onsdag 2 mars 2016

Församlingsplantering enligt Nehemja, del 3

Idag presenterar jag den tredje om församlingsplantering enligt Nehemja. De tidigare delarna handlade om förberedelsefasen och uppstartsfasen av en församlingsplantering och dem finner du här: del 1, del 2. Nu kommer vi till Nehemjas avslutande del (kapitel 7-13) och där finner vi några lärdomar för det vi kallar för etableringsfasen. I Neh 6:15 står det att Jerusalems mur var färdigbyggd. Jag tolkar det som att församlingen är planterad. Men det betyder inte att arbetet är klart. Nu måste församlingen etableras och då behövs strukturer. Nehemja börjar med att organisera ledarskapet (Neh 7:1-3).

Ledarskap

Gott ledarskap är avgörande i en församlingsplantering och jag har tidigare pekat på Nehemjas roll som initiativtagare och pionjär. Han var en god ledare som själv arbetade med folket och gjorde en egen insats  både personligt och ekonomiskt (4:23, 5:14-19), han var gudfruktig och slog vakt om sin integritet (6:11-13). Det är sådana ledare vi behöver i pionjärarbetet. Vi kan jämföra med Paulus beskrivning av sitt pionjära ledarskap i 1 Thess 2:7-12. 

"Ändå hade vi som Kristi apostlar kunnat komma med anspråk. I stället uppträdde vi lika kärleksfullt bland er som en mor när hon sköter om sina barn. Av ömhet för er ville vi gärna ge er inte bara Guds evangelium utan också våra egna liv, så kära hade ni blivit för oss. Ni minns ju, bröder, hur vi slet och släpade; dag och natt arbetade vi för att inte behöva ligga någon av er till last när vi förkunnade Guds evangelium för er. Ni, och Gud, kan vittna om hur heligt, rätt och oförvitligt vi handlade mot er som tror. Ni vet att vi förmanade och uppmuntrade varenda en av er som en far sina barn och enträget vädjade till er att leva ett liv värdigt den Gud som kallar er till sitt rike och sin härlighet."

Det finns likheter mellan Nehemja och Paulus.

När en församling går in i etableringsfasen måste ledarskapet breddas och organiseras. Det behövs en tydlig ledarstruktur. Karaktär är viktigast när man utser ledare. Nehemja valde den som var både plikttrogen och gudfruktig. Det är två mycket viktiga egenskaper. När man utser ledare bör man tänka på att få med olika gåvor och stilar. De fem tjänstegåvorna i Ef 4:11 är en bra modell. Nya testamentet ger flera viktiga principer för församlingens ledarskap. Det har jag skrivit om i några tidigare texter: Ledarskap bör vara kollektivt, en stark ledare innebär stora risker. Ledarskap bör dessutom vara tjänande och inte hierarkiskt och fatta beslut i samspel med hela församlingen.

Bibelstudium

När nu Jerusalem skulle organiseras och reformeras kommer bibelläraren in och blir en nyckelperson. Nehemja var pionjären, Esra var bibelläraren (Neh 8:1-8). En församling måste vara grundad i Guds ord. Det är viktigt att gemensamt studera Bibeln genom hela etableringsfasen, så att man får en gemensam grund för vad Nya testamentet säger om församlingens uppdrag, liv och struktur. Det behövs lärare även i en församlingsplantering. Esra var skriftlärd och han kunde förklara det som står skrivet.


När folket upptäckte att de hade missat något som stod i Mose lag gjorde de genast en korrigering för att tillämpa det som stod skrivet (Neh 8:13-17). Så bör även vi agera när vi bygger en ny församling. Nya människor som kommer in i gemenskapen behöver få undervisning om vad det innebär att följa Jesus. Fortsatt lärjungaträning är nyckeln till multiplicering av lärjungar, ledare och församlingar.

Glädje i Herren

Neh 8:10 är förmodligen den mest kända versen i Nehemjas bok: "Den glädje Herren ger är er styrka". I 1917 års översättning löd den ”Fröjd i Herren är er starkhet” och det var en välkänd lovsångskör i min ungdom. Folket sörjde när de hörde lagens ord läsas. De insåg sina brister och sin synd. Det är en naturlig och sund reaktion. ”Saliga de som sörjer”, sa Jesus. Men det finns också mycket glädje i Herren. Och glädjen är större än sorgen. Glädje är en viktig och absolut nödvändig ingrediens i en församlingsplantering. Det handlar om det andliga livet. Nehemja och Esra uppmanar folket att festa och vara glada. Detta är viktigt också i församlingen. Guds rike består i glädje (Rom 14:17), glädje är Andens frukt (Gal 5:22), glädje kännetecknade den första församlingen (Apg 2:46). Jesus lovar oss glädje (Joh 15:11) och Paulus uppmanar oss att alltid vara glada i Herren (Fil 4:4). En församling där det finns mycket glädje blir en attraktiv församling som drar människor till sig. Där finns det energi och andlig kraft. "Fröjd i Herren är er starkhet!"


Bön och syndabekännelse

Bön var viktigt i inledningen av Nehemjas arbete med muren och det fortsätter att vara viktigt hela tiden. I Nehemjas nionde kapitel får vi ett fint exempel på gemensam bön och fasta i Jerusalem. Folket ödmjukade sig inför Gud och bekände sina synder, de fortsatte med lovprisning och lovsång (Neh 9:1-5). Sen följer en lång bön som går igenom hela Israels historia, folkets avfall och Guds nåd och trofasthet (9:6-37). Det är teologi genom berättelsen och bön genom berättelsen. Vi ser framtiden och nuet i ljuset av historien. Låt oss inte glömma allt vad Gud har gjort. Församlingen behöver bevara sin ödmjukhet och sin medvetenhet om synd, så att den inte blir högmodig när den börjar växa. Högmod går före fall. Högmod kommer lätt in i en ny församling ifall den får framgång, därför är det viktigt att bevara ödmjukheten.

Förbund och överlåtelse

I Neh 9:38 kommer utvecklingen i Jerusalem till en punkt där de sluter ett skriftligt förbund med Gud och varandra: "Med hänsyn till allt detta avlägger vi ett högtidligt löfte som vi låter nedteckna". Hela folket kom överens om att hålla Guds bud (10:28-29). Även detta har sin parallell i en församlingsplantering. Vid någon punkt i församlingsplanteringen behöver man konstituera sig som en församling, bilda församlingen, eller vad vi nu kallar det. De flesta församlingar väljer att ha en juridisk form: förening eller del av trossamfund är de vanligaste i Sverige, stiftelse förekommer också och ett fåtal församlingar väljer att inte ha en juridisk form. Hur man än väljer att göra är det lämpligt att skriva ner och formulera vad församlingen är och hur den är uppbyggd. Man kan skriva en församlingsordning som bland annat tar upp vad församlingen tror på, hur den fungerar, hur man blir medlem och hur den leds. Medlemskap i en församling går att likna med att sluta förbund med varandra. Den som går med i en församling överlåter sig till gemenskapen och till att leva i lydnad för Guds ord, precis som folket i Jerusalem gjorde på Nehemjas tid.

Jag sammanfattar några punkter som vi kan lära oss av Nehemja, när det gäller etableringsfasen i en församlingsplantering. 
  • Ett gott ledarskap behöver avskiljas och sättas på plats.
  • Att studera Bibeln är viktigt i en plantering och därför har läraren en viktig funktion både i lärjungaträning och formande av strukturer.
  • Glädjen i Herren är vår styrka! 
  • Bön, beroende av Gud och ödmjukhet är avgörande för fortsatt framgång. Se upp med högmodet, som så lätt kan smyga sig in. 
  • När tiden är mogen bör man skriva en församlingsordning och klargöra församlingens struktur. 
Så tänker jag. Hur tänker du? 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar