Två dagar före julafton tar jag en liten paus i julförberedelserna och tipsar om några intressanta artiklar i Dagen.
Jag börjar med en intressant insändare om bibelsynen i frikyrkan. Anders Robertsson och Roger Gustavsson ifrågasätter om de församlingsrörelser som ställt sig bakom Lausannedeklarationen (EFK, SAM, Pingst, FA, LO), verkligen i praktiken håller fast vid den evangelikala bibelsynen på sina utbildningar och förlag. Fokus i artikeln ligger på Örebro Missionsskola och förlaget Libris. Tyvärr är artikeln lite otydlig eftersom det verkar som en boktitel fallit bort i inledningen. Men den är läsvärd ändå och artikelförfattarna ställer intressanta och viktiga frågor om bibelsynen inom den teologiska utbildningen. Jag känner samma oro som dem över tendensen att frikyrkliga teologer överger den traditionella synen på Bibeln som Guds sanna ord. Det blir intressant att se om det kommer något svar från Örebro Missionsskola eller EFK:s ledning. Jag förstår att teologisk utbildning i vår tid måste relatera till den historisk-kritiska metoden, men man kan ändå hålla fast vid traditionella synsätt med bevarad intellektuell integritet. Det tror i alla fall jag som är kreationist, tror på endast en Jesaja och att Daniels bok skrevs på 500-talet f.Kr. Jag tror även på att Paulus skrev pastoralbreven och Petrus det andra petrusbrevet. För mig är bibelsynen viktig. Vad tycker du? Se även Är hela Bibeln Guds ord?
Uppdatering: Roger Gustavsson ger följande info i en kommentar på Dagens hemsida: "I nedkortningen av debattartikeln vi sände in ser jag att titeln på boken vi citerar har fallit bort. Boken heter ”Uppdraget" och är en läsvärd essäsamling som publicerades 2008 i samband med Missionsskolans hundraårsjublileum."
Uppdatering 29/12: Idag svarar lärare vid Örebro Missionsskola här och jag kommenterar artikeln här.
Uppdatering: Roger Gustavsson ger följande info i en kommentar på Dagens hemsida: "I nedkortningen av debattartikeln vi sände in ser jag att titeln på boken vi citerar har fallit bort. Boken heter ”Uppdraget" och är en läsvärd essäsamling som publicerades 2008 i samband med Missionsskolans hundraårsjublileum."
Uppdatering 29/12: Idag svarar lärare vid Örebro Missionsskola här och jag kommenterar artikeln här.
Krister Leimola växte upp på Råslätt. Han var en av de stökiga tonåringar jag träffade när jag flyttade till Råslätt för mer än 30 år sedan. Idag är han pastor och företagare och har dessutom blivit utsedd till årets mentor av Nyföretagarcentrum i Jönköping. Tillsammans med sin fru JoEllyn har han startat den karismatiska församlingen Jönköping International Church. Herren gör stora ting genom vanliga människor. Grattis till utmärkelsen Krister!
I en annan artikel basuneras det ut att det nu finns 2,18 miljarder kristna i världen. Jag tycker verkligen illa om den här sortens statistik, som räknar antalet medlemmar i världens alla kyrkor. Antalet personligt kristna är definitivt inte 2,18 miljarder. Det är naturligvtis endast Herren Jesus själv som vet vilka som verkligen är levande kristna och födda på nytt, men den här sortens statistik är enbart förvirrande. Det skulle vara intressant om Dagen kunde följa upp artikeln, med någon typ av statistik om antalet Jesuslärjungar i olika delar av världen. Det kanske är omöjligt, men ändå värt ett försök, och ur ett missionsperspektiv är det viktigt att vi vet var vi ska sätta in resurserna. Europa är definitivt ett av de områden där vi måste satsa allra mest.
Till sist vill jag också nämna en liten insändare av Stefan Gustavsson. Han ger ett försvar för varför vi kan hävda att vi firar jul till minne av Jesu födelse. Inte för att vi tror att Jesus föddes den 25 december, utan för att vi minns hur det stora ljuset bröt in i världen när det var som allra mörkast. Även Anders Piltz har skrivit om detta i en krönika, men den har jag tyvärr bara hittat i papperstidningen. Jag hoppas att Dagen lägger upp den på hemsidan snart.
Med de orden önskar jag alla mina läsare en riktigt god jul. Jag tänker i alla fall fira jul till minne av Jesu födelse. Hur gör du? Läs även min julbetraktelse När Gud blev människa.
Hej Jonas,
SvaraRaderasjälv tycker jag att artikeln var mest förvirrande. Vad menar de egentligen? Vad är de ute efter? Kan du förklara skillnaden på historisk-grammatisk och historisk-kritisk metod?
Problemet är ofta att den evangelikala exegetiken också arbetar historie-kritisk men är mycket mer positiv till den bibliska berättelsen. Det som då händer är att man börjar diskutera en massa årtal hit och dit, försöker bevisa att dinosaurier visst fanns eller inte fanns och massa annat och så missar man poängerna i texten.
En mycket mer intressant fråga är att ställa frågan: Är det överhuvudtaget så bibeln skall läsas som kristen? Historisk-kritisk eller historisk-grammatisk läsning är ju ändå ganska sena påfund i kyrkans tradition.
Allt gott och en fin jul
Fredrik Wenell
(som är kollega med de anklagade exegeterna och därför har fullt fötroende för dem eftersom jag vet hur de läser bibeln och vad det får för konsekvser för deras liv.)
Hej Fredrik, och tack för din kommentar. När man talar om historisk-grammatisk metod tror jag att man menar att man läser texten i sitt historiska och grammatiska/litterära sammanhang och att det är så man måste göra för att tolka den rätt (Ungefär som Fee/Stuart förklarar i boken Att läsa och förstå Bibeln). Man distanserar sig från historisk-kritisk metod därför att man accepterar texten som Guds sanna ord och helt tillförlitlig. Den kritiska metoden uppfattas som att den sätter sig över Guds ord när den ifrågasätter Bibeltextens sanning. Vad man kallar sin metod är väl inte så viktigt och jag har hört andra benämningar. Men i princip har väl den kristna kyrkan alltid läst Bibeln som Guds sanna och auktoritativa ord, tolkat utifrån sitt historiska och grammatiska/litterära sammanhang.
SvaraRaderaNaturligtvis är det textens poäng och budskap som är det viktigaste. Och det kan man ta till sig även om man har olika syn på textens historiska tillförlitlighet. Men textens historiska trovärdighet har också betydelse, och därför kan även frågor om författare och årtal vara viktiga och till och med frågan om dinosauriers existens är av intresse, även om det förstås inte är huvudfrågan. Och man kan faktiskt ta till sig textens poänger även om man är intresserad av årtal och dinosaurier. Jag tror inte att det ena utesluter det andra.
Tack för ett intressant inlägg. På vilket sätt menar du att bibelsynen är viktig? Vad menar du att vi t.ex. får för problem om det finns fler författare till Jesaja eller om Daniels bok redigerades under de första århundradena e. Kr.? Vissa menar att om man undergräver en av Bibelns sanningar undergräver man alla. Måste det nödvändigtvis förhålla sig så? Skrevs inte Bibelns berättelser i syfte att berätta om vem Gud är och inte i avsikt att återge t.ex. exakta dödstal eller korrekta geografiska platser?
SvaraRaderaJag tänker t.ex. på berättelsen om när Jesus
befriar den besatta mannen från demoner (Legion) och låter dem fara in i svinhjorden, som sedan springer ner för en brant och drunknar i Galileiska sjön. Platsen som anges för händelsen är inte den samma beroende på om vi läser ur Matteus (Matt 8:28-34), Markus (Mark 5:1-20) eller Lukas (Luk 8:26-39. Matteus nämner Gadara (nutida Umm Qais i Jordanien, Markus Gerasa (nutida Jerash i Jordanien)
och Lukas omnämner Gergesa (nutida Kursi). Detta är alltså ett exempel som visar på att bibeltexten anger tre olika geografiska platser för samma händelse, endast en torde vara den rätta!? Syftet med berättelsen var kanske inte att ange den exakta platsen utan vad som egentligen utspelade sig där.
Min avsikt är absolut inte att "sätta dig på prov". Tvärtom funderar jag en del över just bibelsynsfrågor och önskar komma vidare i mina tankar. Jag är därför nyfiken över att höra din åsikt kring vikten av att ha en viss Bibelsyn. Måste man ha tagit en viss ställning? Är inte den personliga relationen till den Gud som Bibeln berättar om det som egentligen är av betydelse?
God fortsättning
Robert
PS: för övrigt är Gergesa (Lukas) är den stad som bäst stämmer överens med Jesus, den besatte och svinjorden. Problemet med platserna som omnämns i Matteus och Markus är att de är belägna långt ifrån den Galileiska sjön (Gerasa ca 60 km och Gadara ca 8 km) vilket innebär att svinen gjorde en ovanligt lång springtur om de utgick från någon av dessa platser (de var ca 2000 st, se Mark 5:13). Vidare är den klippa som är belägen i Gergesa, det enda stället längs den östra sidan av Galileiska sjön där en klippa finns (svinen sprang ju utför en brant) vartill angränsande gravar (se Mark 5:2) har hittats. Därutöver påträffades en gammal bysantinsk kyrka under den arkeologiska utgrävningen på 1970-talet. Bysanterna är kända för att ha byggt kyrkor på platser som fått stor uppmärksamhet under den kristna historien. Slutligen är Lukas känd som "historikern" och visar på andra ställen i sitt evangelium att han är noggrann med korrekta fakta. Även om den exakta platsen för de händelser som ägde rum när Jesus befriade den besatte mannen från demoner inte med säkerhet kan fastställas, talar det anförda för att Gergesa (Kursi) mycket väl kan tänkas vara den platsen.
(hämtat från ett föredrag jag höll på plats i Gergesa i samband med en studieresa 2010)
Hej Robert! Tack för dina synpunkter. Jag svarar delvis på dina frågor i mitt nya inlägg om evangelikal bibelsyn (29/12). När det gäller berättelsen om Jesus och den besatte mannen tycker jag nog att du överdriver problemet. De olika evangelierna anger väl bara ett geografiskt område och inte en specifik plats. Det är uppenbart att händelsen äger rum vid sjön (troligen vid Gergesa). Det verkar dessutom finnas en del textkritiska frågor. De kommentarer jag rådfrågat tror att Gerasa är originalet både i Markus och Lukas. Men den specifika platsen bör vara Gergesa, som du säger.
SvaraRaderaHej igen Jonas,
SvaraRaderavarit ledig en del och inte läst så mycket på nätet.
Jag är helt med på vad historisk-kritisk metod är men min fråga var om vi verkligen kan skilja mellan historisk-grammatisk och historisk-kritiks i praktiken? Jag har inte sett speciellt stora skillnader.
Jag skrev min uppsats om historicitet och biblen så jag är helt med på att det måste finnas en historisk förankring, däremot är jag inte överens med dig om din syn på biblen som måste vara sann i historiska detaljer. Problemet med det förhållningssättet är att det blir som för Molén som bara försöker bevisa det med hjälp av andra biologiska fakta. Jag tror helt enkelt att den typen av läsning får oss att läsa texterna fel. Det historisk ligger liksom som en självklart förutsättning för allt. Här tror jag att Yoders läsningar kan hjälpa oss. Han var ju inte alltid så fokuserad på att allt skulle vara historiskt i alla detaljer men förutsatte helt klart att texten var historiskt förankrad.
Ja, ja vi kommer nog inte så mycket längre. Men som sagt jag tror att vi använder skillnaden mellan grammatisk och kritisk lite lätt som en demarkationsmarkör.
Fredrik Wenell