SAM - Hundraåringen som inte firades, men ändå går stark in i 20-talet. Gott nytt år!

Idag är det den sista dagen på 2019, och dessutom den sista dagen på 2010-talet. Under de senaste veckorna är det många som försökt sammanfatta 10-talet, men jag tänker inte försöka. Istället tänker jag göra en liten reflektion utifrån mitt eget tiotal, se hundra år bakåt och sen lite framåt mot 20-talet. Häng med om du har lust.

Den största förändringen i mitt liv under detta decennium var att jag började jobba inom Svenska Alliansmissionen (SAM) och dessutom blev ordinerad till pastor i mitt nya sammanhang. Tidigare var jag visserligen medlem i en församling som tillhörde både SAM och EFK, men jag var själv baptist och hade aldrig känt mig som alliansare eller upplevt Alliansmissionen från insidan. Detta förändrades 2012 då jag blev pionjärkonsulent inom SAM.

Svenska Alliansmissionen bildades 1919. Som relativt ny i det här sammanhanget trodde jag därför att det skulle bli hundraårsjubileum i år. Det blev det inte. Alliansmissionen räknar nämligen inte 1919 som sitt startår, utan 1853. Hundraårsjubileet var alltså flera år innan jag föddes.

Alliansmissionen har sina rötter i en väckelse i Jönköping under 1830 och 1840-talen. 1853 bildades Jönköpings Traktatsällskap för att sprida evangeliet i Jönköpingsregionen. Det är därifrån vi räknar vår ålder. 1861 ombildades traktatsällskapet till Jönköpings Missionsförening, som skulle verka för mission både i Sverige och i andra länder. Jönköpings Missionsförening hade verksamhet i stora delar av södra Sverige och både föreningar och församlingar var anslutna till den (s.k. biträdesföreningar).

Jönköpings Missionsförening organiserade en väckelserörelse som stod nära Svenska kyrkan och hade nära band med EFS. Under 1800-talet var det vid tre tillfällen på förslag att organisatoriskt bli en del av EFS, men så blev aldrig fallet. Inom Jönköpings Missionsförening (JM) fanns det även många som sympatiserade med frikyrkotanken och när Svenska Missionsförbundet (SMF) bildades 1878 var det en del i föreningen som drog åt det hållet. Under 1900-talets första årtionde var det flera gånger nära att JM skulle ansluta sig till SMF och bli en del av denna riksorganisation. Varje gång blev förslaget nedröstat. Jönköpingsföreningen bevarade sin självständighet och frihet åt båda hållen.

1886 uttrycktes Jönköpings Missionsförenings linje så här:

"Föreningens uppgift är att i sin mån bidraga därtill, att Kristus, den korsfäste, blir predikad till syndares omvändelse och de troendes helgande och stadfästande i Guds nåd. Allt direkt verkande för kyrkliga eller frikyrkliga intressen ligger utom föreningens uppgift."

"Verksamheten bör vara praktisk och då huvudsakligen i samma riktning som hittills. Varken kyrklighet eller frikyrklighet som sådan bör befordras utan endast själarnas frälsning. Frågan om dop och nattvard måste ligga utanför föreningens verksamhet. Biträdesföreningarna få i dessa frågor handla alldeles fritt, så ock predikanterna."

Båda citaten är hämtade från Göran Åbergs bok Enhet och frihet, sid 124.

Med tiden bildades det även ett ungdomsförbund och ett missionssällskap för yttre mission inom samma område och 1919 slogs dessa tre organisationer ihop och tog namnet Svenska Alliansmissionen. Den nya organisationen fortsatte i samma spår som de tidigare. Så här beskrev SAM:s förste missionsföreståndare situationen 1921:

"Där är först de grundläggande namnen: Odencrantz, Fransson och Sandblom. Och sedan en lång rad av präster och lekmän, predikanter och missionärer, män och kvinnor, som var och en på sin plats i samma anda, i samma kärlek, i samma tro offrat sin tid, sina krafter och sina liv för Kristi skull, i evangeliets tjänst, för missionens sak. Folkkyrka eller frikyrka var för dem icke huvudsaken. De enda fiender de bekämpade var djävulen, världen och deras eget kött. Målet för deras verksamhet både i hemland och hednavärld var att föra själar till Kristus. Och det medel de begagnade sig av i sitt arbete var evangeliets predikan i Andens och kraftens bevisning, förkunnelsen av Guds fria nåd i Kristus Jesus och hans för alla fullbordade verk på Golgata. De som gick först lämnade åt dem som kom efter ett heligt arv: tron på hela Bibeln, både Gamla och Nya testamentet, såsom Guds ord, och en fri evangelisk verksamhet, så vid, att den famnar allt Guds folk, men på samma gång så trång, att den helt och hållet går in under de tre trosartiklarna. Där vill Svenska Alliansmissionen fortfarande hålla till."  (Sällskap - Samfund, sid 96, språkligt varsamt reviderat)

Under 1900-talet utvecklades SAM gradvis till en frikyrkorörelse med alltmer baptistiskt inflytande, så i frågan om folkkyrka eller frikyrka gavs neutraliteten så småningom upp. Men i övrigt står SAM kvar på samma grundvalar som för 100 och 150 är sedan. Även om det idag finns ett starkt baptistiskt inslag i SAM, så finns det också ett visst lutherskt inflytande. Inom SAM är det enhet i det centrala och frihet i det som inte är centralt. Med sitt starka fokus på Jesus, sin  trohet mot hela Bibeln som Guds ord och sin betoning på evangelisation och mission kan SAM upplevas som ett andligt hem av både EFS:are och pingstvänner. Teologiskt och andligt står Svenska Alliansmissionen på en plats där jag vill hålla till även under 2020-talet. Jag är övertygad om att SAM står starkt och har en ljus framtid i tjänst för Guds rike tillsammans med många andra.

Även om SAM inte hade något 100-årsjubileum under 2019, så blev det i alla fall en mycket underhållande talkshow under årskonferensen för att uppmärksamma vår historia. Titta gärna på den.