Barn och bön

I dag utmanar tidningen Dagen sina läsare att skriva en ny bön för barn. Den gamla: "Gud som haver barnen kär" behöver ersättas. Det är verkligen på tiden.
 

Låt mig berätta en liten historia. Jag är född 1959 och när jag var liten försökte mina föräldrar hitta någon bön att be med mig. Det funkade inte. Jag förstod inte riktigt vad de gamla bönerna handlade om. Då började min mamma (Margareta Melin) skriva egna böner för barn och de bönerna bad jag och mina syskon när vi växte upp. Flera av dem har jag också använt tillsammans med mina egna barn. (Jag tror att barn och vuxna kan använda både böner som är fritt formulerade med egna ord och skrivna böner som är formulerade av andra. Det är inte antingen eller, utan både och.)
 

"Gud som haver barnen kär" har vi aldrig bett i vår familj och för mig är det svårt att förstå att man fortfarande gör det i kristna familjer och församlingar. Den är så gammaldags!
 

Mamma skrev en liten bok med titeln Barn och bön (Verbum 1971, nyutgåva 1996) där hon berättar om sina erfarenheter och tankar om detta ämne. Hennes böner finns publicerade i böckerna Jag vill tala med Gud (Första utgåvan 1971, den sista på Verbum 1999) och Du som vill att jag ska finnas (Verbum 2002). I den senare finns också en ny text till "Gud som haver" som lyder:

Gud som ser och älskar så
se till mig och alla små.
Hjälp mig i all nöd och fara.
Låt din ängel mig bevara.
Du min trygghet alla dar
Du är evigt hos mig kvar.

Annars är det en annan av hennes böner som har varit mina barns favorit som aftonbön. Den finns i båda nämnda bönböcker och är så här:

Nu kryper jag ner
i min sköna säng.
det är skönt att somna.
Du är här Gud.
Du är nära mig.
Du är så nära mig
som mina lakan.
Du omsluter mig
på alla sidor
och håller mig
i din hand.
Det är skönt att veta.

Du kan ju pröva att använda någon av de här bönerna, när du ber med dina barn eller när du ber själv. Hur brukar ni be hemma hos er?