Praktiska slutsatser

När det gäller det församlingsgrundande arbetet i Sverige drar jag följande slutsatser.
Människor behöver höra evangeliet i ett sammanhang där de känner sig hemma. Därför är det befogat att plantera församlingar i kulturella sammanhang där det kristna vittnesbördet är svagt. Det kan handla om:
• Språkgrupper
och nationaliteter som inte nås av andra församlingar. (Inom Svenska Alliansmissionen planterar vi till exempel arabiskspråkiga församlingar för att nå arabisktalande.)
• Subkulturer
och sociala nätverk som inte nås av andra församlingar. (Ett intressant exempel på detta är Beach Church, som planterar evangeliet i beachvolleyboll-världen och stöds av Equmeniakyrkan.)
• Åldersgrupper
som inte nås av andra församlingar.
När församlingar planteras i dessa kulturella sammanhang bör man se till att de är uppkopplade mot andra församlingar och mot ett samfund. Vi bör kunna leva med en mångfald av olika församlingar inom våra samfund. Enhet och mångfald är inte motsatser. Det är inte så farligt om en enskild församling är förhållandevis homogen, men det skulle vara allvarligt om alla församlingar i en stad (eller ett samfund) är homogena och likadana. Det behövs en mångfald av olika församlingar som når olika människor i olika kulturella sammanhang. Inom Fresh Expressions brukar detta kallas för en ”mixed economy of Church”. En sådan ”blandekonomi” skulle jag vilja se även inom våra svenska samfund.

Fresh Expressions of Church finns även i Sverige och har här fått namnet Nya sätt att vara kyrka. Jag har tidigare också recenserat Björn Gusmarks utmärkta bok med samma namn.
En del verkar uppfatta diskussionen om kulturellt nischade församlingar som splittrande. Jag vill betona att detta handlar om mission och inte om splittring. Läs gärna mitt tidigare inlägg Församlingsplantering och ekumenik, om du misstänker att jag är en splittrare.
Om du vill ha hela denna serie som en PDF kan du mejla till jonas.melin(a)alliansmissionen.se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar