Jag begrundar historien inne i minnesmonumentet över folkmordet
Idag var det min sista dag i Jerevan. Idag hade jag inga lektioner, utan fick tid att fördjupa mig lite i Armeniens historia och besöka några historiska platser. Det blev en värdig avslutning på en bra vecka. Dagens höjdpunkt var utan tvekan besöket på museet om folkmordet på armenier i början av 1900-talet. Jag fick en personlig visning av en av museets engelskspråkiga guider. Det var överväldigande, tragiskt, omtumlande och sorgligt. Det är det alltid när man konfronteras med mänsklig ondska och mänskligt lidande på nära håll. Dokumentationen är övertygande, vittnesbörden tydliga och man kan knappast förneka att det var ett folkmord som skedde. För dagens Armenien är det en mycket viktig fråga och den påverkar särskilt relationen till grannlandet Turkiet.
minnesmonumentet i Jerevan
Jag köpte några böcker och tror att jag kommer att återkomma till detta i senare inlägg. En glad och oväntad överraskning var att det just nu var en utställning om skandinaviska missionärer i Armenien under folkmordet och deras enastående hjälpinsatser. Norska, danska och svenska missionärer (mest kvinnor) gjorde enorma insatser för lidande armenier och de betraktas idag som Armeniens hjältar. En av dem var Alma Johansson (1880-1974). Hon började sitt missionsarbete bland armenier som 21-åring 1901 och blev ögonvittne till folkmordet 1915. Hon skrev om vad hon såg i den lilla boken Ett folk i landsflykt. Den fanns i nytryck på engelska på museet och jag köpte den. Det är skakande läsning. Du kan läsa mer om Alma Johansson här, här och på bloggen Ur mitt hjärta (där det också finns ett utdrag ur boken).
Det var verkligen intressant att stöta på ett stycke svensk missionshistoria och en svensk missionär med en enastående livsgärning så här helt utan förvarning. Gud är god och livet är fullt av överraskningar, trots all ondska som finns i världen.
Du kan läsa mer om folkmordet på sajten Folkmordet1915.se.
Tack, Jonas, för detta inlägg. Som du säkert vet tillhör vi i koptisk-ortodoxa kyrkan samma orientalisk-ortodoxa kyrkofamilj som bl a Armeniska apostoliska kyrkan, vilket innebär att jag särskilt känner för alla armenier, inte minst de som idag lever i diaspora och vars släktingar blev martyrer vid folkmordet. Det är dessutom viktigt att notera förstörelsen av armeniska kyrkor i nuvarande Turkiet och de svårigheter som armenier lever under i Artsach (Nagorno-Karabach) under azeriskt styre. Per
SvaraRaderaPer. Kul att du också känner för den här frågan. Jag håller på att läsa in mig i ämnet och kommer att skriva om det igen. Det finns mycket att berätta om folkmordet 1915 och dess konsekvenser.
SvaraRadera