Församlingsplantering enligt Nehemja, del 2

Idag fortsätter jag min serie om vad vi kan lära oss om församlingsplantering från Nehemja i Gamla testamentet. I den första delen såg vi närmare på hur Gud kallade Nehemja att åka hem till Jerusalem och bygga upp staden. Vi såg också att Nehemja har de egenskaper som kännetecknar en pionjär.

En församlingsplantering går igenom olika faser. Det börjar med det vi kallar för förberedelsefasen. Det är den Nehemja är inne i när vi läser det andra kapitlet i hans bok. Denna fas är en tid av förberedelser innan man börjar arbetet. Förberedelserna är viktiga om arbetet ska bli framgångsrikt.

Efterforskning

När Nehemja kommer till Jerusalem så väntar han lite med att lägga fram sin plan offentligt.  Först gör han efterforskningar och kollar in läget. Han studerar situationen noga och vandrar runt hela den nedrivna stadsmuren för att se vad som måste göras (2:11-15). Det är både bön och arbete. I det första kapitlet såg vi att Nehemjas vision föddes i bön. Här ser vi att han nu går in i strategisk planering. Båda sakerna är nödvändiga. Så är det också när man ska plantera en församling. Det behövs både bön och strategisk planering. En viktig del av förberedelsefasen är att studera den stad, det område, eller den folkgrupp/subkultur som man vill nå genom den nya församlingen. 

Presentation av visionen – rekrytering av team

När Nehemja har koll på läget är han redo att presentera sin vision för folket. Han samlade folkets ledare och berättade sin historia. Han pekade på behovet och presenterade sin vision. "Ni ser själva hur illa det står till med oss: Jerusalem är ödelagt och dess portar är nedbrända. Låt oss bygga upp Jerusalems mur igen och göra slut på vår vanära" (Neh 2:17). Han underbyggde visionen med sitt vittnesbörd om hur Gud talat till honom och varit med i processen. Det är viktigt att vara personlig när man vill motivera andra. Nehemja var en god ledare som kunde få andra att haka på den vision han hade fått. "Låt oss börja bygga" (Neh 2:18) sa Jerusalems ledare och så satte arbetet igång. 

Det är ofta så det går till i Guds verk. En nyckelperson får en vision och tar ett initiativ. Andra hakar på och tar till sig visionen. Ingen kan göra jobbet på egen hand. Det behövs en pionjär, men det behövs också ett team av medarbetare. Vi planterar och bygger församlingar tillsammans. En viktig del av förberedelsefasen är att dela visionen och att rekrytera ett team.

Arbetet startar - Alla bygger 

Nu är förberedelserna klara och arbetet sätter igång. Det kan vi kalla för uppstartsfasen. Det tredje kapitlet i Nehemjas bok är en enda lång uppräkning av alla som arbetar på muren. Alla behövs. Alla gör sin del. Det är likadant i den kristna församlingen. Alla har en viktig uppgift och alla behövs. Paulus skriver att vi församlingen är Kristi kropp. "Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra" (Rom 12:4-5). 

Alla är inte pionjärer, men det är min övertygelse att de flesta kristna kan vara med och starta en ny församling. Det behövs vanliga kristna med alldeles vanliga gåvor när man planterar en ny församling. Alla kan vara med och bygga på muren. Det finns plats för många nya medarbetare. Är du en av dem?

Motstånd från fienden och andlig kamp 

När Nehemja börjar handla för att bygga upp Jerusalems mur vaknar motståndet. Det finns fiender som till varje pris vill stoppa bygget. De heter Sanvallat och Tobia och de gör livet surt för Nehemja. "Men när horoniten Sanvallat och ammoniten Tobia, ämbetsmannen, fick reda på allt detta blev de mycket förargade över att det kom någon som ville förbättra israeliternas villkor" (Neh 2:10). I de följande kapitlen kan vi läsa om vad de ställer till med (se 2:19-20, 4:1-23 och 6:1-14). Det är likadant för oss. När vi vill göra Guds verk vaknar motståndet. Nehemja litar på Gud och möter motståndet genom att tala tro. Det behöver vi också göra. Det är en andlig kamp. Vi ska inte bli förvånade över motgångar och motstånd, när vi planterar en församling. Därför behöver vi andliga vapen. 

I början går det nästan alltid bra. Alla är entusiastiska och jobbar hårt. Men efter ett tag blir det motigt och är det lätt att tappa gnistan. Så var det också när Nehemja byggde upp Jerusalems mur. Det blev snabbt halvfärdigt. "Vi fortsatte att bygga upp muren, och snart var den färdig till hälften, ty folket lade ner sin själ i arbetet" (Neh 4:6). Men då kom halvvägskrisen. Den brukar komma när man är halvfärdig. Motståndet ökade och folket började bli uppgivet. De klagade: "Bärarnas kraft rinner ut,

mycket grus är kvar. All vår ork är slut, muren blir aldrig klar" (4:10). 

Folket bad till Gud och ställde ut vakter. De hämtade ny kraft och arbetet gick vidare. När man planterar en ny församling kommer det att finnas många gånger man frestas att ge upp. Då gäller det att vara uthållig. 

Konflikter inifrån

Problem kommer inte bara utifrån, utan också inifrån den egna gruppen. I kapitel 5 måste Nehemja ta itu med konflikter bland sitt eget folk (se 5:1-13). Det kan bli konflikter i teamet. Eller rättare sagt: det kommer att bli konflikter in teamet. Det är oundvikligt och därför är det viktigt att hantera konflikter på ett bra sätt. Det är viktigt att bygga en kultur där det är ok med öppna och ärliga samtal, uppmuntran och tillrättavisning, där man inte sopar problemen under mattan, utan kan ta upp dem i gruppen. Gemenskapsbyggande och konflikthantering är nödvändiga kompetenser i en församlingsplantering.

Jag sammanfattar vad vi har lärt oss av Nehemja i dagens avsnitt:

1. Under förberedelsefasen bör man göra en ordentlig kartläggning av behoven.
2. En pionjär behöver dela visionen och rekrytera ett team.
3. Det behövs många olika människor och gåvor i en församlingsplantering. Alla kan vara med.
4. När man planterar en församling kommer det motstånd och motgångar. Det är en andlig kamp. Därför behövs det bön, tro och uthållighet.
5. Förr eller senare kommer det konflikter och därför är det viktigt att man kan han hantera konflikter på ett bra och konstruktivt sätt.