Jonas Melin bloggar om kristen tro, lärjungaskap, församling, gemenskap, mission och anabaptism. Även andra ämnen kan förekomma då och då.
måndag 12 januari 2026
Konventikelplakatet 300 år - Om ett försök att stoppa väckelsen
onsdag 10 december 2025
Arvet från anabaptismen - En fredens gemenskap i en konfliktfylld tid
Det här är en föreläsning som jag höll vid ett seminarium under den ekumeniska veckan i Stockholm i augusti 2025. Texten är bearbetad för att fungera som ett blogginlägg. Föreläsningen handlar om anabaptismens historiska bakgrund på 1500-talet och vad arvet från anabaptismen kan ha för betydelse för kyrkan i Sverige idag.
Anabaptismens historiska bakgrund
Vad är
viktigt att känna till om den anabaptistiska rörelsen på 1500-talet? Jag ska ge er några
händelser och några namn.
Anabaptismen
räknas ofta som reformationens tredje huvudgren eftersom den också gav upphov
till en bestående församlingsrörelse med en genomtänkt kyrkosyn (en frikyrklig
linje som alltså har tydliga rötter i 1500-talet och går tillbaka ännu längre till
waldensare och hussiter). Den största kyrkan med direkta rötter i anabaptismen
är Mennoniterna (namnet efter Menno Simons), men även andra frikyrkor som
baptister och pingstvänner har indirekta rötter till anabaptismen och i grunden
samma kyrkosyn.
Det var många olika faktorer som bidrog till reformationen. En viktig
händelse var när Martin Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkporten i
Wittenberg den 31 oktober 1517. Det var från den händelsen som vi firade
reformationens 500-årsjubileum 2017. Luthers
tankar spreds snabbt och snart började radikala idéer frodas på många håll. Personer som Andreas Karlstadt och
Thomas Müntzer ville gå längre än Luther i förändringen av kyrka och samhälle. Det
är i den här miljön som nya tankar växer fram. Anabaptismen föddes ur det som
brukar kallas den radikala reformationen.
Karlstadt
och Müntzer var radikala, men de praktiserade aldrig vuxendop. Istället var det
i en liten grupp i Zürich som det avgörande steget togs. Det var där som ett
femtontal personer gick från ord till handling och lät döpa sig. Det var den 21
januari 1525. I år är det 500 år sedan, och det är därför anabaptismen
firar 500 år i år.
Vi känner till namnen på flera av dem som var med den lördagskvällen: De mest kända är Conrad Grebel, Felix Mantz och George Blaurock. Grebel och Mantz skulle det året båda fylla 27 år. Blaurock skulle fylla 34. De var alla unga män, som på bara några få år hade formulerat en helt ny vision av vad det är att vara församling. Själva ansåg de att det var en mycket gammal vision eftersom de hämtade den direkt från Nya testamentet.
Vi vet en hel del om hur de tänkte. Fyra månader tidigare hade de
nämligen skrivit ett brev till Thomas Müntzer där de la fram gruppens vision av
en fri församling enligt Nya testamentets mönster. Sex namn står som avsändare:
bland annat Conrad Grebel och Felix Mantz. Detta brev finns bevarat och
översatt till svenska i Karl Kilsmos bok Den tredje reformationen från
1967. Det finns även på engelska i The Sources of Swiss
Anabaptism.
Det är fascinerande att se hur mycket av det som senare kom att bli kännetecknande för den anabaptistiska traditionen fanns formulerat redan här, nedtecknat av en liten grupp unga studenter och pastorer . Här är de viktigaste punkterna.
torsdag 11 september 2025
Boktips: Ny spännande roman om Jesusfolket - Vinden blåser vart den vill
För precis två år sedan såg jag filmen Jesus Revolution, som handlar om Jesusfolket i Kalifornien på 1970-talet. Den filmen berörde mig djupt. Jag var ju själv med på den tiden. Jag har skrivit om filmen och min egen koppling till Jesusrörelsen här på bloggen.
I veckan har jag läst romanen Vinden blåser vart den vill av Rebecka Fredriksson. Den handlar om några ungdomar i Göteborgsområdet och deras möten med Jesus och Jesusfolket. Jag måste säga att boken berörde mig nästan lika starkt som filmen.
Författaren var själv inte med på 1970-talet, men hon har gjort ett gediget arbete för att sätta sig in i hur det var då. Hon har läst på och hon har gjort djupintervjuer med ett antal personer. Det märks! Det finns mycket igenkänning för mig som var med när det hände. Boken fångar mycket av de stämningar som rådde bland ungdomar, både i samhället och i kyrkan.
I boken får vi följa de tre huvudpersonerna i tre parallella berättelser, som utspelar sig under åren fram till 1972. Så här presenteras de på bokens baksida:
"Gunvor har alltid ställt upp för sin mamma, som håller hårt i flaskan och inte bryr sig om så mycket annat. Men när en stor livslögn avslöjas får hon nog. Anita känner hur livet krymper på ön där alla känner alla. Hon gör revolt mot de strikta reglerna i pingstförsamlingen och ger sig ut på okänt hav. Bengt tröttnar på föräldrarnas tillrättalagda medelklassliv och söker gemenskap och mening i en revolutionär kommunistgrupp."
måndag 4 augusti 2025
En glad pensionär
Semestern är slut, men jag är inte tillbaka på jobbet. Istället börjar jag idag mitt nya liv som pensionär. Jag gläds över den nya friheten och möjligheten att få mer tid för mina intressen. Idag har jag till exempel förberett den föreläsning om arvet från anabaptismen som jag ska hålla i Stockholm den 21 augusti (information finns här, alla är välkomna).
söndag 8 juni 2025
En videokassett från 1993, en ny vision och ett förvandlat liv
Råslätts församlingsgemenskap grundades 1983 och efter tio år var det dags att förnya visionen. Jag är övertygad om att en församling behöver bearbeta och förnya sin vision ungefär vart tionde år, så att varje ny generation är delaktig och känner att den äger församlingens vision. I vår församling har vi haft visionsprocesser flera gånger, först 1982 inför grundandet av församlingen, sen 1993, 2003, 2013 och 2020. Dessa processer har varit helt avgörande för församlingens utveckling och mognad.
1993 tog vi hjälp av Johan Arvidsson, en bibellärare på Mariannelunds folkhögskola som börjat jobba så smått med församlingsutveckling. Jag kände Johan sen tidigare och vi bestämde oss för att ta hjälp av honom i visionsprocessen. Resultatet blev den "visionsblomma" som ni kan se på bilden. Kolla gärna in detaljerna!
Faktum är att meningen i mittcirkeln har överlevt alla följande visionsprocesser med små justeringar. Idag formuleras församlingens övergripande vision så här:
fredag 6 juni 2025
Bokpresentation: Anabaptistiska övertygelser
I den här texten vill jag ge en närmare presentation av den nya boken. Anabaptistiska övertygelser är en lättläst bok på 150 sidor. Författaren vill presentera den anabaptistiska traditionen på ett tydligt och lättbegripligt sätt för läsare som inte har så bra koll på den. Boken är pedagogiskt skriven och innehåller många illustrationer.
Mennoniterna är den största och främsta rörelsen som kommer ur anabaptismen och den här boken är en god introduktion till hur en nutida mennonit uppfattar den kristna tron. Det finns naturligtvis olika grenar och olika betoningar även bland mennoniterna och alla tänker inte likadant, men Palmer Becker försöker i sin bok beskriva det som förenar många mennoniter och anabaptister. Han gör det genom att peka på tio kännetecken - tio centrala övertygelser - i anabaptismen.
Becker sammanfattar anabaptismen i tre huvudtankar (bilden till höger):- Jesus är centrum i vår tro
- Gemenskap är centrum för vårt liv
- Försoning är centrum för vårt arbete
tisdag 21 januari 2025
Idag hedrar vi minnet av Conrad Grebel och Felix Mantz - Anabaptismen 500 år
Idag är det exakt 500 år sedan den anabaptistiska rörelsen föddes i Zürich. Det var den 21 januari 1525 som det första dopet ägde rum och den nya rörelsen var född. Anabaptismen är en frikyrkorörelse som uppstod i samband med reformationen på 1500-talet. Anabaptisterna accepterade inte barndopet, utan döpte endast personer som själva bekände sin tro. Därför kallades de anabaptister (omdöpare) av sina motståndare, men själva kallade de sig inte anabaptister och de ansåg inte sitt dop vara ett omdop. I efterhand har denna rörelse fortsatt att kallas anabaptismen och den benämningen är nu allmänt accepterad. Det här är en kort summering av berättelsen om det första dopet.





.jpg)

