Hur styr Gud sin församling? del 3: ett tjänande ledarskap utan hierarki

Mina tidigare inlägg om hur Gud styr församlingen har tagit upp gemensamt beslutsfattande och kollektivt ledarskap. Dessa inlägg har gett upphov till ett långt samtal och många kommentarer. Ett tack till alla som deltagit. Det blev faktiskt ett nytt rekord på antalet kommentarer för ett inlägg på min blogg!

På andra bloggar samtalas det också om dessa frågor. John van Dinther skriver om ledarskap på sin blogg. Det gör även Joachim Elsander på Kolportören. Norske Are Karlsen presenterar sin vision om självständiga husförsamlingar i inlägget no name, no leader. Hans landsman Sjur Jansen argumenterar för samma sak på sin blogg och sin hemsida. Dag Selander på Mxp diskuterar också den autonoma husförsamlingen i flera inlägg. Paul Scanlon som talade på Nyhem och intervjuas i Dagen har en helt annan syn på ledarskap och hur församlingen ska byggas. Det är lätt att känna sig förvirrad av alla olika uppfattningar om ledarskap och församlingstrukturer.

Jag har i tidigare inlägg skrivit om liknande frågor även under rubrikerna Vad är en församling? Församlingen genom tre linser och Församlingens DNA.

I detta tredje inlägg i serien om hur Gud styr sin församling vill jag framhålla två viktiga saker utifrån Jesu undervisning i Matt 23:1-12. Texten är som följer:

Sedan talade Jesus till folket och sina lärjungar och sade: "De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol. Gör därför allt vad de lär er och håll fast vid det, men handla inte som de gör, för de säger ett och gör ett annat. De binder ihop tunga bördor och lägger dem på människornas axlar, men själva rör de inte ett finger för att rätta till dem. Allt vad de företar sig gör de för att människorna skall lägga märke till dem. De skaffar sig breda böneremsor och stora manteltofsar. De tycker om att ha hedersplatsen på gästabuden och sitta främst i synagogan, och de vill bli hälsade på torgen och kallas rabbi av alla människor.

Men ni skall inte låta er kallas rabbi, ty en är er läromästare och ni är alla bröder. Ni skall inte kalla någon här på jorden för er fader, ty en är er fader, han som är i himlen. Inte heller skall ni låta er kallas lärare, ty en är er lärare, Kristus.
Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare. Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.

1. "en är er läromästare, och ni är alla bröder"

Det första jag vill peka på är att Jesus väldigt tydligt säger att alla lärjungarna är på samma nivå. Ingen står över de andra (lägg märke till att han inte talar endast till de tolv), ingen är fader, mästare eller lärare/ledare för de andra. Jag drar tre slutsatser av detta.

• Den första är att det inte ska finnas någon hierarki bland Jesu lärjungar och därför inga hierarkiska strukturer i kyrkan. "Ni är alla bröder", säger Jesus. Ingen är över eller under någon annan.

• Den andra är att inga titlar är tillåtna bland Jesu lärjungar. Vi ska inte tilltala ledare med titlar och säga: "Fader Anders" eller "Pastor Olof". Jesus jämför med de skriftlärda och fariseerna som gärna vill få uppmärksamhet, beröm och tilltalas med "rabbi". Det är lätt att använda sin ledarroll för att söka bekräftelse och status, och Jesus vill verkligen förhindra detta. Därför ger han ett förbud mot titlar. I den tidiga pingstväckelsen tog man mycket allvarligt på detta och kallade varandra för broder eller syster. Numera har det blivit vanligt att använda titeln Pastor framför sitt namn i en del pingst-karismatiska sammanhang. Att acceptera detta står i strid med vad Jesus säger och skapar en felaktig syn på ledare.

• I förlängningen innebär detta för det tredje att man bör ta avstånd från allt som markerar åtskillnad mellan pastorer/ledare och andra medlemmar i Kristi kropp. Min slutsats är att vi inte ska ha några ämbetsdräkter, prästkragar, pastorsskjortor eller annat liknande.
  

2. "den som är störst bland er skall vara de andras tjänare"

När detta är sagt måste det också sägas att det behövs ledare i församlingen. Därav kommer min andra punkt från texten: Jesus är inte emot att det finns ledarfunktioner, men han ger tydliga instruktioner om att ledare ska ödmjuka sig och vara tjänare. En del menar att vi inte alls ska tala om ledare i kyrkan utan bara tala om tjänare och tjänstegåvor. Det finns en poäng med detta, men jag anser att vi kan använda ordet ledare om vi fyller det med ett bibliskt innehåll. Trots allt använder ju Nya testamentet olika ord för ledare när det talar om olika tjänster i församlingen (se t.ex Apg 20:28, Rom 12:8, 1 Kor 12:28, Fil 1:1, 1 Thess 5:12-13, 1 Tim 3:1, 5, Tit 1:7, Hebr 13:7, 17). Men det är viktigt att betona att ledarna inte ska vara herrar över församlingen, utan dess tjänare, som leder genom att vara föredömen och ge undervisning. Det handlar om ett tjänande ledarskap. Petrus ger en bra beskrivning av detta i 1 Petr 5:2-3. Han skriver:
Var herdar för den hjord som Gud har anförtrott er och vaka över den, inte av tvång utan självmant, så som Gud vill, inte av vinningslystnad utan av hängivenhet. Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden.

Det är viktigt att förstå att ledarskap i församlingen inte är ett ämbete utan en funktion. Det finns många olika tjänstegåvor och ledarfunktioner i Kristi kropp. Det finns apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare. Det finns både informella ledare och ledare som är erkända och avskilda som äldste eller medhjälpare (eller församlingsledare, föreståndare, församlingstjänare, pastorer, diakoner eller vad ni kallar dem i er församling). Men för alla dessa olika tjänstegåvor och funktioner gäller Jesu ord i Matt 23. Alltså att:

• man ska leva som man lär


• man ska inte lägga tunga bördor på människor


• man ska inte söka uppmärksamhet och beröm från människor


• man ska inte skylta med sin andlighet


• man ska inte acceptera att bli tilltalad med titlar (eller särbehandlas på annat sätt)
  
• man ska ödmjuka sig och vara de andras tjänare

Jesus ger oss ett tjänande ledarskap utan hierarki!