Peter Ridemann levde 1506-1556. Han föddes i Schlesien (idag sydvästra Polen, men då ett tyskt område) och utbildades till skomakare. Som ung man kom han till de österrikiska alperna och där mötte han den anabaptistiska rörelsen, kom till tro på Jesus och blev döpt.
Redan 23 år gammal blev han utsedd till en Ordets tjänare. Snart blev han arresterad och han satt i fängelse i tre år. Det var i fängelset han upptäckte sin gåva att skriva. Under den första fångenskapen skrev han en trosbekännelse för att försvara och förklara sin tro. Den är på 80 sidor och finns tillgänglig på nätet under titeln Love is like Fire.
1532 blev han fri och flydde till Mähren (i nuvarande Tjeckien). Där förenade han sig med den församlingsrörelse som kom att ledas av Jakob Hutter (den gren av anabaptismen som senare kallas hutteriter). Där gifte han sig med Katarina. Efter något år blev han utsänd på missionsresa. Ganska snart blev han arresterad igen och fick sitta fyra år i fängelse.
Några månader efter hemkomsten från den andra fångenskapen reste han ut på en ny missionsresa, för att predika evangeliet och styrka församlingarna. Denna gången reste han till Tyskland och han döpte många. För tredje gången blev han arresterad och fick sitta i fängelse. Den här gången blev det två år. Det var under denna perioden 1540-1542 som han skrev sitt mest betydelsefulla verk; en omfattande trosbekännelse på ca 215 sidor. Det är faktiskt den enda genomarbetade och heltäckande trosbekännelsen skriven av en anabaptist under 1500-talet. Än idag hämtar många inspiration ur denna bok, som finns utgiven på engelska med titeln Confession of Faith. Den har dessutom fungerat som trosbekännelse för hutteriterna under mer än 400 år.
Jag har Ridemanns Confession of Faith i min bokhylla. Det är många år sedan jag läste den första gången, men de sista veckorna har jag bläddrat lite i den igen. Den är mycket intressant. Hela trosbekännelsen är som sagt på ca 215 sidor. Ca 80 sidor handlar om trosläran, resten ca 135 sidor, handlar om det praktiska kristna livet. Det är typiskt för en anabaptist att inte bara betona läran utan också ge en stark betoning åt hur en församling ska fungera och hur en kristen ska leva. Trosbekännelsen behandlar både lära och liv.
Boken börjar med en systematisk genomgång av den apostoliska trosbekännelsen. Här visar Ridemann att han håller fast vid och bekänner sig till den kristna tron så som den formulerades i fornkyrkan. Han visar tydligt att han tror på att Jesus är Gud och att Gud är treenig. Det är i den praktiska delen om församlingen och lärjungaskapet som Ridemann och anabaptismen tydligt skiljer sig från andra kristna traditioner. Det är också värt att notera att Ridemann betonar vikten av både rätt lära och rätt liv. Även innehållet i tron är viktigt för anabaptismen, inte bara hur man lever. Jag vill citera ett par korta avsnitt om frälsningen (i egen översättning):
"Vi tror på Jesus Kristus: att hela vår frälsning och återlösning är i honom, att han har stillat Faderns vrede och att det är genom honom som Gud blir försonad med världen, som Paulus säger, 'Gud var i Kristus och försonade hela världen med sig själv, och tillräknar dem inte längre deras synder' (2 Kor 5:19). Det är alltså genom honom vi är försonade med Gud, och det finns inget annat namn genom vilket vi kan få välsignelse än Jesu Kristi nasareens namn." (sid 34)
"Men vi bekänner att Kristus är vår rättfärdighet och vår godhet, för han själv verkar i oss den rättfärdighet och godhet genom vilken vi kan få del av Guds kärlek och behaga honom. För vi har ingen godhet, förutom den godhet som han ensam verkar i oss, även om många påstår att vi söker att bli goda genom våra egna gärningar. Till det säger vi 'Nej', för vi vet att allt vårt eget verk inte är något annat än synd och orättfärdighet." (sid 35-36)
Efter att ha blivit frigiven igen 1542 återvände Peter Ridemann till sin församling i Mähren. Den tjänade han troget genom svårigheter och förföljelser till sin död fjorton år senare i Slovakien. Peter Ridemann betraktas tillsammans med Jakob Hutter som hutteriternas grundare.
Läs mer om Peter Ridemann i GAMEO och på Björn Olav Hansens blogg.
Intressant inlägg!
SvaraRadera