tisdag 8 juli 2008

Andedopet - vad är det?

Jag håller på att läsa Urkristna kraftkällor av en av den svenska pingstväckelsens tidiga förgrundsgestalter Lewi Pethrus. Det är en bok om Andedopet från 1925 (ny utgåva 1985). Lewi Pethrus presenterar, förklarar och försvarar pingstväckelsens syn på Andedopet som en särskild erfarenhet skild från omvändelsen. Det är en spännande bibelutläggning och den ger en bra bild av hur diskussionen gick på 1920-talet.

Diskussionen om vad Andedopet är pågår fortfarande. Är Andedopet detsamma som pånyttfödelsen eller är det en andra erfarenhet skild från pånyttfödelsen?

I boken Treasures Old and New: Interpretations of "Spirit-Baptism" in the Charismatic Renewal Movement av Henry I. Lederle presenteras ca 40 olika sätt att förstå Andedopet, alltifrån klassiska pingstvänner till karismatiska katoliker. Det kan verka förvirrande, men stämmer också till ödmjukhet. Livet i Anden och att fyllas av Anden är i första hand inte en lära utan en erfarenhet.

Inom den evangeliska kristenheten finns det idag i huvudsak två sätt att undervisa om Andedopet.

1. I det jag kallar tvåstegsmodellen är pånyttfödelse och Andedop två skilda erfarenheter. När man omvänder sig och kommer till tro på Jesus blir man född på nytt och får andligt liv genom den helige Ande, som bor i ens inre. När man blir döpt i Anden får man kraft att vittna och utrustas med andliga gåvor, ofta med tungotalet som tecken. Andedopet är en konkret och påtaglig erfarenhet som inleder ett liv i Andens fullhet och kraft. Detta är den klassiska pingstsynen och den grundar sig i stor utsträckning på Apostlagärningarnas skildring av Andens verk (Apg 1:5, 8, 2:1-21, 8:4-17, 10:34-48, 19:1-7 är speciellt viktiga). Nutida teologer som har denna syn är t.ex. Robert Menzies, Roger Stronstad och David Petts. Jag rekommenderar deras böcker.

2. I det jag kallar processmodellen är pånyttfödelse och Andedop olika sätt att beskriva en och samma erfarenhet. När en människa omvänder sig och kommer till tro blir hon född på nytt, döpt i Anden och får den helige Ande boende i sitt liv. Efter detta ska hon kontinuerligt låta sig uppfyllas av Anden mer och mer och ta emot av Andens kraft och gåvor. Dettta beskrivs som en livslång process som också kan innehålla konkreta erfarenheter av Andeuppfyllelse. Denna syn är dominerande bland karismatiska evangelikaler och grundar sig framför allt på undervisningen i Paulus brev (1 Kor 12:13 och Ef 5:18 är nyckeltexter). Nutida författare med denna syn är t.ex. John Wimber, Nicky Gumbel och Michael Green. Även deras böcker är mycket läsvärda. Mer teologisk litteratur med denna syn har skrivits av James Dunn och Max Turner.

Båda dessa synsätt har sina starka sidor och båda grundar sig i Skriften. Jag har brottats mycket med den här frågan och pendlat mellan de båda synsätten. Frågan är hur man ska få ihop det på ett begripligt sätt och hur man ska harmoniera Paulus och Lukas med varandra. Idag tänker jag så här:

För det första är det inte helt avgörande hur vi förklarar Andens verk utan det viktigaste är att leda människor in i det Andefyllda livet så att de kan erfara Andens kraft, gåvor och frukt i sina liv.

För det andra tror jag att det finns tre bibliska sanningar om Andens verk som vi kan predika.

  • Alla pånyttfödda kristna har den helige Ande inom sig. Det lär oss Paulus. Han skriver till de kristna i Rom att de "lever andligt, när nu Guds Ande bor i er. Men den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom" (Rom 8:9). Det är den helige Ande som föder på nytt och gör dig till en levande kristen.

  • Alla kristna kan få göra en erfarenhet då man på ett konkret sätt blir uppfylld av Anden och tar emot Andens kraft och gåvor. Detta lär oss Lukas. Lukas visar också att denna erfarenhet kan beskrivas med flera olika begrepp, t.ex: att man blir uppfylld av Anden, att man döps med Anden, att Anden kommer över en eller att man får Anden utgjuten över sig m. Det är inte så viktigt vad man kallar det. Terminologin är flexibel.

  • Alla kristna kan och bör uppfyllas av Anden under hela sitt liv. Det är en ständig och kontinuerlig process som visar sig i både Andens gåvor och Andens frukt. Vi behöver ständigt bli mer fyllda av Anden. Detta ser man tydligt hos Paulus som skriver till de kristna i Efesos: Låt er istället uppfyllas av Anden (Ef 5:18). Även Lukas visar att man kan bli fylld av Anden flera gånger (Apg 4:8, 31, 13:9, 52).

I praktiken innebär detta att jag bjuder in människor till förbön för att bli uppfyllda av Anden eller få Andens kraft utgjuten över sig. Jag använder i regel inte begreppet att bli döpt i Anden, eftersom många upplever det förvirrande och det finns olika uppfattningar om vad Andedop är. På så sätt kan alla ge sitt gensvar utifrån sitt behov och sin längtan och behöver inte fundera över läran om Andedopet. Och de kan ta emot och uppleva Andens kraft, frukt och gåvor!


Det här är lite om hur jag tänker om Andedopet och hur jag förenar de båda perspektiven i min undervisning. Hur ser du på detta och hur tycker du att man ska undervisa om Andedopet.

1 kommentar:

  1. Eftersom jag sympatiserar med processmodellen så tolkar jag tvåstegsmodellen utfrån den. Då kan man se den första påtagliga erfarenheten av den helige Andes uppfyllelse och utrustelse till tjänst som två¨stegsmodellens "Andedop"

    SvaraRadera