söndag 22 januari 2012

Att bygga Guds hus

Profeten Haggaj har ett budskap till vår tid!

När judarna år 538 f.Kr återvände till Jerusalem efter fångenskapen i Babylonien började de genast att bygga upp templet igen. Arbetet gick bra i början och grunden blev lagd, men sen kom det av sig och och arbetet låg nere i ungefär femton år. Då uppträdde profeten Haggaj i Jerusalem. Året var 520 f.Kr och hans budskap var att nu måste folket bygga färdigt Guds hus. De hade blivit mer intresserade av att bygga fina hus till sig själva, än att bygga upp Guds hus. Det kritiserade Haggaj. Så här står det skrivet:

"Därför har Herrens ord kommit genom profeten Haggaj: Hur kan tiden vara inne för er själva att sitta i era panelprydda hus, medan dettahus ligger i ruiner?" och "Ni strävar efter mycket, men får litet. Skörden ni bärgar blåser jag på. Varför? säger Herren Sebaot. Därför att mitt hus ligger i ruiner, medan ni har brått med era egna" (Hagg 1:3-4, 9). 

Profetens budskap fick avsedd verkan och fyra år senare stod templet färdigt och blev invigt. Man kan läsa om dessa händelser i Esra 1-6. 

Jag tror att Haggaj har ett budskap även till vår tid. Vi bygger inte tempel med stenar och murbruk. Gud bor inte längre i sådana byggnader. I vår tid är det församlingen som är Guds hus och vi är levande stenar i hans tempelbygge. Gud bor mitt ibland oss, mitt i den kristna gemenskapen. Det är församlingen som är templet. 

"Ni har fogats in i den byggnad som har apostlarna och profeterna till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten. Genom honom hålls hela byggnaden ihop och växer upp till ett heligt tempel i Herren; genom honom fogas också ni samman till en andlig boning åt Gud" (Ef 2:20-22). "När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge" (1 Petr 2:4-5a).

Precis som på Haggajs tid är det ett stort problem i vår tid att Guds folk håller på att bygga på sina egna hus, istället för att vara med och bygga på Guds hus. Av olika skäl tappar man intresset för och överlåtelsen till församlingen och då blir det andra saker som tar överhanden; karriären, fritidsintressen, nöjen, idrotten eller den egna villan. Det blir det man tänker på och drömmer om och det blir där man satsar sin tid och sina pengar. Känner du igen det?

Jag är övertygad om att det viktigaste för Sverige idag är att vi får levande dynamiska församlingar i varje stad och i varje samhälle. Överallt behöver det byggas gemenskaper (tempel), som Gud kan fylla med sin kraft och sin kärlek, så att det flödar över till människor runtomkring. Gamla församlingar behöver förnyas och nya församlingar behöver planteras. För att det ska kunna ske måste det finnas människor som inte bara bygger på sina egna hus, utan bestämmer sig för att göra byggandet av Guds hus till det viktigaste i deras liv. Liksom på Haggajs tid söker Gud människor som vill vara med och bygga. Vill du vara med?

Uppdatering 23/1. För att undvika missförstånd länkar jag till några av mina tidigare texter om församlingen som en gemenskap där man delar livet med varandra:
Vad är en församling?
Församlingens DNA
Framtidens kyrka finns i Apg 2
Leva i gemenskap - tio praktiska tips
Fyra bibliska motiv i vår gemenskap, del 1, del 2

Jaktlund bloggar om varför vi går till kyrkan.

Uppdatering 18/2: Håkan Arenius skriver en artikel om olika sorters gudstjänstlokaler. Det kan vara viktigt att komma ihåg att särskilda byggnader för gudstjänster inte existerade i de kristna församlingarna på nya testamentets tid. 

5 kommentarer:

  1. Det var intressant att läsa i din blogg det som jag själv skrev för någon vecka sedan på egen blogg.
    Jag hade en lite annan vinkling på tempelfrågan, rätt eller fel

    http://stig-melin.blogspot.com/

    SvaraRadera
  2. En spontan fråga: Hur undviker vi att bli/vara som vilken förening som helst som överhopar de aktiva med diverse sysslor och uppdrag som tar allt id och lämnar lite eller ingen tid för egen reflektion och tid till den familj man eventuellt har? Martin

    SvaraRadera
  3. Tack för era kommentarer.

    Stig. Jag tror att det är församlingen som är templet i det nya förbundet. Det finns många texter som talar om det. Men det är också riktigt att tala om de troendes kroppar som tempel åt den helige Ande, som du gör. Det gör ju även Paulus i 1 Kor 6:19. Däremot tycker jag att det är uppenbart att den text från 1 Kor 3:16-17 som du citerar i ditt inlägg inte talar om våra kroppar, utan om församlingen. Det ser man av sammanhanget.

    Martin. Det är en mycket relevant och bra fråga. För mig är församlingen inte en verksamhet eller en förening i första hand, utan en gemenskap där man delar livet med varandra. Jag förespråkar inte att man försummar sin familj eller ägnar all sin tid åt verksameheten. Jag har försökt att beskriva min syn på församlingen i flera inlägg. Jag gör en uppdatering av inlägget med några länkar.

    SvaraRadera
  4. Ja, jag vill vara med! Mycket bra och högintressant läsning

    SvaraRadera