Bibelundervisning på nätet

För den som vill lära känna Gud är Bibeln en nödvändig bok. Bibeln är Guds ord och han talar genom den. Därför är det betydelsefullt med en god bibelkunskap. Tyvärr är detta ofta en bristvara bland kristna i vårt land. Rom 10:17 heter en ny sajt där man kan ladda ner och lyssna på god bibelundervisning.

Sajten har fått sitt namn från den vers i Romarbrevet där Paulus talar om förkunnelsens betydelse: "så bygger tron på förkunnelsen och förkunnelsen på Kristi ord" (Rom 10:17).

Så här presenteras sajten: "Målet med sajten är att sprida god bibelundervisning. Vi utgår från Lausannedeklarationen i våra värderingar. Varje talare svarar själv för sin undervisning, men vi har valt materialet för att vi anser att det avspeglar vår grundsyn."

Bakom sajten står några privatpersoner i Göteborg och predikningarna ges ut i samarbete med förkunnarna. Nu i starten har man främst lagt ut predikningar där Roland Hellsten går igenom Bibeln bok för bok. Att lyssna på hans undervisning kan vara ett bra sätt att lära sig mer om Guds ord.

Tänker du rösta?

Om tre veckor är det riksdagsval. Jag har ännu inte bestämt mig om jag ska rösta eller vad jag i så fall ska rösta på. Jag har röstat i alla riksdagsval och folkomröstningar sen jag fick rösträtt (det är 33 år sedan). Det har varit en självklarhet. Jag har alltid röstat på kd eftersom det partiet har varit närmast mina egna värderingar. Men den här gången är jag inte så säker.

För första gången överväger jag på allvar att inte rösta. Jag har tagit intryck av Elof och Anton på Kristen underjord som argumenterar för att inte rösta i politiska val. Anton Lundqvists mycket intressanta C-uppsats om kristen anarkism kan laddas ner här.

I Australien var det parlamentsval förra veckan. Även där diskuteras frågan om att rösta i de kristna leden. On The Road är en tidskrift som ges ut av Anabaptist Association of Australia & New Zealand. Augustinumret (nr46) handlar om valet och ett antal skribenter med olika politiska åsikter kommer till tals. Det är mycket intressant läsning och ger bränsle för mina funderingar. On The Road kan laddas ner här.

Som det känns idag tror jag ändå att jag kommer att rösta. Jag tänker så här. Alla länder måste styras på något sätt. Demokrati är det minst dåliga sättet. Demokrati låter även de små människorna vara med och påverka hur samhället styrs. Det är en förmån att få rösta på den man tycker är bäst (eller minst dålig) att leda landet. Därför tror jag att jag ska rösta.

Men på vem? När jag gjorde SVT:s valpejl visade det sig att det är fyra partier som jag sympatiserar med till ca 70%. Det gjorde det inte enklare. Det finns många viktiga frågor i valet, men en av de viktigaste för mig är en generösare flyktingpolitik.

Som Jesu lärjungar ska vi leva i världen, vara salt och ljus och påverka samhället genom våra liv och vårt vittnesbörd. Vår kallelse är inte att ha makten i samhället, utan att tjäna det och påverka det underifrån. Vi ska vara en profetisk minoritet. Liksom israeliterna i Babylon ska vi söka det omgivande samhällets bästa, även om vi inte känner oss hemma i det. "Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren för den. Ty dess välgång är er välgång" (Jer 29:7). Om kristet samhällsengagemang finns det mycket att säga och många olika förhållningssätt. En som skrivit mycket om detta är John Howard Yoder. Hans bok om Jesu politik finns nu i en ny förenklad och bearbetad version av australiensaren Nathan Hobby. Ladda ner den här: The Politics of Jesus. Kristen Underjord håller på att översätta denna förenklade version till svenska och första kapitlet publiceras här.

Fram till valdagen är jag öppen för att övertygas. Hur tycker du att jag ska göra? Ska jag rösta och i så fall på vem? Hur tänker du göra och varför? Det vill jag gärna veta.

Dagen skriver om valet 1, 2, 3, 4, 5 och 6.

Intervjuad i Dagen

För ett par veckor sedan skrev jag om hur man prövar en andlig tjänst. Tidningen Dagens Josefin Lilja ringde och ställde några frågor och idag kom det en artikel i tidningen. Det blir förstås lite korthugget och ofullständigt, men jag är ändå nöjd med artikeln. Det är uppmuntrande att det jag skriver här på Barnabasbloggen blir uppmärksammat. Förhoppningsvis är det någon som får hjälp av det.

Fördraget Nåd och sanning

I samband med bönekampamjen för muslimvärlden under fastemånaden Ramadan har det antagits ett fördrag om relationerna mellan kristna och muslimer. Fördraget heter Nåd och sanning och jag presenterar här en förkortad svensk version. Texten finns i sin helhet på engelska här.

Strävan efter Kristuslika relationer med muslimer

1. Att vara trogna Guds sanning − hela sanningen

Vi vill inte förminska muslimer, utan förhålla oss till dem på ett sätt som vilar på den kristna trons centrala övertygelser. Att möta muslimer med respekt, förståelse och kärlek innebär också att vara trogen evangeliets kärna. Jesus är Herre, och förlåtelse, frälsning och evigt liv är fria gåvor som vi fått av nåd och som finns tillgängliga för alla människor genom omvändelse och tro på Jesu död och uppståndelse. Vi vill lyda Guds fullkomliga vilja, vilket får konsekvenser för alla områden i våra liv här på jorden (Matt 22:37, 39, 28:20; Mika 6:8).

2. Att ha Jesus i centrum när vi umgås med muslimer

Vårt fokus ligger på Jesus, evangeliets kärna (1 Kor 2:2), och när vi möter muslimer vill vi ha honom i centrum eftersom han är evangeliets verkliga skatt. Då riskerar inte evangeliet att sammanblandas med falsk kristendom, med patriotism eller västerländsk civilisation och livsstil. Jesus är vår förebild och vi vill förkroppsliga honom i allt det vi säger och gör.

3. Att vara trovärdiga och barmhärtiga i ord och handling

Vi strävar efter att vara korrekta när vi talar om muslimer och deras tro. Överdrifter och ord tagna ur sina sammanhang ska inte finnas hos dem som följer Jesus (Matt 12:36, 2 Mos 20:16, Matt 7:12, Matt 22:39). Vi hävdar att det är viktigare att förkunna evangeliet än att försvara vår egen kultur.

4. Att vara vis i ord och vittnesbörd

Guds ord manar oss att vara visa när vi delar vår tro. “Visa klokhet i umgänget med de utomstående och ta väl vara på tiden” (Kol 4:5, Jak 3: 17-18). Vi bör präglas av en opartisk och uppriktig attityd, varken släta över viktiga sanningar eller undanhålla delar av sanningen.

5. Att vara respektfulla och frimodiga när vi vittnar

I lydnad till Guds ord strävar vi efter att visa respekt och frimodighet när vi vittnar, och vill i Fridsfurstens anda presentera evangeliet på ett positivt sätt. Vi attackerar inte den andre men undviker för den skull inte sanningen (1 Pet 3:15). Går vi till bibeln finner vi där flera exempel som utmanar oss att ta efter de första kristnas frimodighet i att dela evangeliet (t ex Apg 4:31; 9:27–28; 13:46; 17:30–31; 19:8).

6. Att vara förståndiga i en ”googlande” värld

Tidigare när en ledare för en religiös grupp delade sitt budskap nådde det oftast bara det egna sammanhanget Idag kan det spridas runt hela världen. När vi då försöker förklara vilka vi är, vad vi tror på, vad vi gör och varför, riskerar våra ord att nå långt bortom vår tilltänkta lyssnarskara. Visst kan man försöka korrigera kontroversiella uttalanden i efterhand. Men skadan är redan skedd. Här behövs mycket vishet (Ords 17:27).

7. Att ihärdigt ropa efter religionsfrihet

Vi står bakom rätten till religionsfrihet för alla personer och alla samhällen, och försvarar muslimers rätt till att på ett respektfullt sätt få uttrycka sin tro bland kristna, såväl som kristnas rätt till att uttrycka sin tro med respekt bland muslimer. Vi står dessutom bakom både kristnas och muslimers rätt att ändra sin religiösa övertygelse, sina seder och bruk eller religiösa tillhörighet efter sitt eget samvete (2 Kor 4:2). Vi är alltså emot alla former av religiös förföljelse mot såväl muslimer, kristna som mot övriga troende.

8. Att föra en fredlig dialog utan att för den skull kompromissa

Dialog mellan muslimer och kristna skapar möjlighet till ökad förståelse för muslimer. Det ger oss möjlighet att bygga relationer, dela vår tro, och vara delaktiga i att skapa fred. Precis som Paulus i Apostlagärningarna samtalade med människor (Apg 17:2, 17) vill även vi vara frimodiga och respektfullt dela evangeliet utan kompromisser.

9. Visa alla kärlek

Muslimerna utöver världen är våra grannar, för att använda Jesu egna ord (Luk 10:29–37). Guds uppmaning till sitt folk att ”älska sin nästa som sig själv” (3 Mos 19:28, Luk 10:27b) står fast i alla tider, och både de som stiftar fred och de som älskar sina fiender beskrivs i bibeln som ”Guds söner (eller döttrar)” (Matt 5:9, 44, Luk 6:35). De kallas Guds barn eftersom de följer i fotspåren av sin Far – fridens Gud (Fil 4:9; 1 Tess 5:23). Och de som vänder andra kinden till och svarar sina fiender med självutgivande kärlek, manifesterar enligt bibeln evangeliet (Rom 5:10; Kol 1:21).

30 Dagar i bön för muslimvärlden

På onsdag inleds Ramadan, muslimernas fastemånad. Samma dag inleds en 30-dagars förbön för världens muslimer. Jag hoppas att även du vill vara med och be. Det tänker i alla fall jag göra. Till hjälp har jag det lilla häftet 30 Dagar i 2010 i bön för muslimvärlden. Det ger mycket god information om Islam och muslimska folkgrupper och innehåller en bönekalender med böneämnen för varje dag under Ramadan. Häftet kostar 20 kronor och kan beställas från Operation Mission. Bönekampanjen är internationell och i Sverige stöds den av Evangeliska Frikyrkan, Open Doors, UMU och OM. Man kan också följa bönekampanjen på dess internationella hemsida. Så här skriver OM Sveriges ledare Martin Ström på sin blogg:

Upprop förbön!

Nedräkning pågår! Onsdagen den 11 augusti startar 30 dagars global förbön för muslimer i samband med att muslimernas fastemånad Ramadan börjar. Det som började med ett litet bönemöte 1992 har med årens lopp vuxit till en bönerörelse som engagerar miljoner kristna världen över. Vi ber FÖR muslimer - inte emot! Vi ber på olika sätt att ljuset från Jesus Kristus ska nå fram till muslimer världen över. Vi ber att evangeliets transformerande kraft ska påverka samhällsutvecklingen runt om i världen. För oss i OM teamet utgör böneguiden en självklar inspiration vid vår dagliga morgonbön kl. 09:30. I år utger vi böneguiden översatt till svenska tillsammans med flera andra organisationer samt EFK. Du kan beställa den från oss här för endast 20 spänn eller följa med på hemsidan www.30-days.net

Varför ska vi be för muslimer?

För att varje muslim är innerligt älskad av Gud. Jesu död på korset är en försonande kärleksförklaring till ALLA människor i ALLA folkgrupper. I varje muslimsk folkgrupp finns avtryck av skaparens godhet och kreativitet. I deras olika språk, matkultur, attityder och vardagsliv. Precis som i vår kultur och sammanhang finns där också tydliga spår av vår trasighet och vår uppror mot Gud och det som främjar verkligt liv. Här delar vi alla det djupa behov av evangeliet som är Guds kraft till frälsning för var och en som tror. Låt oss därför be... och söka djupare relation med muslimer som finns både omkring oss och längre bort.

Nyhetssändningarna igår lördag kablade ut nyheten om att en läkargrupp på 10 personer skjutits till döds i Afganistan. De arbetade för International Assistance Mission och motivet för dådet är fortfarande oklart. En oerhört tragisk händelse där människor återigen bragts om livet som inget annat önskade än att få vara en utsträckt, läkande hand för människor i nöd. Måtte händelsen ge ytterligare djup i förbön som andas: - HERRE FÖRBARMA DIG!

Martin Ström

Dagen rapporterar om dödsskjutningarna i Afganistan här och här. Uppdatering den 9/8 här. Uppdatering i Dagen den 10/8 här.

Här finns en artikel om att sprida Guds ord till muslimer i Sverige. Den 11/8 skriver Dagen om bönekampanjen.

Nya församlingar för en ny tid

Det behövs nya församlingar i Sverige. Det är jag övertygad om. Men hur ska de egentligen se ut? Dagen idag presenterar några olika förslag. Ska vi kanske söka oss till den ortodoxa traditionen eller är det torontoväckelsen som är vägen? Är det kanske det sociala arbetet som är kyrkans viktigaste kännetecken eller är det att skapa en "Kom som du är kultur" där inga perfekta människor är tillåtna?

Det finns säkert lite sanning i flera av de här förslagen. Mest tveksam är jag till att söka svaret i den ortodoxa kyrkan. I frikyrkliga kretsar har det länge funnits en dragning till det ortodoxa. Redan på 80-talet fick vi en svensk gren av Evangelical orthodox Church i S.t Petrus församling i Halmstad. Sen har vi förstås Peter Halldorf och retreatverksamheten på Bjärka Säby och nu den nya ortodoxa församlingen i Mölndal som Dagen berättar om idag. Det finns säkert en del gott att hämta i denna tradition och många frikyrkliga attraheras av det andliga djupet och den omfattande liturgin. Dock tror jag att detta är en återvändsgränd. Det kan möjligtvis attrahera en liten grupp redan kristna, men jag tror inte att det kan bidra till att nå ut till den sekulariserade och postmoderna svensken. Det räcker inte med att gå tillbaka till kyrkofäderna, vi behöver gå tillbaka ända till Nya testamentet och finna mönsterbilden för församlingen i Apostlagärningarna. Där finner vi en enkel organisk kyrka utan invecklade liturgier, prästämbeten, ikoner, kyrkliga hierarkier, ämbetstitlar, prästdräkter och ståtliga kyrkobyggnader. Sådant kom in senare och jag anser att det skymmer Kristus. Jag tror att framtidens kyrka finns i Apostlagärningarna.

Att gå tillbaka till Apostlagärningarna för att finna mönsterbilden för församlingen betyder naturligtvis inte att man kan strunta i kyrkohistorien. Genom kyrkans tvåtusenåriga historia finns det många goda förebilder och rörelser att lära av. Jag har presenterat några av mina favoritböcker om kyrkohistoria här. Det är speciellt två historiska rörelser som jag tror kan hjälpa oss att komma rätt när vi planterar nya församlingar i vår tid. Dels är det den keltiska kyrkan (ca 500-800) och dels är det den anabaptistiska rörelsen på 1500-talet. Läsare av Barnabasbloggen vet förstås att jag står allra närmast anabaptismen. Om jag skulle välja den rörelse i kyrkans historia som ligger närmast Apostlagärningarnas kristendom skulle det definitivt bli anabaptismen på 1500-talet. Så högt håller jag den. Den var inte felfri, men den var radikal och biblisk.

Sverige är ett missionsfält. Många människor i vårt land har inte någon kristen gemenskap i sin närhet. Därför behövs det nya församlingar på många olika platser i Sverige. Om du vill vara med och starta och bygga upp nya församlingar eller "omplantera" gamla församlingar har Mariannelunds folkhögskola en distansutbildning för dig. Vi erbjuder också kortkurser om församlingsplantering. Den första äger rum 3-4 september och har rubriken Församlingsplanteringens ABC. Om du kommer på den får du del av intressant undervisning och vara med och bearbeta frågorna om hur nya församlingar ska byggas i Sverige i vår tid för att nå ut och växa genom att nya människor kommer till tro och blir lärjungar. Det är ju det som är vårt uppdrag. En viktig aspekt av detta är det som Thomas Österberg tar upp i sin utmärkta ledare i Dagen. Den handlar om att församlingen måste vara en öppen och välkomnande gemenskap där det är lätt att känna sig hemma och känna igen Jesus. Det tror jag också.

Här finner du några av mina tidigare inlägg om församlingen.

Församlingens DNA

Vad är en församling?

En fungerande församling

Det blåser från väster

I oktober 2008 skrev jag ett par texter om den keltiska kyrkan. Du finner dem här: Den keltiska missionen och Lite mer om keltisk missionsstrategi. Där argumenterade jag för att vår tids kyrka har mycket att lära av den keltiska kyrkan på de brittiska öarna ca 500-800 e.Kr.

Nu har det kommit en ny bok på svenska som handlar om detta. Den heter Vindarna från väster - lärdomar från den keltiska kyrkan och är utgiven av Logos Media. Boken är skriven av Per-Eive Berndtsson, präst i Johanneskyrkan Kornhill i Halmstad (EFS). Församlingen är ett slags "keltiskt kloster i modern tappning". Jag har tidigare presenterat boken här. Nu är det dags för en lite längre recension.

Boken är på 250 sidor och den är indelad i tre delar. I bokens första del gör författaren en omvärldsanalys och försöker beskriva det postmoderna Sverige vi lever i idag. Han gör det på ett kortfattat och tydligt sätt och visar att han har en stor känslighet och lyhördhet för den kultur han lever i.

Bokens andra del berättar historien om den keltiska kyrkan. Med början Patricks missionsarbete på Irland på 400-talet får vi lära känna en annorlunda missionsrörelse som påverkat hela Europa. Några av de keltiska missionsledare som presenteras är Columba, Aidan, Hulda och Columbanus. Författaren har gjort grundlig efterforskning och presenterar historien på ett förtroendeingivande sätt.

Den tredje delen är den mest omfattande och det är här vi får del av bokens huvudärende. På ett tydligt och praktiskt sätt får vi del av vad vår tids kyrka kan lära av den keltiska kyrkan. Per-Eive Berndtsson presenterar lärdomarna i tretton punkter, ett kapitel för varje punkt. Han ger många praktiska tips och exempel och delar sina egna erfarenheter från församlingsbygget i Halmstad. Boken innehåller mycket användbart för alla som vill bygga bibliska och växande församlingar i Sverige idag. Jag uppskattar särskilt betoningen på att kyrkan måste vara i samklang med sin kultur och hitta anknytningspunkter för evangeliet i den omgivande kulturen. Boken ger god vägledning för detta. Jag rekommenderar den varmt.

Tyvärr har boken en del mindre språkfel och korrekturfel. Det drar ner betyget lite grann på en annars mycket läsvärd bok. Jag kommer att använda den som kurslitteratur i distansutbildningen i församlingsplantering.

Vi kämpar för daliternas rättigheter

Jag är med i ett nätverk som arbetar för daliternas rättigheter. Här kommer en text som jag hämtat från nätverkets hemsida.

Enligt FN befinner sig ca 27 miljoner människor världen över i modernt slaveri. Av dessa finns 20 miljoner på den indiska subkontinenten. Majoriteten av dem är daliter, vilket betyder slagen i bitar eller krossad, och refererar till dem som faller utanför någon av de fyra kasterna i det hinduiska kastsystemet. Daliterna kallades tidigare för ”oberörbara” och har i tusentals år utsatts för segregering och diskriminering. Ofta har de förvägrats tillgång till utbildning och hälsovård.

För vissa daliter tar sig diskrimineringen ännu värre uttryck. Daliternas sårbara sociala, ekonomiska och utbildningsmässiga situation gör dem till lätta offer för förtryck och utnyttjande, exempelvis i form av trafficking. Kvinnor och barn trafikeras in i bordellverksamhet, tiggeri eller sexslaveri. De bestjäls på sin frihet och sin värdighet.

Dalit Freedom Network Sverige (DFNS) vill på olika sätt arbeta för att få ett slut på förtryck och diskriminering av daliter i Indien.

Informera dig om daliternas situation och bli en del i rörelsen att förbättra situationen för Indiens daliter. Du kan göra en insats!

Mer information finner du på den svenska och den internationella hemsidan:

Dalit Freedom Network Sverige

Dalit Freedom Network

Uppdatering 10/8: en artikel i Dagen tar upp daliternas situation.