Andlig miljövård

Med anledning av alla de debatter som pågår i kristenheten har jag funderat lite grann på det andliga klimatet. På senare tid har vi haft debatt om fyrkantsevangelikaler (även här och här), Rob Bell, (även här och här) helvetet, postmodernism och mycket annat. Mycket tid och energi går åt till att klargöra sina åsikter och argumentera för olika ståndpunkter. Det är intressant och viktigt att samtala om olika frågor, men ibland kan det bli lite för mycket diskussion. I alla fall för mig. Idag tänker jag se på det hela från en annan synvinkel, den missionella.

För mig finns det en fråga som är helt avgörande. Det är den här: Vilken typ av andlig miljö behöver vi skapa för att människor i vårt land ska lära känna Jesus Kristus och börja följa honom? Här ska jag försöka svara på den frågan. Jag tror att den andliga miljön måste ha åtminstone fyra tydliga karaktärsdrag.

1. Värme. Först och främst behövs det mycket värme. Vi kan också kalla det kärlek. "Framför allt skall ni älska varandra hängivet", skriver Petrus (1 Petr 4:8). Det är nödvändigt med en miljö som präglas av kärlek och värme. Nya människor som kommer in i gemenskapen måste känna sig sedda och välkomnade. De som varit med länge måste också känna sig omslutna och accepterade även när livet krisar och är fullt av tvivel. Värmen finns i atmosfären och de flesta känner direkt av det när de kommer in i en varm gemenskap. Det doftar annorlunda i en sådan andlig miljö. Det doftar av Guds rike!

2. Öppenhet. Det andra jag tänker på är öppenhet. I den andliga miljön måste det gå att prata öppet om allt. Inga frågor är förbjudna och inga åsikter avfärdas som knäppa. Människor i vår tid måste få ställa frågor, tänka själva och resonera. Det är så det är i vår kultur och det måste vi förhålla oss till. Om människor ska komma fram till en egen personlig tro, måste miljön vara öppen för samtal. Därför är frågor viktiga. Min övertygelse är att vi måste ställa frågor och få människor att tänka efter. Att bara servera svaren hindrar människor på vägen fram till Jesus. Man kan förresten notera hur ofta Jesus ställer frågor när han talar till människor.

3. Tydlighet. Värme och öppenhet är nödvändiga ingredienser i den andliga miljön, men det behövs också tydlighet. Det finns ett budskap om Jesus Kristus att presentera och det måste vara tydligt. Risken är förstås att vi blir otydliga och flummiga i vår tro när vi betonar värme och öppenhet, men det behöver absolut inte vara så. Den kristna gemenskapen måste ha Jesus Kristus som centrum. Tron på Jesus (Bibeln, trosbekännelsen, efterföljelsen) är navet gemenskapen byggs runt och det finns tydliga gränser för vad som predikas i gemenskapen. Allt kan diskuteras, men allt kan inte predikas. Det är en avgörande skillnad. En gemenskap behöver både centrum och gränser.

4. Gudsnärvaro. Till sist vill jag också betona vikten av den helige Andes verk i den andliga miljön. Det hjälper inte mycket med värme, öppenhet och tydlighet om inte människor också möter Gud. Andlighet och andliga erfarenheter är viktiga om människor ska komma till tro. Den kristna tron måste fungera i praktiken. Därför är bön, förbön, bönesvar, gudsnärvaro, profetiska budskap, under och tecken, gudsmöten, lovsång, stillhet, tystnad och tungotal också viktiga ingredienser i den andliga miljön. När människor kommer till gemenskapen behöver de känna av att det finns en andlig kraft, en högre makt, en levande Gud som är mitt ibland oss och förvandlar våra liv.

Jag tror att alla fyra sakerna är nödvändiga för en sund andlig miljö. Om någon av dem saknas kommer det att vara ett allvarligt hinder för människor att komma till tro. Tyvärr tror jag att många församlingar och kristna gemenskaper i vårt land saknar en eller flera av dessa kännetecken. När man läser ovan nämnda debatter är det lätt att känna sig lite uppgiven över det andliga klimatet. En del miljöer verkar vara hårda och dömande, andra verkar vara otydliga och flummiga. Men som väl är finns det också många goda exempel.

Jag har förmånen att leva i två sådana.

Den ena är min arbetsplats Mariannelunds folkhögskola. Det är i själva verket en av Sveriges största bibelskolor (ca 80 av 95 kursdeltagare i Mariannelund går bibelkurser). Skolan har en mycket stark andlig miljö och alla fyra ingredienserna finns tydligt. Många av dem som kommer till oss känner Guds närvaro, växer i sin tro (eller kommer till tro) på Jesus och börjar följa honom. Den här veckan har vi 24:7-bön och det märks i atmosfären. Ett bra exempel på den kombination av tydlighet och öppenhet som präglar skolan är andaktsboken Bibelvis som skrivits av mina lärarkollegor Otto och Lena Rimås. I sina andaktsböcker presenterar de den kristna tron på ett positivt och tydligt sätt. Många lyssnar på deras texter på nätet.

Den andra andliga miljön jag lever i är Råslätts församlingsgemenskap. Det är en mångkulturell församling med bas i höghusområdet Råslätt några kilometer söder om Jönköping. Även denna miljö tycker jag präglas av de fyra kännetecken jag skrivit om. Även här kommer nya människor till gemenskapen och finner en levande tro på Jesus Kristus. Det går inte automatiskt att upprätthålla en god miljö. Vi brottas ofta med svårigheter och vi behöver ständigt bedriva en andlig miljövård för att bevara värmen, öppenheten, tydligheten och gudsnärvaron. Men med Guds hjälp så fungerar det.

Så låt oss bygga goda andliga miljöer där människor kan lära känna Jesus, bli hans lärjungar och växa. Låt oss bedriva andlig miljövård!