Bibeln, traditionen och kanon

Förra veckans inlägg om evangelikal bibelsyn har lästs av många. Det gav också upphov till ett intressant samtal med Annika Spalde i kommentarsfältet. Det är tydligt att många tycker att frågan om bibelsynen är viktig och att den ger upphov till flera viktiga följdfrågor. I kommentarerna till inlägget handlade det om hur vi vet vilka böcker som ska vara med i Bibeln (frågan om kanon), om förhållandet mellan Bibeln och traditionen, om bibeltolkningsprinciper och om frågan om skapelsetron och evolutionen. Alla frågorna är viktiga och jag ska försöka att följa upp dem på bloggen. Idag vill jag ge jag tipsa om vad andra har skrivit.

Mikael Karendal har skrivit tre långa inlägg om Skriften och traditionen. De är mycket välskrivna och intressanta och jag delar helt Karendals synsätt. Han förklarar det evangelikala perspektivet på ett bra och tydligt sätt. Del 1 och 3 handlar om vad traditionen är och hur man ska se på förhållandet mellan Bibeln och traditionen. Del 2 handlar om kanonprocessen för både Gamla och Nya testamentet. Det är mycket läsvärda artiklar. Jag konstaterar med glädje att Mikael Karendal är en pingstpastor som ser pingstteologin som en gren inom den evangelikala teologin. Det gör jag också. När vi år 2000 formulerade vår teologiska policy på Mariannelunds folkhögskola beskrev vi vår teologi som evangelikal, pentekostal och baptistisk. För mig var det en självklarhet att räkna in pingstväckelsen i den evangelikala familjen, men jag förstod snabbt att det var kontroversiellt. Jag är glad att jag har hittat en meningsfrände. 

Karendals texter finns här:

Skrift och tradition - 1
Skrift och tradition - 2
Skrift och tradition - 3

Bengt Malmgren är katolik och har skrivit tre intressanta inlägg om Bibelsyn och tradition. De är delvis skrivna i dialog med Karendals texter. Vill man få del av ett katolskt perspektiv får man mycket matnyttigt här: 

del 1, 2, 3.

Det är roligt att läsa dialogen mellan Malmgren och Karendal eftersom den förs med respekt och ödmjukhet. Det kan man tyvärr inte säga om alla som kommenterar inläggen på bloggarna. Ibland blir tonen lite väl hård och man talar förbi varandra utan att lyssna eller ens vilja förstå. Det är nyttigt och lärorikt att samtala med dem som har en annan uppfattning än man själv. Det lär man sig mycket på. Och ibland kanske man till och med förstår att man har fel och måste ändra sig.