torsdag 29 december 2011

En evangelikal bibelsyn

Förra veckans debattartikel om bibelsynen på Örebro Teologiska Högskola (ÖTH) har nu blivit besvarad i Dagen. Det är fem av ÖTH:s lärare som tillsammans skrivit en artikel med rubriken Vi har en evangelikal bibelsyn. Eftersom jag kommenterade artikeln i ett inlägg den 22 dec är det naturligt att jag följer upp med att också kommentera dagens artikel. Bibelsynen är en viktig fråga både i församlingslivet och i den teologiska utbildningen och därför är samtalet oerhört viktigt. Här kommer mitt bidrag.

Först vill jag uttrycka min glädje över att lärarna på ÖTH bekänner sig till en evangelikal bibelsyn och att de vill arbeta med en historisk-grammatisk metod och hålla fast vid Bibelns auktoritet för tro och liv. Så långt är allt väl. Begreppet "evangelikal bibelsyn" är dock lite oklart och därför vill jag ge några synpunkter och ställa några frågor. 

I artikeln hänvisar man till den amerikanska teologen George E. Ladd och hans formulering: "Bibeln är Guds ord genom människors ord i historien." Det är en bra formulering och jag instämmer i den. Jag brukar själv uttrycka det genom att säga att Bibeln är 100% Guds ord och 100% människors ord. Problemet med Ladds formulering är dock att den inte är så tydlig. En klassisk definition av evangelikal bibelsyn har vi i Lausannedeklarationen från 1974. I den står det bl.a: "Vi bekräftar vår tro på både Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv." Det var denna mer innehållsrika formulering som citerades av författarna till den första artikeln, men ÖTH-lärarna kommenterar inte den definitionen och skriver ingenting om hur de ser på Lausannedeklarationen. Jag tycker att det hade varit önskvärt för tydlighetens skull. Hela Lausannedeklarationen kan läsas på svenska här och på engelska här

Den kontroversiella frågan inom evangelikala kretsar är den som handlar om Bibelns ofelbarhet. En del menar att Bibeln är ofelbar endast när den talar om tro och liv. Andra menar att Bibeln är ofelbar även när den talar om historiska händelser och naturliga fenomen. Det sägs inte rakt ut i artikeln, men mitt intryck är att ÖTH-lärarna hör hemma i den första gruppen (vilket även Ladd gjorde), medan författarna till den första artikeln förmodligen hör hemma i den andra. Jag anser att begreppet evangelikal kan gälla för båda grupperna, så länge man håller fast vid att hela Bibeln är Guds ord och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv. Vi bör ha respekt för varandra när vi diskuterar och samtalar om detta. 

Själv hör jag hemma i den andra gruppen. Jag tror att Bibeln är sann även när den talar om historiska händelser och andra fakta. Det är förstås under förutsättning att man har tillgång till den ursprungliga texten (och att den är korrekt översatt och tolkad). Det finns många saker man kan tillägga för att det ska bli tydligt vad detta betyder och vad det inte betyder. Tron på Bibelns ofelbarhet blir ofta missförstådd och ibland förlöjligad. Ett försök att förklara vad tron på Bibelns ofelbarhet innebär finns i Chicago Statement on Biblical Inerrancy från 1978. Min syn ligger mycket nära formuleringarna i det dokumentet. Läs det om du är intresserad.

En sak som gör mig lite förvånad är att ÖTH-lärarna gör en skillnad mellan evangelikal och fundamentalistisk bibelsyn. Som jag ser det är det inte bibelsynen som är skillnaden mellan evangelikalism och fundamentalism.   Bibelsynen är i stort sett densamma och skillnaderna ligger på andra plan. Det har jag förklarat och argumenterat för i ett inlägg som finns här. En fråga till ÖTH-lärarna: Formulerades verkligen den evangelikala bibelsynen på ÖTH som en markering mot fundamentalismen? Kan man läsa den historien någonstans? (svaret på min fråga finns i uppdateringen nedan)

Om man tror att hela Bibeln är Guds ord och "utan fel i allt som det påstår", är även frågor om datum och författarskap viktiga. Uppgifter i bibelböckerna om författarskap och datum måste tas på allvar och gälla som trovärdiga. Om jag ska läsa Moses lag, Davids psalmer eller Jesajas profetior som Guds ord är det viktigt vem som skrev ner dem och när. Detsamma gäller för Paulus och Petrus brev. Författarens och textens auktoritet hänger samman. Frågor om datum och författarskap är förstås inte frälsningsavgörande eller centrala för den kristna trons innehåll, men de har ändå en stor betydelse för förtroendet för Bibeln som Guds ord genom människors ord i historien. Om vi inte vet (i stort sett) vilka människor det var som skrev, eller när i historien de gjorde det, hur ska vi då kunna lita på att det verkligen är Guds ord? 

Så tänker i alla fall jag. Hur tänker du?


Uppdatering 30/12: 
Idag svarar även EFK:s ledning på kritiken: Därför har vi en evangelikal bibelsyn
Något om hur den evangelikala bibelsynen på ÖTH formulerades finns i Lennart Thörns bidrag i denna pdf: Finns det en "evangelikal" exegetik? Tack till Tommy Wasserman för länken!


Uppdatering 12/1 2012: Roger Gustavsson och Anders Robertsson, som startade debatten om bibelsynen svarar idag i Dagen. De pekar på att ÖTH-lärarna inte svarar på hur de förhåller sig till Lausannedeklarationen. Samtalet går vidare! 


Uppdatering 18/1: Idag kom ÖTH-lärarnas slutreplik. Den 20/1 kom ett inlägg av Nils-Olov Nilsson


17 kommentarer:

  1. Bra tänkt och skrivet! Håller med :) Försök att få in det i Dagen.
    /Daniel Norburg

    SvaraRadera
  2. JM: "En fråga till ÖTH-lärarna: Formulerades verkligen den evangelikala bibelsynen på ÖTH som en markering mot fundamentalismen? Kan man läsa den historien någonstans?"

    Var vänlig läs Lennart Thörns bidrag i nedanstående publikation (fritt tillgänglig):
    http://www.orebromissionsskola.se/download.do?ug=Administrator&f=oth-rapport-nr21.pdf

    MVH

    Tommy Wasserman

    SvaraRadera
  3. Tommy. Välkommen till Barnabasbloggen och stort tack för länken. Det var mycket intressant och klargörande läsning.

    SvaraRadera
  4. Hej och tack. Du får gärna i din huvudtext lägga till en "uppdatering" med den länk jag lade in i kommentaren vilket kan underlätta för läsarna.

    SvaraRadera
  5. Jag har svårt att förstå din bibelsyn Jonas men skulle gärna vilja förstå den bättre. Hur tänker du t ex om skapelseberättelserna och "noah-berättelserna" (1 Mos 6-9), där det verkar vara två el fler traditioner som fogats samman (olika uttryck används, fakta varierar, det är upprepningar av vad som hände på ett märkligt sätt etc). Tycker du inte det verkar rimligt att anta att det t ex funnits två olika berättelser om Noah och floden som fogats samman?

    SvaraRadera
  6. Hej Annika och tack för frågan.Jag ska försöka förklara hur jag tänker. Jag ser 1 Mos 1-11 som en sammanhängande berättelse om urhistorien. Jag tror att det som berättas verkligen har hänt och att de personer som nämns samtliga (även Adam och Eva) är historiska personer. Berättelsen är förstås väldigt nerkortad och sammanfattande, vilket gör att en del är svårt att förstå, men det gör den inte mindre tillförlitlig. Hur gammal berättelsen är och vilka muntliga eller skriftliga källor författaren använde kan man bara spekulera om. Skapelseberättelsens två kapitel ser jag som kompletterande. Det första kapitlet ger den stora bilden (som ett flygfoto) och det andra kapitlet fokuserar människans skapelse (en närbild), som ju är det mest viktiga ur berättelsens synvinkel. Även Noa-berättelsen ser jag som en sammanhängande berättelse och det finns rimliga förklaringar till de saker som verkar konstiga eller motsägande. Mitt främsta skäl till att läsa 1 Mos 1-11 på det här sättet är att det är så Jesus och apostlarna läser det. Jag följer Jesus även i hur jag ser på Gamla testamentets historia.

    SvaraRadera
  7. Menar du att du inte alls tror på förekomsten av myter i Bibeln? Att bibelförfattare kan ha skrivit berättelser för att förmedla viktiga sanningar utan att avse att de skulle tolkas bokstavligt?
    Jag tänker att man kan ta Bibelns texter på lika stort allvar, ja faktiskt på större allvar, om man bejakar olika texters olika stil/genre. Jesus talade ju mycket i liknelser. Om händelsen med samariern på väg från Jeriko inträffat i verkligheten eller inte är ju inte poängen i historien, eller hur? Det är att utmana oss att fundera över hur vi behandlar varandra.

    En bokstavlig läsning verkar skapa otroligt många problem. Noah blev 950 år. Hur förstår man det? Gudasöner fick barn med människodöttrar. Vad handlar det om? Du skrev att din bibelsyn på något sätt gick att förena med den historisk-kritiska forskningen, med bibehållen intellektuell integritet. Jag förstår inte hur det skulle gå till.

    Ska läsa det Chicago Statement ... som du hänvisar till. Finns det någon bok i ämnet som du särskilt skulle rekommendera?

    SvaraRadera
  8. Annika. Här kommer svar på dina frågor. Naturligtvis ska man ta hänsyn till olika genrer i Bibeln. Historiska berättelser ska läsas som historiska berättelser, apokalyps som apokalyps, poesi som poesi och liknelser som liknelser. Allt ska inte tolkas bokstavligt. I regel framgår det i texten vad det är för typ av text. Berättelsen om samariern på väg till Jeriko är en liknelse och har säkerligen inte inträffat på riktigt, medan berättelserna om junfrufödelsen, om att Jesus gick på vattnet och att han bespisade 5000 män med fem bröd och två fiskar berättas som verkliga händelser och ska därför förstås som sådana.

    Jag tror inte på förekomsten av myter i Bibeln i den meningen att historiska berättelser inte skulle ha ägt rum, utan bara förmedla en andlig sanning. Den historiska händelsen och textens budskap hänger ihop. När det gäller 1 Mos 1-11 tycker jag att det är uppenbart att författaren anser sig berätta om verkliga historiska händelser. Han anger t.ex. geografiska platser och inte minst släkttavlorna visar att det är historia. Släkttavlorna kopplar också ihop urhistorien med kap 12 och berättelsen om Abraham och då är vi framme i historisk tid. Det är ingen förändring i berättelsens stil mellan kap 11 och 12.

    Att människorna blev mycket äldre före floden tror jag beror på att levnadsvillkoren här på jorden var mycket bättre då, och att man inte åldrades lika fort som efter floden. Jag tror alltså att man ska förstå det bokstavligt. Det där med Guds söner och människornas döttrar är knepigt. Det finns ett par klassiska förklaringar, men jag är osäker.

    Om vad jag tror om skapelse och evolution har jag skrivit i ett tidigare inlägg: http://barnabasbloggen.blogspot.com/2009/10/skapelse-ocheller-evolution.html

    Några boktips:
    Om 1 Mos 1-11: Genesis in space and time av Francis Schaeffer.

    Om skapelse-evolution: Intelligent skapelsetro av Anders Gärdeborn.

    Om bibelsyn: En bok som står nära Chigago Statement är, Inerrancy, edited by Norman Geisler. Den innehåller 14 intressanta kapitel av lika många evangelikala teologer från olika samfund.
    En bok som står nära ÖTH är, Är Bibeln trovärdig? av Howard Marshall. Båda böckerna är läsvärda.

    Om bibeltolkning och Bibelns olika genrer: Att läsa och förstå Bibeln av Gordon Fee och Douglas Stuart. En av mina favoritböcker.

    Till sist. Vad jag skrev var att man kan hålla fast vid traditionella evangelikala synsätt med bevarad intellektuell integritet. Det håller jag fast vid. Jag menar att jag kan försvara mina åsikter med ett intellektuellt resonemang och behöver inte blunda för historiska fakta, även om jag ger dem en alternativ förklaring. Om man kan lyckas med det kan du kanske bedöma om du läser de föreslagna böckerna.

    SvaraRadera
  9. Tack Jonas. Ska försöka läsa någon av böckerna du nämner. Min resa har varit att ju mer jag lär mig om bibeln och dess tillkomsthistoria, desto mer orimligt framstår det att just dessa texter och inga andra ska vara direktinspirerade av Gud och innehålla budskap från Gud i varje stycke.

    Sen har jag ju en bakgrund som katolik och därifrån fick jag med mig en betoning av bibelns nära relation till kyrkan/den kristna gemenskapen. Kyrkan fanns före bibeln - det kan ju ingen förneka - och därmed blir det märkligt, tycker jag, att upphöja bibelns auktoritet och lyfta den ur den tolkande gemenskapens famn, så att säga.

    Fred och frid!

    SvaraRadera
  10. Annika. Lycka till med läsandet. Jag hoppas att du finner något du kan ta till dig i böckerna.

    Jag förstår inte riktigt vad du menar med att jag lyfter Bibeln "ur den tolkande gemenskapens famn". Det är min mycket bestämda (och anabaptistiska) uppfattning att Bibeln ska läsas och tolkas i församlingens gemenskap. Men Bibeln är den enda ofelbara auktoriteten för kyrkan och församlingen står under den. Vi läser Bibeln tillsammans för att lära känna Gud och förstå hur vi ska leva och hur allt hänger ihop.

    Att säga att kyrkan fanns före Bibeln är knappast korrekt. Jesus och apostlarna hade GT som helig skrift (Guds ord). Det användes och lästes som Guds ord av Jesus och av apostlarna i församlingen i Jerusalem. När sen evangelierna och Paulus brev nedtecknades accepterades de mycket snabbt som en del av Skrifterna och användes som sådana i församlingarna. Det ser man redan under det första århundradet, tex hos de apostoliska fäderna. Bibeln fanns före kyrkan och med kyrkan från början, även om den skrevs färdigt under kyrkans första tid. Det som hände på 300-talet var att kyrkan behövde bekräfta vilka böcker som kom från apostlarna och hade gudomlig auktoritet. De flesta böckerna i NT hade då redan betraktats som Guds ord och en del av Skriften sen det första århundradet.

    Jag har en fråga till dig: Jag tror att Gud skapade en värld helt utan våld, död och köttätande. Döden (även djurens död och dödande, tror jag) kom in i världen först efter syndafallet i 1 Mos 3. Och kött fick människan inte äta förrän efter syndafloden (1 Mos 9). Om man tror att Gud har skapat världen genom årmiljoner av utveckling med kamp, död, lidande, köttätande, våld osv, hur kan man då tro på en god Gud och hur kan man tro att det finns hopp om en ny jord utan våld och död? I så fall är ju våld, död och köttätande en del av skapelsens natur. Vad tänker du om det?

    SvaraRadera
  11. Ja, naturligtvis fanns GT under kyrkans första tid, men inte bibeln som vi har idag. När Paulus skrev sina brev fanns det fungerande församlingar, som inte då hade varken färdigskrivna evangelier eller någon samling brev med status av helig skrift. Vilken var då deras högsta auktoritet? De erfarenheter av Jesus och berättelser om honom som förmedlats till dem, tänker jag, förutom GT. Hur de tolkade och levde sin tro borde vara lika relevant för oss kristna idag som vad Paulus skrev i sina brev (dem vi har kvar). Nu kan det ju vara svårt för oss att veta så mycket om detta, men det finns ju t ex tidiga texter som Didache, och i princip så förstår jag inte varför just de ord som vissa apostlar skrev ned och just de dokument som överlevt in i vår tid ska ha en så extraordinär status.

    Ang din fråga: evolutionen betraktar jag som ett faktum i likhet med att jorden är rund, så teologin måste för mig utgå från sådana fakta. Det är ju en svår fråga varför Gud skapade en värld som inte var bättre från början. Ett förslag som processteologin ger är att Gud hade en viss typ av materia att utgå ifrån, med vissa inneboende förutsättningar - alltså inte skapade allt helt ur intet. Det tycker jag är en intressant tanke (den hänger ihop med flera andra, så kanske låter det konstigt så här, taget ur sitt sammanhang).

    Köttätande ligger i skapelsens natur i den bemärkelsen att vissa arter måste äta kött för att överleva. (Varför? Vet ej, skapelsen är ofullkomlig. Varför förekommer jordbävningar och vulkanutbrott? Också skapelsen ska på något sätt befrias, för mig behöver det inte hänga samman med ett idealurtillstånd, jag tror Gud kan leda mänsklighet och övrig skapelse till något bättre än det vi har idag.) Men, människan tillhör inte dessa arter. Vi behöver varken använda våld eller äta kött. Du och jag betraktar Första Mosebok på olika sätt, men för oss båda borde en central fråga vara: vad är den teologiska poängen med berättelsen om Adam och Eva som lever som veganer och i fred med djuren? Vad är dess relevans för oss idag?

    SvaraRadera
  12. Tack för att du delar dina tankar Annika. Jag tycker att det här är ett inspirerande samtal. Lite konstigt att ingen annan deltar. Det är dock mer än 200 sidvisningar på det här inlägget. Här kommer några korta kommentarer på ditt senaste inlägg.

    Det var förstås de tolv apostlarna som var auktoriteten i kyrkan innan evangelierna var skrivna. De var utvalda av Jesus för att förvalta och förmedla hans undervisning och hans handlingar. Det är därför kyrkan kallas apostolisk och det är därför det endast är skrifter som går tillbaka till apostlarna som kan räknas som Guds ord.

    Att jorden är rund är förvisso ett faktum. Evolutionen är däremot en hypotes, som majoritetssamhället och staten presenterar som fakta. Det kan allt behövas lite vänliga rebeller som vågar ifrågasätta av överheten påbjudna synsätt. Vetenskapen är inte alltid så objektiv och faktabaserad som man tror. Se bara på hur livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin styr kostråden (apropå mitt inlägg idag om boken om forskningsfusket).

    Jag tror inte att den värld Gud en gång skapade var ofullkomlig. "Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott" (1 Mos 1:31). Som jag ser det fanns inte det ofullkomliga från början, utan det kom in i världen genom synden. Nu ligger hela skapelsen under förgängelsen, men en dag i framtiden ska den befrias, när Jesus kommer tillbaka och skapar en ny jord där rättfärdighet bor. Det fanns inget köttätande i Eden. Det kommer inte att finnas något köttätande på den nya jorden. I nuläget är vi fria att följa vår egen övertygelse när det gäller vad vi äter och dricker och skall inte döma varandra (Rom 14:1-23). Så tänker jag. Men nu kommer jag kanske lite utanför ämnet bibelsyn.

    SvaraRadera
  13. Tack själv! Ja, det blir lite olika frågor, men alla intressanta ... några tankar:

    Jag tycker inte du svarar på min fråga om varför inte kyrkans tidiga erfarenheter och tankar som inte kom med i det som blev kanon skulle ha ett lägre värde än det som kom med i bibeln. Där tycker jag katolska kyrkan har en poäng när de pratar om bibeln OCH traditionen. Jag tror inte att Gud styrde kanonbildningen i varje detalj, så att just det som var särskilt inspirerat kom med och inget annat. T ex pastoralbreven tror jag nog att kyrkan hade klarat sig bättre utan, med dess betoning på hierarki och slavars och kvinnors lydnad (1 Tim 2:12-15, t ex, vilken hemsk teologi!).

    Ang evolutionen är det lätt att man som kristen bara ser det problematiska/hemska, men det finns ju andra aspekter. Här är ett stycke från en artikel jag skrev till SKT.
    "Jürgen Moltmann tar fasta på detta att skapelsen har en början, upprätthålls och utvecklas, samt har en framtid. Allt skapat har en plats i denna framtid, hävdar Moltmann. Naturen kommer så småningom att nå sin fulla potential, den kommer att delta i Guds natur på ett fullödigt sätt.
    Kyrkan gjorde länge motstånd mot tanken på evolutionen, skriver Moltmann. Man betonade skapelsen i dåtid, som om den var färdig och komplett. Men skapelsen är inte avslutad, det börjar vi nu att ta in. Kosmos är inte ett slutet system – till och med atomer har en viss frihet – det är öppet för Gud, och Gud är öppen för kosmos. Moltmann tolkar evolutionen som att det finns en strävan att överskrida sig själv i alla system, eftersom systemen hela tiden utvecklas till att bli mer komplexa. (Det är ju en otrolig skillnad i komplexitet mellan bakterier, som var de mest avancerade organismerna på jorden för ett par miljarder år sedan, och människor.) Detta tolkar han som ett tecken på Guds andes närvaro i världen och reaktioner på denna närvaro. Guds ande är närvarande i det materiella genom dess strukturer, skriver Moltmann. Skapelsen består inte av ”spirit-less matter” eller av ”non-material spirit”, det finns bara ”informed matter”. Och denna information är ”anden”. Moltmanns tankar om skapelsen påminner om de som jesuiten Teilhard de Chardin (1881 – 1955) hade, en teolog som var före sin tid – han förbjöds av Vatikanen att publicera sin teologi – men som idag uppskattas av många."

    Till sist, köttätande. Om vi tror att fred mellan människor och djur ligger närmare Guds vilja och vision, som du skriver ovan, varför inte gestalta denna övertygelse idag, vi som har alla möjligheter att välja vego i butiken?

    SvaraRadera
  14. Kanon betyder ju rättesnöre. De böcker som ingår i kanon är Guds ord och ska användas som rättesnöre för att pröva alla andra tankar, böcker och uppenbarelser. Det är självklart att inte allt kan vara på samma nivå. Andra böcker, som tex de apostoliska fäderna, didache m.m, liksom traditioner som uppstår med tiden, har stort värde och ska tas emot med tacksamhet. Men allt måste prövas mot kanon. Jag menar (liksom Lausannedeklarationen)att Bibeln är det enda ofelbara rättesnöret och därför står den över traditionen, förnuftet, personliga upplevelser, uppenbarelser, präster och pastorer, eller påvar. Därför har de kanoniska böckerna ett högre värde och det var därför det var så viktigt att pröva vilka böcker som verkligen var apostoliska. NT:s auktoritet kommer direkt från Jesus genom de apostlar han utvalda.

    Jag är tacksam att även pastoralbreven är med. De betyder mycket för mig som lärare och ledare. Jag ser ingen utvecklad hierarki där och problemet med slavar och kvinnans roll finns ju även i andra brev. De svåra texterna måste man förstå utifrån den historiska och kulturella situationen. Några bra tips om hur man kan förstå 1 Tim 2:12-15 kan du finna via länkarna i det här inlägget: http://barnabasbloggen.blogspot.com/2009/10/ulf-ekman-och-kvinnliga-forestandare.html

    Den Katolska kyrkan ger förvissa traditionen än högre auktoritet när den ställer traditionen bredvid Bibeln. I praktiken betyder det ofta att traditionen kommer över Bibeln, eftersom traditionen anses ge den rätta tolkningen (och det tror jag är både fel och farligt). Men den Katolska kyrkan skulle knappast acceptera att man tog bort några böcker ur kanon som du vill göra.

    SvaraRadera
  15. Hej!

    Tack för ett intressant blogginlägg och efterföljande diskussion.
    Jag vill också rekommendera Gärdeborns bok, precis som Jonas gjort. Det är en av de allra bästa jag läst på svenska i ämnet skapelse. Både lättläst och innehållsrik.

    Och jag skulle vilja komplettera Jonas frågor angående skapelse vs evolution när det gäller teologi.

    Det står att skapelsen är lagd under förgängelsen, och att den väntar på sin återlösning. (Nu sitter jag i bussen och har inte bibelhänvisningen i huvudet, men ändå. :) )
    Detta förutsätter att något hänt med skapelsen, och att den inte längre är det den från början var. Och det kan ju inte ha att göra med våra moderna miljöförstöringar....

    Om man endast ser till bibeln, och försöker att lägga åt sidan tankarna på att det tvunget måste vara miljarder år sedan skapelsens början, så harmonierar de olika delarna mycket bättre. Jag tänker då på sådant som släkttavlor med årtal, hänvisningar till skapelsen och syndafloden från NT, nödvändigheten av Jesu död, etc, etc. Det behöver inte omtolkas från det som faktiskt står.
    Men om man försöker att pressa in en tolkning från den naturalistiska "vetenskapen", behöver det bli en helt annan tolkning av väldigt många bibelställen. Och det beror ju då inte på bibeln i sig, utan på den världsbild man försöker anpassa den till.

    Bara några tankar från mig, som kanske eventuellt kan vara intressanta att fundera på. :)

    Mvh
    Carl

    SvaraRadera
  16. Hm, vi kanske inte kommer så mycket längre... (Och imorgon reser jag till Jerusalem för tre veckor.) Vi har väldigt olika bibelsyn. Ang pastoralbreven tror jag inte att det är Paulusbrev, tycker stil och ton är så annorlunda. En stilla fromhet står i fokus, inte det dynamiska kristna liv som beskrivs i andra brev. (Men det var intressant att läsa om 1 Tim-tolkningen i Sverkers text!)

    Jag förstår att det är väldigt kontroversiellt i många, ja de flesta, kristna kretsar att ifrågasätta den kanon vi har. Blev dock stärkt att våga göra det av inledningen till en fantastisk bibelparafras som heter Good As New, av The ONE Community. De har valt att ej ta med pastoralbreven.

    Tack för samtalet Jonas! Och tack Carl för dina tankar. Jag tror dock det är väldigt svårt för oss moderna människor att fortsätta acceptera en antik världsbild.

    SvaraRadera
  17. Lennart Jacobson10 januari 2012 12:46

    När man är inne på diskussion om evolutionen skall man nog först läsa John Lennox bok Guds dödgrävare.

    Då får man veta att det som kallas vetenskap inte alltid är det och att en avsevärd del av forskarna och framstående forskare tror på en gud och inte heller tror på evolutionen i avseendet att slumpen skapat allt.

    När det gäller bibeln och bibeltolkning så tror jag man måste ta Jesu ord på allvar. Han tog inte avstånd från Ordet. Varför skulle då vi ifrågasätta, detta är ju faktiskt vår tros grund? ¨

    Katolska kyrkans teologi påminner om fariseernas i det avseendet att de har frikopplat teologin från praktiken. RKK måste jui helt enkelt säga att "inte bibeln är sanningen utan katolska kyrkans tolkning av bibeln" (Arborelius).

    Annars skulle den ju inte ha kunnat infoga så fruktansvärt mycket av vidskepelse och obibliska traditioner i sin praktik.

    Det märkliga är att protestanternas liberalteologi kan leda till att de närmar sig RKK, som på ett annat sätt lagt bibeln åt sidan.

    SvaraRadera