lördag 27 oktober 2018

Hur förändrar man kulturen i en församling?

Alla församlingar har en kultur. Det har förresten alla sammanslutningar av människor (familjer, föreningar, företag m.m.). Kulturen i en församling handlar om hur saker och ting fungerar i just den församlingen. Det som sitter i väggarna, som man brukar säga. Kulturen är det som sker automatiskt när ingen talar om hur vi ska göra. I mitt arbete besöker jag många olika församlingar och jag har observerat hur olika kulturen kan vara i olika församlingar, till och med i samma samfund. I en del församlingar pratar man tro med varandra på ett naturligt sätt, i andra gör man det inte. I en del församlingar pratar man om svåra och känsliga ämnen, i andra undviker man allt som är känsligt. I en del församlingar är medlemmarna äkta mot varandra och öppna med sina svagheter och sår, i andra verkar det som att många döljer sig bakom en fasad. I en del församlingar tar man itu med konflikter på ett konstruktivt sätt och i andra sopar man dem under mattan. I en del församlingar tänker man bara på att den egna församlingen ska växa, i andra tänker man också på att sända iväg människor till nya platser. Jag skulle kunna fortsätta och nämna fler saker. Allt detta handlar om kultur. Har du någon gång funderat på vilken kultur ni har i er församling? Har du någon gång tänkt att du skulle vilja ändra på den?

Det är faktiskt väldigt svårt att förändra kulturen i en församling. Jag skulle säga att det är bland det svåraste som finns. När man planterar en ny församling har man förmånen att få vara med och prägla kulturen, och den kultur som formas under de första åren kommer att finnas kvar under lång tid. När kulturen väl har satt sig, är den mycket svår att förändra.

Det brukar sägas att: "Culture eats strategy for breakfast". Du kanske har varit med om det. Någonting skulle förändras i församlingen och därför tog ni fram en strategi, gjorde en handlingsplan och satte upp mål för förändringen. Det gick bra i början när alla var fokuserade, men efter ett tag föll allting tillbaka i det gamla och allt blev som det brukade vara. Kulturen käkade upp strategin! Det har hänt mig också. Det räcker inte att göra handlingsplaner och sätta upp mål om man vill skapa förändring. Det är nödvändigt att förändra kulturen om förändringen ska bli bestående. Hur gör man det?

Jag har jobbat en del med att förändra kulturen i olika sammanhang under de senaste åren och idag vill jag dela med mig av mina erfarenheter. Jag har gjort en lista med fem punkter som jag tror är viktiga för att kunna förändra en kultur. Här följer den i en mycket kortfattad form:

tisdag 23 oktober 2018

Vi är olika - Några reflektioner om personlighetstyper och tester

Jag var nitton år och tillbringade sommaren i ett evangelisationsteam i Frankrike. Jag och Kerstin hade varit ihop i drygt ett år och vår relation hade krånglat till sig ordentligt. Vi hade bestämt oss för att ta en paus över sommaren och fundera var och en på sitt håll över hur det skulle bli i framtiden. I Frankrike läste jag boken Behärskad av Anden - temperamenten i ett nytt perspektiv av Tim Lahaye, och jag överdriver inte när jag säger att den räddade vår relation.

De fyra temperamenten

Boken handlar om att vi människor är olika, att det finns olika personlighetstyper, ingen typ är bättre eller sämre än någon annan, alla har svaga och starka sidor, genom att fyllas av och behärskas av den helige Ande kan man övervinna svagheterna i sin personlighet och utveckla styrkorna. Den här boken öppnade verkligen mina ögon. Jag förstod mig själv mycket bättre, och framför allt förstod jag Kerstin mycket bättre. Jag förstod dessutom varför vår relation hade blivit så komplicerad och min egen skuld i det.

Tim Lahaye utgår från teorin om de fyra temperamenten. Den har sina rötter i det antika Grekland och går tillbaka till läkaren Hippokrates, som levde 460-370 f.Kr. Denna teori delar in människor i fyra grundläggande personlighetstyper: koleriker, sangviniker, melankoliker och flegmatiker (de kan naturligtvis blandas i alla möjliga kombinationer). Denna teori användes och utvecklades av några kristna författare under senare delen av 1900-talet, bland annat av den amerikanske pastorn Tim Lahaye och den norske prästen Ole Hallesby. (Ja, det är samme Tim Lahaye som har skrivit Left Behind-serien. Jag kan inte förneka att jag har haft stor nytta av hans böcker om temperamenten, även om jag inte gillar hans eskatologi.) När jag läste Behärskad av Anden sommaren 1978 kände jag igen mig själv i kolerikern och jag kände igen Kerstin i melankolikern och jag förstod varför våra personligheter krockade så ofta. Senare läste jag fler böcker i ämnet och då insåg jag att jag även har lite flegmatiker i mig.

PAIE

När jag var 35 år började jag jobba som bibellärare på Mariannelunds folkhögskola. Där stötte jag på andra teorier om personlighetstyper. Först fick jag göra ett PAIE-test, som mycket handlar om hur man fungerar som ledare. PAIE delar också in människor i fyra grundläggande typer: producerare, administratörer, integrerare och entreprenörer. Om man jämför med de fyra temperamenten kan man säga att produceraren ungefär motsvarar kolerikern, entreprenören motsvarar i någon mån sangvinikern, integreraren motsvarar melankolikern och administratören motsvarar flegmatikern. Det är inte exakt samma definitioner, men det finns likheter. När jag senast gjorde ett PAIE-test blev jag mest producerare och entreprenör och det visar ju att det också finns skillnader.

måndag 22 oktober 2018

Vad är synd?

Jag har noterat hur svårt det kan vara för kristna ledare att tala om synd. Jag har också tänkt på att jag inte har skrivit så många texter om synd här på Barnabasbloggen, så nu är det väl dags att skriva något om detta besvärliga ämne. Vad är synd egentligen? I den här texten ska jag först ge en definition av vad synd är och sen kommer jag att presentera en lista med specifika synder. Jag hoppas att du vill läsa.

En definition

Det sägs ofta att den ursprungliga betydelsen för det grekiska ordet för synd (hamartia) är att missa målet. "Synd är att missa målet" låter bra, men det är inte så lätt att förstå vad det innebär i praktiken. I grunden handlar det om att man missar Guds mål med sitt liv, det vill säga att man inte gör Guds vilja och inte håller hans bud.

Om vi då ska ska utgå från hur Bibeln definierar synd är det naturligt att börja i berättelsen om den första synden i 1 Mos 3. Där läser vi om hur Adam och Eva bryter mot Guds bud genom att äta av den förbjudna frukten och detta ger oss en illustration av den bibliska definitionen på synd. Synd är i grunden att bryta mot Guds bud. Detta stämmer också med den tydligaste definitionen av synd som finns i Nya testamentet. "Den som syndar bryter också mot lagen, ty synd är laglöshet" (1 Joh 3:4), eller "synd är brott mot lagen", som SFB15 översätter.

Det finns också andra definitioner av synd i Nya testamentet och de bör naturligtvis också vägas in i resonemanget:

"Den som vet hur man handlar rätt, men inte gör det, han begår en synd." (Jak 4:17)

"Men den som äter fast han hyser betänkligheter är dömd därför att han inte handlar i tro. Allt som inte sker i tro är synd." (Rom 14:23)

"Varje orätt är en synd, men det finns synd som inte är en dödssynd." (1 Joh 5:17)

Grunddefinitionen för synd är alltså att bryta mot Guds bud (1 Joh 3:4). Det betyder förstås att varje orätt man gör är en synd (1 Joh 5:17), men man kan också vända på det och säga att det är synd att inte göra det rätta, så kallade underlåtenhetssynder (Jak 4:17). Dessutom kan tydligen saker som egentligen inte är mot Guds bud bli till synd om man går emot sitt eget samvete och gör något som man har betänkligheter inför (Rom 14:23).

fredag 12 oktober 2018

Bokpresentation: What Jesus Started

Jag har varit lite krasslig och hemma några dagar. Då har jag passat på att läsa en av böckerna i den stora högen med olästa böcker, nämligen Steve Addisons What Jesus Started - Joining tne Movement, Changing the World.

Boken handlar om hur Jesus startade en församlingsplanterande missionsrörelse och hur den fortsätter in i vår tid.

Boken kretsar runt sex aktiviteter som präglar missionsrörelser. De är så enkla att de kan ritas på en servett (se bilden nedan), men samtidigt så djupa och innehållsrika att de förtjänar vårt fulla fokus. De sex aktiviteterna är:

  1. Se målet. Missionsrörelser deltar i Guds mission och har målet att nå allt längre med evangeliet tills alla folk har fått höra. 
  2. Knyt kontakter med människor. Det handlar om att gå över gränser för att skapa kontakt med människor som Gud har förberett. 
  3. Dela evangeliet om Jesus Kristus och Guds rike på många olika sätt. 
  4. Träna lärjungar. Det handlar om att leda människor till tro på Kristus och lära dem att hålla alla de bud som Jesus har gett oss, inklusive budet att göra andra till lärjungar. 
  5. Samla gemenskaper. Det handlar om att forma nya troende i nya gemenskaper och församlingar. Församlingsplantering är en del av missionsuppdraget. 
  6. Multiplicera arbetare. Missionsrörelser tränar arbetare och sänder ut dem i team till nya platser och nya sammanhang för att evangeliet ska spridas (på bilden nedan illustreras den sjätte aktiviteten med ett kryss.