Reflektioner om lärande och ledarträning

Häromdagen skrev jag om min resa till Sheffield. När vi var där fick vi bland annat lyssna till Bob och Mary Hopkins, som jobbat med församlingsplantering i 40 år (det är Bob på bilden till höger). De ägnar mycket av sin tid åt att coacha och träna församlingsplanterare och har varit med i ledningen för både församlingen St Thomas Crookes och Fresh Expressions of Church. Jag lyssnade till dem för några år sedan när de var i Sverige och presenterade Fresh Expressions.

I sin föreläsning gav Bob oss några intressanta tankar om lärande, som även finns i hans bok Coaching for Missional Leadership. Han menar att man kan dela in lärande i tre olika kategorier. Formellt lärande är sådant som sker genom formell utbildning, skola och universitet. Icke-formellt lärande är sådant man lär sig genom praktik, övning, att vara lärling hos någon, läsa på egen hand eller liknande. Lärande genom socialisering är sådant man lär sig omedvetet genom livet, genom familjen, kulturen, sammanhanget där man lever. Ett barn lär sig sitt modersmål genom socialisering. En vuxen kan lära sig ett språk genom att läsa kurser (formellt lärande) eller genom att umgås med och prata med människor (icke-formellt lärande). Bob Hopkins illustrerade detta med en triangel och betonade att Jesus använde alla tre metoderna när han tränade sina lärjungar.

Bilden är från sid 65 i boken

Coaching for Missional Leadership

Är det legitimt med kulturellt nischade församlingar? Del 3

Med anledning av min debattartikel i Dagen kommer nu den tredje och sista delen i min serie om kulturellt nischade församlingar. Den första lägger den teologiska grunden och den andra beskriver olika åsikter i debatten och ger förslag på en lösning. I den tredje kommer nu några praktiska slutsatser. 

Praktiska slutsatser

Biskop Graham Cray, som är en av förgrundsgestalterna inom Fresh Expressions of Church, skriver i artikeln Youth Congregations: right or wrong (artikeln är tyvärr inte längre tillgänglig på nätet) att den här frågan avgörs i spänningsfältet mellan mission, enhet och mångfald. Om vi bara betonar mission finns risken att kyrkan blir väldigt fragmenterad och att ingen har en meningsfull relation till kristna från andra generationer eller kulturer. Om vi bara betonar enhet kan det leda till en situation där vi bara når dem som liknar oss själva och att vi inte alls funderar på vad som behöver förändras för att de som inte är som oss (t.ex. ungdomar) ska kunna integreras i församlingen. Han berättar att han mött församlingar som säger att de vill att unga människor ska vara med i församlingen, men är helt ovilliga att förändra något för att de ska kunna trivas i den. Det är en grundläggande princip i Kristi kropp att nya medlemmar alltid innebär förändring. Om gamla församlingar inte är villiga att förändras är det bättre att starta nya församlingar som når nya människor. Graham Cray skriver: ”När det gäller tonåringarnas eviga frälsning är jag pragmatisk. Jag vill hellre att unga människor träffas och firar gudstjänst för sig själva än att de går förlorade för kyrkan och möjligen för Kristus.”

Är det legitimt med kulturellt nischade församlingar? Del 2

Här kommer den andra delen i serien om kulturellt nischade församlingar. Den första la den teologiska och bibliska grunden och den finner du här: Är det legitimt med nischade församlingar? Del 1. Serien är en fördjupning av min debattartikel i Dagen. 

Tre olika förhållningssätt

Frågan om kulturellt nischade församlingar är mycket omstridd. Bland missionsteologer och församlingsplanterare har den debatterats sen Donald McGavran lanserade HUP (homogeneous unit principle) på 1970-talet. Denna princip hävdar att det är lättare för människor att komma till tro om de inte behöver passera kulturella eller språkliga barriärer och att det därför är bättre att plantera församlingar som är mer homogena i olika kulturella miljöer. I debatten har man kunnat se huvudsakligen tre olika förhållningssätt till detta.

1. Nischade församlingar är ett missionellt mål

Den första gruppen anser att homogena församlingar är i grunden bra och siktar på att plantera församlingar i olika kulturella miljöer. Nischade församlingar är med denna syn inget större problem, utan ett missionellt mål. Några argument för detta är att:

•  Evangeliet ska inkarneras i varje kultur.
•  Människor känner en större trygghet i sin egen kultur.
•  Församlingarna växer snabbare när man inte behöver överskrida kulturgränser för att komma till tro och inneslutas i församlingsgemenskapen.

2. Nischade församlingar är ett missionellt första steg

Den andra gruppen anser att nischade församlingar kan vara ett missionellt första steg. Det är en missionsprincip att ha en tydlig fokusgrupp för den nya församlingen. Man börjar missionsarbetet med att vara kulturellt specifik, men räknar med att församlingen ska bli mer blandad med tiden. Församlingen kan alltså vara nischad under en begränsad tid, men slutmålet är att varje församling ska vara mångkulturell och blandad.

3. Nischade församlingar är en missionell omöjlighet

Den tredje gruppen anser att nischade församlingar är en omöjlighet. Företrädare för denna syn menar att nischade församlingar är obibliskt och att alla församlingar därför ska vara mångkulturella och blandade. Olika kulturellt nischade grupper kan finnas i en församling, men församlingen som helhet måste vara blandad.

En syntes: både fokuserad och uppkopplad

Inom Fresh Expressions of Church (i Sverige: Nya sätt att vara kyrka) har det utvecklats en modell, som kan sägas vara en syntes av de tre synsätten. Man försöker ta vara på det som är bra i de olika modellerna. Michael Moynagh kallar denna syntes för att vara fokuserad och uppkopplad (focused-and-connected). Han menar att en församling kan vara både fokuserad på en speciell målgrupp och samtidigt uppkopplad till den större kyrkan. Moynagh har presenterat denna syn i sin bok Church for Every Context och han menar att den skiljer sig från de andra tre synsätten.

Bokpresentation: Nya sätt att vara kyrka

Häromveckan talade jag på en dag för församlingsledare och hade ett seminarium om nya sätt att vara kyrka. Då använde jag bland annat tankar från den bok jag vill tipsa om idag.

Jag har tidigare skrivit (här) om att jag har fått mycket inspiration från Fresh Expressions of Church i England. Sen en tid tillbaka lanseras Fresh Expressions i Sverige under devisen "Nya sätt att vara kyrka". Projektledare i Sverige är Björn Gusmark och Tin Mörk och hittills är det främst inom EFS och Svenska kyrkan som "Nya sätt" har fått fäste. På sikt hoppas man dock att det ska bli mer ekumeniskt, precis som det är i England. Som jag tidigare har skrivit tror jag att frikyrkorna har mycket att lära av Fresh Expressions när det gäller församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka.

Därför är det en stor glädje att presentera Björn Gusmarks nya bok i ämnet. Den har fått titeln Nya sätt att vara kyrka och är en utmärkt och kortfattad presentation av grundtankarna inom Fresh Expressions för en svensk publik.

En stor fördel med den här boken är att den är på bara 60 sidor. Den är lättläst och kan spridas till många. Jag blir imponerad av att Gusmark lyckas med att säga så mycket på så få sidor.

Boken är indelad i tre delar med rubrikerna Vad? Varför? och Hur? Den första delen förklarar vad "Nya sätt" handlar om och vad som kännetecknar nya sätt att vara kyrka. Det finns fem tydliga kännetecken för att en gemenskap ska kunna räknas in i Nya sätt:

Det är vår i Andens rike

Jag sitter på tåget på väg hem till Jönköping och jag är glad. Under de senaste dagarna har jag sett så många vårtecken. Det är inte bara det att det är mitten på mars, solen skiner och ljuset kommer tillbaka. Det är också vår i Andens rike. Jag ser vårtecken i kristenheten. Det är så mycket gott som sker i nya och gamla kyrkor och samfund.

Under den gångna helgen var jag på Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa och var med på M4, som är en teamträning för församlingsplanterande team. Den här gången var det tolv team samlade och de kom från fyra olika sammanhang: EFK, EFS, SAM och Equmeniakyrkan. Det var uppmuntrande att se den missionsiver, hängivenhet och offervillighet som finns hos dessa pionjärer. När jag möter sådana människor förstår jag att det finns hopp för Sverige. Gud har inte glömt vårt land. Han verkar, människor kommer till tro och nya församlingar växer fram på många olika platser.

Läs mer om M4: M4 Europe, M4 Sverige.

Igår och idag har jag varit på utbildningsdagar för NFU-handledare i Stockholm. De arrangerades av det ekumeniska Nätverket för församlingsutveckling (NäFU). Det var ett femtiotal deltagare från flera olika sammanhang: Pingst, EFS, EFK, SAM, Equmeniakyrkan, Svenska kyrkan och Adventistsamfundet. Handledardagarna var lika inspirerande som att träffa församlingsplanterarna i M4. Det var så mycket hängivenhet, missionsiver, evangelisationsfokus, vittnesbörd om omvändelser, lyssnande till Gud, bön och profetiska tilltal. Gud
rör sig i både nya och gamla sammanhang.  Speciellt roligt var det att lyssna till Björn Gusmark och Tin Mörk (från Svenska kyrkan och EFS), när de berätta om Nya sätt att vara kyrka, som hämtar sin inspiration från Fresh Expressions i England, som jag skrivit om tidigare. Björns inspirerande bok kan beställas på Nya Musik i Jönköping. Det finns så många vårtecken!

Nya sätt att vara kyrka, på film

Jag har tidigare skrivit om den engelska rörelsen Fresh Expressions of Church och att den svenska kristenheten kan lära sig mycket från den när det gäller församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka. Fresh Expressions började inom den Anglikanska kyrkan, men finns numera i många samfund. En av de ledande företrädarna är biskop Graham Cray. Han var en av talarna på Oasrörelsens konferens i Jönköping i somras och talade bland annat om Fresh Expressions, församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka.

Nu har EFS och Svenska kyrkan lanserat Fresh Expressions of Church i Sverige och här har det fått namnet Nya sätt att vara kyrka. Man har en hemsida nyasattattvarakyrka.se och där finns också denna utmärkta introduktionsfilm. Kolla in den.



Där finns även andra filmer och mycket annat intressant. Jag tror att även frikyrkorna i Sverige har mycket att lära av Fresh Expressions. Det blir spännande att se hur det utvecklas.

Graham Cray kommer till Jönköping i sommar

Den engelske biskopen Graham Cray kommer till Oasmötet i Jönköping i sommar. Han är en av förgrundsgestalterna inom församlingsplanteringsrörelsen Fresh Expressions, som jag har presenterat här. Fresh Expressions började 2004 inom den Anglikanska kyrkan med en rapport med titeln Mission-Shaped Church och den fick oanade konsekvenser. Idag har det utvecklats till en allkristen rörelse. Inom Fresh Expressions finns en enorm kreativitet och pionjäranda, när det gäller att starta nya församlingar på nya platser, i nya kulturer och på nya sätt för att nå de människor som inte har någon kontakt med den kristna kyrkan.

Jag bor i Jönköping. Det är en stad som kallas för Smålands Jerusalem och är känd för sina många kyrkor. Ändå finns det säkert 100 000 människor i Jönköpings kommun som inte nämnvärt berörs av kristen verksamhet. De traditionella kyrkorna uppfattas som ointressanta och irrelevanta för den stora majoriteten. Det är för dessa 100 000 invånare vi behöver plantera nya kyrkor även i Jönköping. Men det fungerar inte med traditionella kyrkor och frikyrkor. Det har vi redan tillräckligt många av. Det vi behöver i Jönköping är något som liknar Fresh Expressions of Church. Jag hoppas att Graham Crays besök i Jönköping kan inspirera oss till att gå i den riktningen.

Redan nu på onsdag den 18 februari har vi en inspirationskväll om församlingsplantering i Allianskyrkan i Jönköping. Alliansmissionen är på gång på sin hemmaplan.

Personligen har jag blivit väldigt utmanad av Fresh Expression och jag tror att den rörelsen kan ge viktiga impulser till svensk kristenhet. Därför är jag glad att Graham Cray kommer till Jönköping och jag tänker vara med och lyssna på honom i Sofiagården den 22 juli på seminariet för präster och pastorer.

Det finns många videoklipp med Graham Cray på Youtube. Här ger Graham Cray några goda råd för hur man startar en ny församling:

Bokpresentation: Clusters av Bob Hopkins

Jag har tänkt presentera några böcker jag läst på senare tid. Jag började förra veckan med Ett sötare blod, och idag fortsätter jag med Clusters - creative mid-sized missional communities av Bob Hopkins och Mike Breen. Boken handlar om nya missionella sätt att vara kyrka i efterkristendomstidens Europa och jag tror att den kan vara viktig för alla som jobbar med frågorna om kyrkan och kyrkans uppdrag i Sverige idag.

Författarna är ledare i en växande anglikansk församling i Sheffield i England och hör hemma inom Fresh Expressions, som jag skrivit om tidigare vid flera tillfällen (se här). Boken bygger på deras erfarenheter av församlingsplantering och församlingsutveckling i olika sammanhang. Budskapet är att medelstora gemenskaper på ca 25-55 personer är en viktig byggsten i församlingen och den mest effektiva enheten för mission i närmiljön. Det är dessa medelstora gemenskapsgrupper som författarna kallar för clusters. Namnet kommer av att gemenskapen är ett kluster av cellgrupper. Författarnas erfarenhet från England är att cellgrupper oftast blir inåtvända och inriktade på gemenskap och omsorg. De menar att en större gemenskap på ca 25-55 personer är mer effektiv i mission, har lättare för att vara utåtriktad och få med nya, samtidigt som det fortfarande är möjligt att ha en nära gemenskap. Därför föreslår de att vi medvetet bygger församlingslivet på tre parallella nivåer. De kallar de tre grundnivåerna för cell (3-12), congregation (25-55) och celebration (stor fest, ju fler desto bättre). Detta känner vi igen även från tidigare modeller, men det nya är betoningen på congregation. Alla tre nivåerna är viktiga, och boken är ett försök att återupprätta mellannivån och ge den en större betydelse för gemenskap och mission. Smågrupperna har fått stor uppmärksamhet under de senaste 40 åren, men nu behöver vi sätta fokus på den medelstora gemenskapens betydelse. Boken ger många spännande tankar.

En flerstämmig församling

För två veckor sedan hade vi besök av Stuart och Sian Murray Williams från England. De var i Jönköping i fyra dagar och talade i några olika sammanhang. bland annat på ALT och på Mariannelunds folkhögskola. Den främsta anledningen till deras Sverigebesök var dock konferensen om den flerstämmiga församlingen i Allianskyrkan i Jönköping. Begreppet flerstämmig församling har lanserats på svenska genom Stuart och Sians bok med just den titeln (boken presenteras här) och det handlar om att bygga församlingen så att många gåvor kommer i funktion och många stämmor får höras i församlingens liv. Under konferensen behandlades fyra olika ämnen; flerstämmigt lärande, flerstämmig gudstjänst, flerstämmig församling och mission och flerstämmig gemenskap. Dessa ämnen präglade på ett eller annat sätt alla fyra dagarnas undervisning.

Stuart och Sian fick svara på många frågor under eftermiddagens storforum (foto: Kenneth Petersson)

Stuart Murray har besökt Sverige regelbundet i snart 20 år och talat i flera olika sammanhang. Det här var tredje gången jag var med och arrangerade en konferens med honom, men det var första gången han talade i Sverige tillsammans med sin fru Sian. Det var också första gången han besökte Jönköping och Svenska Alliansmissionen. För mig var det väldigt roligt att få introducera Stuart och Sian till mina egna sammanhang; Jönköping, Råslätt, SAM och Mariannelund och inte minst att få välkomna dem till vårt eget hem. 

A mixed economy of Church

Hur ska vi översätta mixed economy of Church till svenska?

I mitt förra inlägg om Fresh Expressions skrev jag att en av de saker vi kan lära oss av FE är visionen om "a mixed economy of Church". Med det begreppet menar man att nya och gamla typer av församlingar kan finnas sida vid sida i samma samfund eller rörelse, med ömsesidig respekt och ömsesidigt stöd. Det uppstår lätt motsättningar mellan olika typer av lokala församlingar, det må vara högkyrkliga, lågkyrkliga, liturgiska, sakramentala, frikyrkliga, karismatiska, tvåvingade, enkla, organiska eller vad vi nu vill kalla dem. Det må vara små eller stora eller rent av megakyrkor. De må samlas i katedraler, vardagsrum , caféer eller biografer. De må vara inriktade på en viss etnisk grupp, en särskild subkultur eller en viss åldersgrupp. Lokala församlingar kan verkligen vara olika. Inom Fresh Expressions finns visionen att hela denna mångfald av lokala församlingsuttryck kan finnas i en och samma kyrka och det är det man kallar för "mixed economy of Church".

Detta är en vision som jag verkligen delar och jag hoppas att våra svenska kyrkor och samfund kan omfamna den. Man kan vara överens om den kristna trons och efterföljelsens centrala innehåll och samtidigt ha en stor frihet i strukturer och former. Det kan vara samma DNA i alla kroppsdelar, även om kroppsdelarna ser väldigt olika ut.

I Alliansmissionen tror jag att vi har goda förutsättningar att bli en "mixed economy". Vi har det i våra gener. Det finns redan i den så kallade "alliansprincipen", som lanserades av Fredrik Fransson i samband med att Alliansmissionen bildades. Den handlar om att vi kan förenas i mission och evangelisation även om vi har olika syn i frågor om dop och församlingsstruktur. Alliansmissionen bestod av både missionsföreningar och missionsförsamlingar och var faktiskt något av en "mixed economy" redan från början. Det tror jag att vi kan utveckla idag i en ännu större variation och kreativitet på Bibelns grund.

Det återstår dock ett stort problem. Hur ska man översätt "a mixed economy of Church" till svenska. Vad ska vi kalla det? "Kyrklig blandekonomi" känns inte bra. Mångfaldskyrka, mixad kyrka, kyrksallad, blandad kyrka eller kyrklig fruktsallad är inte heller så lyckat. Det blir inte bra hur jag än försöker. Är det någon som kan hjälpa mig?

Hur ska vi översätta mixed economy of Church till svenska?

Man kan läsa lite om bakgrunden till begreppet här.

Fresh Expressions of Church

Häromveckan var jag på handledarutbildning med NFU. Där fick vi lyssna på Bob och Mary Hopkins från England. De hör till ledarteamet i det som kallas Fresh Expressions. Fresh Expressions började 2004 inom den Anglikanska med en rapport med titeln Mission-Shaped Church och den fick oanade konsekvenser. Metodistkyrkan var med från början och idag har det utvecklats till en allkristen rörelse för församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka. Inom Fresh Expressions finns en enorm kreativitet och pionjäranda, när det gäller att starta nya församlingar på helt nya platser, i nya kulturer och på nya sätt för att nå de människor som inte har någon kontakt med den kristna kyrkan. Mottot är "Changing Church for a changing world" och det är verkligen vad man håller på med.

Personligen har jag blivit väldigt utmanad av mötet med Fresh Expressions (FE) och jag tror att FE kan ge viktiga impulser till svensk kristenhet. Först och främst tror jag att det kan få traditionella församlingar och samfund att börja tänka mer pionjärt och att det kan öppna dörrarna för att starta nya kyrkor för nya människor också på platser där det redan finns församlingar. Det kan helt enkelt få rörelserna för församlingsutveckling och församlingsplantering att närma sig varandra och det är ett gott tecken att det var Nätverket för församlingsutveckling (NFU) som arrangerade kursen med Bob och Mary Hopkins.

För det andra tror jag att FE kan hjälpa den församlingsplanterande rörelsen i Sverige att ta nästa steg utanför murarna och bli ännu mer kreativ, våghalsig och pionjär i sitt sätt att tänka om nya församlingar för nya människor. FE kan hjälpa oss att bryta med traditionella tänkesätt och verkligen inspirera oss att utforska nya sätt att vara kyrka.

För det tredje har FE en vision av kyrkan som en "mixed economy", som verkligen kan hjälpa oss att ha både enhet och mångfald. Med "mixed economy of church", menar man att lokala församlingar kan se ut på mängder av olika sätt i form och struktur, uttrycksformer och stilar och teologiska betoningar, men det kan ändå vara en enhet i tron, bekännelsen och gemenskapen. Att tänka "mixed economy" tror jag kan hjälpa oss att komma förbi fruktlösa diskussioner om olika sätt att ha medlemskap, gudstjänster, ledarskap, samlingar, musikstilar och uttrycksformer. Det finns många olika sätt att vara församling och det kan man ha utrymme för i ett och samma samfund. Sen är frågan hur man ska säga "mixed economy" på svenska. Det får jag återkomma till en annan gång.

En av förgrundsgestalterna i FE är biskopen Graham Cray. Här kan man höra honom ge några goda råd för hur man startar en ny församling:

Mina teman för 2014

Så här på nyårsafton är det dags att se framåt. Det var längesedan jag skrev något här, men nu är det dags för några tankar inför 2014. Vad kan man förvänta sig av det nya året? Mina personliga mål för 2014 tänker jag inte dela med mig av här på bloggen, men jag vill skriva något om det som jag tror kommer att bli fyra av mina viktigaste teman under året.

Bibeln och bönen
Jag börjar med det som är mest grundläggande. Under de två närmaste åren kommer Alliansmissionen att satsa på att återerövra bibelbruk och böneliv. Vi behöver komma tillbaka till källorna. Alliansmissionens folk håller Bibeln högt, men vi är dåliga på att läsa den. Det vill vi ändra på. Också vi som står i ledarfunktioner måste inse att allt bygger på att vi lever i Bibeln och bönen. Vi bör som apostlarna "ägna oss helt åt bön och åt ordets tjänst" (Apg 6:4). På Alliansmissionens hemsida kan man ladda ner materialet Vägen in i Bibeln och bönen. Det ger tips och resurser för församlingar och enskilda. Detta kommer att bli en av mina huvudbetoningar under 2014 och jag hoppas att det även ska förnya min personliga vandring med Gud i bönen och Ordet.

Det verkar för övrigt som att 2014 blir något av Bibelns år i Hollywood då det är flera filmer på gång med bibliska teman. Läs mer om det i The Telegraph. Filmer är ett bra sätt att göra Bibelns berättelser kända och jag hoppas att filmerna blir bra och trogna mot texterna.

Nya sätt att vara kyrka
Naturligtvis kommer jag att jobba mycket med församlingsplantering även under 2014. Det är ju min huvuduppgift just nu. Men det som blir den speciella betoningen under året är att det behövs nya sätt att vara kyrka. Det handlar inte bara om att vi behöver fler församlingar i Sverige, utan om att vi behöver nya typer av församlingar som fungerar och växer i nya sammanhang. Både nya och gamla församlingar behöver utforska nya sätt att vara kyrka. Jag inspireras mycket av Fresh Expressions i England och där hoppas jag kunna lära mycket nytt under det kommande året.



Under vårterminen är jag med och arrangerar två konferenser som tar upp nya sätt att vara kyrka. Först och främst är det konferensen om Flerstämmig församling med Stuart och Sian Murray Williams i Jönköping den 22 februari. För det andra är det ett Pionjärdygn i Åkeredskyrkan i Göteborg den 3-4 maj. De två böcker jag varit med att ge ut på senare år är också viktiga verktyg för att utveckla nya sätt att vara kyrka och dem har jag alltid med mig till försäljning när jag är ute och reser. De är Flerstämmig församling och Radikalt lärjungaskap. Om du inte har läst dem tycker jag att du ska göra det.

Stefan Holmström skriver mycket intressant om detta ämne i en debattartikel i Dagen.

Nya sätt att vara kyrka

"Vintern är på väg", skriver Joel Halldorf i en intressant ledare om frikyrkornas framtid i tidningen Sändaren. Han menar att kristenheten i Sverige är i fritt fall och att framtidsutsikterna är mycket dystra. Vi måste inse det allvarliga i situationen, hålla trons låga brinnande även om vi blir färre och göra oss redo att övervintra tills våren kommer. Samtidigt får vi inte glömma vår primära uppgift att ge Guds ord till människor, eller som Joel skriver: "ge livets bröd till hungriga människor".

Jag håller med Joel Halldorf om att vi måste inse allvaret i vår situation och att kyrkans primära uppgift är att förkunna evangeliet i ord och handling för hela skapelsen. Men för mig handlar det inte bara om att övervintra, utan om att se till att våren kommer. Det gör vi genom att bygga församlingar som kan nå nya människor och växa även under en andlig vinter. Det är sådana församlingar som kan bidra till att våren kommer. Men för att det ska ske behövs stora förändringar. Det handlar inte om att tron eller budskapet ska förändras, utan om radikala förändringar i församlingarnas sätt att fungera och arbeta. Det handlar om nya sätt att vara kyrka. Och det finns redan vårtecken.

Jag ser många nya kreativa sätt att vara kyrka, framför allt i de församlingar som planterats under de senaste trettio åren. Men tyvärr sitter svensk kristenhet ganska fast i traditionella strukturer och former och därför behöver vi impulser utifrån som hjälper oss att tänka nytt och experimentera. Jag är övertygad om att framtidens kyrka kommer att vara mycket mångfacetterad när det gäller former och strukturer och att våra samfund måste skapa utrymme för församlingar av olika slag om de ska överleva och växa. Detta illustreras på ett mycket tydligt sätt i Pingströrelsens brottning med frågan om dop och medlemskap där olika församlingar hanterar frågan på olika sätt, och där nyplanterade församlingar skapar helt nya organisationsmodeller (se exemplet Tjugofyrakyrkan i Dagens artikel).

Idag ser jag flera internationella rörelser som befruktar den svenska kristenheten på ett positivt sätt och här vill jag peka på några av dem. En av de mest spännande är husförsamlingsrörelsen, som nu börjar synas i Sverige på allvar. "Enkla församlingar sprider sig i Sverige" skriver tidningen Dagen om detta. Flera av de svenska frikyrkosamfunden skapar utrymme för denna typ av församlingar och jag tror att vi kommer att få se mer av detta under de kommande åren.