Sex nackdelar med att ha en kyrka

Nästan alla församlingar i Sverige har en egen kyrkobyggnad. De flesta tar för givet att det ska vara så. Det är en gammal tradition. Även när man startar en ny församling tar man ofta för givet att man så småningom måste ha en kyrka att samlas i. Men det måste inte vara så. Man kan vara en församling utan att ha en kyrka och det kan till och med finnas vissa fördelar med det.

Jag menar inte att man bara ska samlas i hemmen. Jag tror att en församling i de flesta fall behöver en offentlig mötesplats för att bli mer synlig och mer lättillgänglig för människor. I vår kultur är det oftast lättare att besöka en offentlig lokal än att komma till ett privat hem . Därför tror jag att man behöver en mötesplats, men det behöver inte vara en kyrka och man kan mycket väl hyra lokalen istället för att äga den.

Jag inser att det även kan finnas fördelar med att ha en egen kyrka. Annars hade säkert inte så många haft det. Men nu tänker jag inte fokusera på fördelarna, utan på nackdelarna. Eftersom vi inte talar om nackdelarna så ofta är det dem jag vill lyfta fram idag. När man startar en ny församling behöver man verkligen tänka igenom detta, och jag tror att en del gamla församlingar också skulle ha glädje av att göra det. Man måste ju inte fortsätta att ha en kyrka, bara för att man alltid har haft det. Så här kommer nu i rask takt sex nackdelar med att ha en kyrka.

1. Det första problemet är förstås att det kostar mycket pengar. Man måste först och främst bygga eller köpa en fastighet och sen måste man sköta om den. Resurser i både tid och pengar som kunde gått till annat måste satsas på fastigheten. Den ekonomiska friheten blir kraftigt begränsad om man har en kyrka. Man bör ställa sig frågan om det inte finns viktigare saker att lägga pengarna på, som tex anställningar och mission.

2. Det andra problemet är att kyrkobyggnaden ofta blir föremål för en ohälsosam och obiblisk vördnad.  Man går kanske så långt att man till och med kallar den för "Guds hus" eller "helgedom" och sätter gränser för vilka aktiviteter som får ske i kyrkorummet. Heliga byggnader finns i alla religioner, men det betyder inte att den kristna tron behöver några. I Nya testamentet är det gemenskapen som är templet och att kalla en byggnad för "Guds hus" ger en felaktig bild av vad församlingen är och förändrar församlingens självbild i en osund riktning. 

All Souls Church i Londons centrum

 

3. Det tredje problemet är att om man har en kyrka så måste man fylla den med verksamheter för att motivera att man har den. Risken finns att det inte är behovet och missionsstrategin som styr, utan byggnaden. Aktiviteter som mycket väl kunde varit i andra neutrala lokaler läggs i kyrkan eftersom man känner att man måste använda den.

4. Det fjärde problemet är att en byggnad formar den församling som använder den. Det gäller förstås även om man samlas i ett hem eller i hyrda lokaler. Men det blir kanske mest tydligt om man är i en gammal kyrka. Har man total frihet att forma lokalerna som man vill behöver detta inte vara ett problem. Men ofta har man lokaler som inte riktigt passar för församlingens behov och inriktning just nu. Kyrkbänkar vända framåt skapar tex en förväntan att allt ska ske framifrån och att församlingen ska vara passiva åhörare.

5. Det femte problemet är att en kyrkobyggnad kan skada församlingens vittnesbörd i samhället. Många förknippar kyrkobyggnader med rikedom och makt, och praktfulla kyrkor kan vara ett hinder för just de människor som vi helst vill nå, de mest sekulariserade. I forna tider när kristendomen hade en stark ställning i samhället var det mer naturligt för människor att gå till en kyrka när de var andliga sökare, men nu när vi lever i en efterkristen tid är det mycket svårare (för att inte säga otänkbart) för många att gå till en kyrka, särskilt till en frikyrka. Därför är det ofta mer strategiskt att möta människor på andra platser där de känner sig hemma. Det leder oss fram till den sista punkten.

6. Det sjätte problemet är det allvarligaste. En kyrkobyggnad kan leda till att församlingen blir upptagen med att få människor att komma till kyrkan, istället för att gå ut och möta människor där de är. Den ständiga frågan blir: "Hur ska vi få människor att komma till kyrkan?" istället för den mer missionella frågan "Till vem och vart ska vi gå för att möta människor?" Istället för att gå ut och möta människor på neutral mark, bjuder man in till kyrkan där det känns tryggt för dem som redan är troende. Jag tror att vi behöver både och i vår missionstrategi. Vi behöver både bjuda in till gemenskap och gå ut till människor där de finns. Det finns en risk att kyrkobyggnaden kan göra att betoningen hamnar på "kom till oss" och så bör det inte vara. Betoningen borde ligga på att gå ut. Det är alltid svårare att spela på bortaplan, men det är ett pris vi måste betala. Det är ju vi som har fått uppdraget att gå ut med evangeliet. Varför ska vi förvänta oss att de som ännu inte är troende ska komma till oss?

Ett praktiskt exempel på en församling utan egen kyrka
Jag är med i en församling som heter Råslätts församlingsgemenskap. Vi har funnits i 30 år, har idag ca 150 personer i gemenskapen och vi har ingen egen kyrka. Det fungerar faktiskt riktigt bra.

Vi hyr Råslättskyrkan varje söndag kl 16

Församlingen är uppbyggd av husförsamlingar som samlas i olika hem varje vecka. De första tio åren hade vi våra söndagsgudstjänster i en kommunal fritidsgård. Sen 1993 har vi hyrt Råslättskyrkan varje söndagseftermiddag för våra gudstjänster. Råslättskyrkan ägs av Svenska kyrkan, men används även av andra. Vi hyr Råslättskyrkan även för en del ungdomsverksamhet och när vi har andra storsamlingar. Vi driver en förskola i lägenheter, som är ombyggda för ändamålet. Vi har en second hand-butik i postens gamla lokaler i Råslätts centrum. Vi driver fritidsgården Underground på helgerna i kommunens lokaler och församlingskontoret har vi i en lägenhet på bottenplanet på Tornfalksgatan 12. Församlingen är utspridd över hela Råslätt och har verksamhet på många olika ställen. Det är billigt och det fungerar utmärkt. Vi räknar med att fortsätta att växa och expandera utan att bygga eller köpa en egen kyrka. För oss är det mest strategiskt att fungera på det sättet.

Det är så jag tror att det ska vara. Det är de missionsstrategiska frågorna som ska avgöra om man har en egen kyrka eller inte. På vilket sätt kan vi bäst tjäna Guds rike i vårt sammanhang? Man ska väga fördelarna mot nackdelarna, söka Herrens ledning och fatta ett strategiskt beslut grundat på missionellt tänkande. Låt inte traditionen och bekvämligheten avgöra, utan missionsstrategin. Jag hoppas att min text har inspirerat och utmanat dig till detta.

Hur tänker du? Vilka fördelar och nackdelar ser du med att din församling har  (eller inte har) en egen kyrka? Jag är väldigt intresserad av att få del av dina synpunkter.

Denna text är skriven med inspiration från Stuart Murrays bok Church Planting - laying foundations, sid 181-189.