Berättelser ur mitt liv - Att läsa Francis Schaeffer

60-årsdagen närmar sig med stormsteg och jag fortsätter att bearbeta detta genom att skriva berättelser ur mitt liv. Här kommer den fjärde delen.

En av de personer som har påverkat mig allra mest är förmodligen Francis Schaffer. Jag träffade honom aldrig, men jag läste många av hans böcker när jag var ung (16-22 ungefär) och jag kan inte bortse ifrån att de satte djupa spår. Här tänker jag dela med mig lite av vad jag lärde mig genom att läsa Francis Schaeffer.

Francis Schaffer var amerikan och  levde från 1912 till 1984. Han brukar räknas som en av 1900-talets mest inflytelserika kristna tänkare och jämförs ibland med C.S Lewis och Billy Graham. Han var en reformert teolog och pastor, som kom till Europa som missionär efter andra världskriget. I Schweiz byggde han och hans fru Edith upp en kristen kommunitet vid namn L'Abri (skydd). Det blev en plats dit tusentals människor kom för att studera och diskutera den kristna trons sanningsanspråk. Idag finns det l'abri-gemenskaper på många platser i världen. Från början av 1980-talet till 2013 fanns det även ett nordiskt  L'Abri i Mölle i Skåne. Själv besökte jag aldrig L'Abri i Schweiz, men jag påverkades av det som hände där.

Häromdagen letade jag igenom mitt bibliotek för att hitta alla böcker av Schaeffer som jag läst. Det blev en rejäl hög (se bilden nedan), även om det var någon titel jag inte hittade:

Den första boken jag läste var Den Gud som finns till, som kom ut på svenska 1975 (The God Who Is There, 1968). Det är Schaffers grundbok i apologetik och i den gör han en grundlig analys av det intellektuella klimatet i västerlandet (filosofi, konst, kultur, litteratur, film, teologi). Här är han mästerlig. Escape from Reason (1968) och He Is There and He Is Not Silent (1972) bygger vidare på samma tema. Jag slukade Schaeffers apologetik med hull och hår och den låg till grund för mitt specialarbete på gymnasiet som jag skrev om i ett tidigare inlägg (Tro på fast grund). Schaffer menade att om en livsåskådning ska vara sann så måste den uppfylla två kriterier.

• För det första måste den vara logiskt sammanhängande. Den får inte vara självmotsägande. Allt måste inte vara lättbegripligt, men om den är sann kan den inte innehålla rena motsägelser. 
• För det andra måste det gå att leva efter den. Den måste stämma överens med den verklighet vi lever i. Det var därför det var så viktigt för Francis Schaeffer att inte bara argumentera för den kristna tron, utan att också leva ut den i en kristen gemenskap, som visar att den kristna tron fungerar i praktiken. I boken L'Abri (1969, på svenska 1975) berättar Edith Schaffer den fascinerande berättelsen om deras liv. 

Enligt Francis Schaffer uppfyller den kristna tron båda dessa kriterier och för mig har det alltid varit viktigt att  betona båda dessa saker när jag undervisar om den kristna tron. Jag brukar tala om att jag står får en kristendom för både hjärta och hjärna. Det tänkesättet tror jag att jag delvis har fått från Schaeffer. 

Francis Schaeffer var inte bara en framstående apologet utan också en betydande teolog. Hans böcker bearbetar många olika ämnen. Ett område som var särskilt viktigt för honom var kampen för en evangelikal bibelsyn. Han var övertygad om att bibelsynen var helt avgörande för den kristna trons framtid och han var mycket orolig för att en liberal bibelsyn skulle infiltrera den evangelikala kristenheten. Frågan om bibelsynen kommer igen i många av hans böcker. En bok som betydde mycket för mig var Genesis in Space and Time (1972). I den argumenterar han för att det som berättas om urhistorien i 1 Mos 1-11 ska förstås som verkliga historiska händelser och han ger en enastående utläggning av textens budskap till vår tid. Jag minns att jag läste den med stort intresse när jag var tonåring. I det lilla häftet No Final Conflict (1975) argumenterar han för att det inte finns någon slutlig konflikt mellan Bibeln och vetenskapen och även här diskuterar han tolkningen av Första Moseboken. Jag läser faktiskt fortfarande Första Moseboken, så som jag lärde mig av Schaeffer. Kampen för en evangelikal bibelsyn blev även min kamp. 

Schaeffer hade en unik bredd i sitt författarskap och i flera avseenden var han före sin tid. I Art and The Bible (1973) gav han en biblisk grund för kreativitet och uppmuntrade kristna konstnärer och artister att skapa till Guds ära. I boken Pollution an the Death of Man (1970) la han en biblisk grund för att ta ansvar för skapelsen och miljön. I The Church at the end of the 20th Century (1970) gav han en vision för hur församlingen skulle kunna fungera vid 1900-talets slut. Den boken bidrog säkert till att få in mig på den fråga som skulle bli något av det viktigaste i min kallelse, nämligen hur församlingen ska byggas i vår tid. 

I slutet av sitt liv blev Schaeffer alltmer engagerad i kampen för alla människors lika värde. Han månade särskilt om de ofödda, de nyfödda och de gamla och sjuka. Han menade att när människovärdet hotas är det alltid de som är i början eller slutet av livet som offras först. Detta tar han upp i boken Människa - Vad är du värld, som kom ut på svenska 1981. I den argumenterar han särskilt mot abort, spädbarnsdråp och dödshjälp, vilket han såg som stora hot mot människan och samhället.  Schaeffers engagemang i abortfrågan gjorde att han i slutet av sitt liv blev mer politiskt aktiv och en inspirationskälla för den kristna högern, som började växa fram i USA vid den här tiden. I sak håller jag med honom om att människovärdet behöver skyddas från befruktningen till livets slut, men från mitt perspektiv känns det olyckligt att han idag förknippas med den kristna högern. Han var mycket bredare än så och jag tror inte att han hade varit bekväm med hur den kristna högern utvecklades efter hans död. 

Det är ungefär 40 år sedan jag läste de här böckerna. Nu blir sugen på att läsa dem igen och se vad jag tycker om dem idag. Säkert finns det ett och annat som jag inte håller med om. Det vore konstigt annars. Hursomhelst råder det ingen tvekan om att Francis Schaeffers författarskap har satt djupa spår i mitt liv och att en hel del av mina betoningar idag har påverkats av honom. Jag är glad och tacksam att jag fick förmånen att läsa Francis Schaeffer.

Flera av Schaffers böcker har kommit ut i nya utgåvor även på 2000-talet. Varför inte läsa någon av dem och se vad du kan lära dig av honom?