätta den nytestamentliga församlingen. De menade att allt som är nödvändigt för att bygga församlingar finns i Bibeln och att de historiska kyrkorna hade lämnat Nya testamentets enkla församlingsordning och infört praktiker och traditioner som stod i strid med Skriften. Speciellt kritiska var de till statskyrkosystemet och folkkyrkotanken, det vill säga att kyrkan stod i förbund med staten och att hela folket räknades som medlemmar. Det var övertygelsen om den fria församlingen som bar baptistpionjärer som F.O. Nilsson och Anders Wiberg. De ville grunda församlingar som var fria från staten och där medlemskapet var frivilligt och grundat på en personlig tro. De hade en teologisk övertygelse om församlingens väsen och den hade de fått från Bibeln och från den frikyrkliga traditionen. När frikyrkorörelsen kom till Sverige i mitten på 1800-talet var den nämligen ingen nyhet.

Den fria församlingen är ingen historisk parentes

Idag har jag en debattartikel i tidningen Dagen. Den handlar om att frikyrkan har en historisk förankring och är grundad i en alternativ syn på kyrkan och kyrkans historia. Jag anser att det behövs ett försvar för en frikyrklig församlingssyn i denna tid då många attraheras av de historiska kyrkorna. Därför har jag skrivit den här artikeln. Så här inleds den:

"Nyheten om att Ulf Ekman har blivit katolik har orsakat en debatt om kyrkans sanna natur. Det verkar som att många utgår från att det är de historiska kyrkorna som står för den historiska kontinuiteten med urkyrkan. Frikyrkorna betraktas som en historisk parentes. De katolska och ortodoxa kyrkorna med sina rika traditioner attraherar många. Peter Halldorf är en av dem som vill leda frikyrko­folket i den riktningen och det lyser igenom i hans artikel om en evangelisk katolicitet (Dagen 19/3). Jag vill här peka på en frikyrklig teologi om församlingen och en alternativ syn på kyrkans historia.

Peter Halldorf skriver i sin artikel att den svenska frikyrklighetens förgrundsgestalter inte hade för avsikt att bilda nya kyrkor, utan bara ville förnya den Svenska kyrkan. Det stämmer inte alls. Den svenska frikyrkans pionjärer var baptister och de hade en helt annan vision.
Deras vision var inte att förnya den institutionella kyrkan, utan att återupprätta den nytestamentliga församlingen. De menade att allt som är nödvändigt för att bygga församlingar finns i Bibeln och att de historiska kyrkorna hade lämnat Nya testamentets enkla församlingsordning och infört praktiker och traditioner som stod i strid med Skriften."

Om du vill läsa hela artikeln finns den här. Om ett par dagar kommer jag att lägga hela texten här på Barnabasbloggen. 

M4 - ett utmärkt verktyg för att träna pionjärteam

Den gångna helgen var jag med på den fjärde modulen i M4-träning för pionjärteam. Nu har de första fyra teamen snart gått igenom hela processen och ytterligare sex är snart halvvägs. Vi träffades två dagar på Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa och körde modul 2 och modul 4 parallellt.

M4 är utvecklat i Norge och används i flera europeiska länder. När vi nu har genomfört den första omgången med pionjärteam i Sverige kan jag konstatera att det är ett mycket bra processverktyg, som verkligen får teamen att utvecklas och förverkliga sin vision. De tio team som nu är med i processen är utspridda över Sverige och kommer från EFK, EFS, EK och SAM. Det är dessa fyra samfund som nu samarbetar aktivt i M4. Frälsningsarmén är också med, men har ännu inte haft med något team.

M4 bygger på missionsbefallningen i Matt 28:18-20 och består av fyra moduler som alla har ett tema som börjar på m. Därav beteckningen M4.

M -1 Master. Den första modulen är Master ("Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden") och den tar upp Guds rike och att det är Jesus som bygger församlingen. Den tar också upp frågan om vem som kan vara en församlingsplanterare, vikten av en tydlig vision och hur man bygger ett team.

M2 - Mission. Den andra modulen fokuserar på att nå ut till nya människor ("Gå därför ut"). Den handlar om att vara älskad och sänd, att ta sig ut ur sin bekvämlighetszon och hur vi behåller ett utåtriktat fokus. Det handlar också om hur vi lyssnar till skörden och om att förkunna evangeliet inte bara med ord, utan också med goda gärningar och under och tecken.

Ulf Ekman, påven och kyrkans enhet

Ulf Ekman konverterar till den katolska kyrkan. Nyheten slog ner som en bomb i söndags, men var ändå inte helt oväntad av dem som följt Ekmans utveckling under senare år. Det är många som kommenterat detta. I dessa tider är det många inom frikyrkorna som attraheras av de historiska kyrkorna och jag ser ett stort behov av att lyfta fram en genomtänkt frikyrklig/baptistisk teologi om församlingen. Jag börjar med att publicera en text om kyrkans enhet, som jag skrev i samband med att påven avgick förra året. Den kommer här i något uppdaterad form.

Den katolska kyrkan fascinerar, attraherar och provocerar. Många med en frikyrklig bakgrund störs av den stora uppdelningen inom den protestantiska och frikyrkliga kyrkofamiljen och attraheras av den katolska kyrkans organisatoriska enhet under påvens ledarskap. Detta är något som även Ulf Ekman framhåller när han förklarar varför han ska lämna Livets Ord och konvertera till den katolska kyrkan. Därför vill jag passa på och ge en baptistisk och frikyrklig syn på kyrkans enhet och jag tar min utgångspunkt i den nicenska trosbekännelsen formulering.

Den nicenska trosbekännelsen fick sin slutliga form i Konstantinopel 381 e.Kr och omfattas i princip av alla kristna kyrkor. Den säger att vi tror på: "en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka". Vad menas med det? Det här är mitt svar på den frågan.

En flerstämmig församling

För två veckor sedan hade vi besök av Stuart och Sian Murray Williams från England. De var i Jönköping i fyra dagar och talade i några olika sammanhang. bland annat på ALT och på Mariannelunds folkhögskola. Den främsta anledningen till deras Sverigebesök var dock konferensen om den flerstämmiga församlingen i Allianskyrkan i Jönköping. Begreppet flerstämmig församling har lanserats på svenska genom Stuart och Sians bok med just den titeln (boken presenteras här) och det handlar om att bygga församlingen så att många gåvor kommer i funktion och många stämmor får höras i församlingens liv. Under konferensen behandlades fyra olika ämnen; flerstämmigt lärande, flerstämmig gudstjänst, flerstämmig församling och mission och flerstämmig gemenskap. Dessa ämnen präglade på ett eller annat sätt alla fyra dagarnas undervisning.

Stuart och Sian fick svara på många frågor under eftermiddagens storforum (foto: Kenneth Petersson)

Stuart Murray har besökt Sverige regelbundet i snart 20 år och talat i flera olika sammanhang. Det här var tredje gången jag var med och arrangerade en konferens med honom, men det var första gången han talade i Sverige tillsammans med sin fru Sian. Det var också första gången han besökte Jönköping och Svenska Alliansmissionen. För mig var det väldigt roligt att få introducera Stuart och Sian till mina egna sammanhang; Jönköping, Råslätt, SAM och Mariannelund och inte minst att få välkomna dem till vårt eget hem. 

Anabaptismen och missionsbefallningen

1500-talets anabaptister tog missionsbefallningen på allvar. Idag har jag läst en mycket intressant och lärorik artikel på fjorton A4-sidor om hur den anabaptistiska rörelsen missionerade på 1500-talet. I artikeln finns mycket intressant som vi kan ha nytta av idag. Så varsågod, här finns nyttig och inspirerande läsning för den intresserade: 

Anabaptists and the Great Commission in the Reformation av Hans Kasdorf.

Jag kanske försöker mig på en sammanfattning av artikeln så småningom. 

Utvalda i Kristus

Mitt förra inlägg om kalvinism i Sverige har fått många kommentarer. Jag har bland annat blivit utmanad att förklara hur jag själv tolkar det Paulus skriver i Efesierbrevets första kapitel om att vi är utvalda och förutbestämda. Det är ett stort ämne och jag väljer att svara här i ett nytt blogginlägg. Jag är förstås medveten om att det finns olika tolkningar av den här texten, men i all ödmjukhet vill jag nu presentera vad jag tror att Paulus vill säga och samtidigt ge några argument för min tolkning. 

I den grekiska grundtexten är Ef 1:3-14 en enda lång mening Det är en lovprisning till den treenige Guden och talar om Faderns (1:3-6), Sonens (1:7-12) och Andens (1:13-14) roll i Guds frälsningsplan.

Texten handlar om alla andliga välsignelser vi har i Kristus (1:3). Nyckelordet är i honom. I honom är vi utvalda att vara heliga och förutbestämda till att få söners rätt. I honom har vi fått nåden, blivit friköpta och fått förlåtelse, i honom har vi fått den helige Ande. Allt för att Gud skall få pris och ära (1:6, 12, 14)

Frågan är då vad Paulus menar med att vi är utvalda och förutbestämda. Så här skriver han: "liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom. I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut" (Ef 1:4-5, SFB). Fokus i texten ligger på Kristus och de välsignelser vi har i honom. Det är Kristus som är den utvalde. Jag tror att Paulus tänker så här: Alla som är i Kristus delar hans utkorelse. De är utvalda i honom. Det betyder inte att Gud har utvalt vissa personer att vara i Kristus och förbigått andra. Jag tror att man missförstår vad Paulus vill säga om man tolkar det som att Gud har utvalt vissa till frälsning och inte andra. Vad han vill säga är helt enkelt att Guds frälsningsplan i Kristus låg klar redan före världens skapelse. Hans frälsningsplan handlar om Kristus och att sammanfatta allt i honom. Alla som är i Kristus är utvalda i honom till att vara heliga, alltså utvalda att vara avskilda för honom, bli lika honom och tjäna honom. Att vara utvald handlar om att ha blivit kallad till ett heligt liv, och det är denna helighet som är fokus i Efesierbrevets andra hälft.