fredag 17 oktober 2008

Den keltiska missionen

Jag tror vi kan lära av historien. Anabaptismen är den rörelse jag är mest fascinerad av och jag tror vi kan lära oss mycket av den när det gäller bl.a. lärjungaskap och församlingsliv i vår tid. Men det finns många andra rörelser som vi kan lära oss av. En av dem är den keltiska missionsrörelsen i Europa som varade ungefär 500-800 e.Kr. Den keltiska missionen kan ge oss nycklarna till hur vi kan nå västeuropa med evangeliet i vår tid.

Evangeliet kom till de keltiska folkstammarna på Irland genom Patrick på 400-talet. På Irland utvecklades en självständig och evangelisk kyrka som i sina former och sin andlighet skilde sig en hel del från den katolska. Under folkvandringstiden (ca 375-570) hade Europa återigen blivit dominerat av hedendom och det var i mångt och mycket de keltiska missionärerna från Irland som återevangeliserade den europiska kontinenten.

Idag menar många att den keltiska missionsrörelsen kan hjälpa oss att nå västvärlden med evangeliet. Jag har läst två böcker som presenterar denna tanke. Det är dels The New Celts - Following Jesus into Millenium 3, av Roger Ellis och Chris Seaton, och dels The Celtic Way of Evangelism - How Christianity Can Reach the West...Again, av George G. Hunter. Det är två mycket läsvärda böcker, som ger både en god kunskap om den keltiska kyrkans historia, andlighet och missionsstrategi och konkreta förslag på hur vi kan tillämpa deras tankar i vår tid. Några saker som författarna pekar på är t.ex: en andlighet som omfattar hela livet, ansvar för skapelsen, engagemang i kulturell kreativitet genom konst, musik och litteratur, kommunitetsliv, förmåga att anknyta till den inhemska kulturen, öppenhet för Andens kraft och mycket mer.

Jag har hittat en församling i Sverige som uttalat anknyter till den keltiska missionen. Det är Johanneskyrkan Kornhill (EFS) i Halmstad. Så här skriver de på sin hemsida:

De keltiska klostren var en del av den missionsstrategi som fanns inom den keltiska kyrkan på de brittiska öarna med början på 400-talet. Kelternas mission hade en stor påverkan på kristendomens utbredande i hela nordvästra Europa. Klostren var en slags blandning av

Kyrka
Kommunitet
Sjukhus
Missionsstation
Vandrarhem
Retreatcenter
Skola
Universitet
Socialt dagcenter
Konstnärligt center
Själavårdscenter

Lägg till barn- och ungdomsverksamhet så beskriver det i grova drag vår vision med Kornhill.

ett keltiskt kors

Det finns mycket i den keltiska missionen som inspirerar och utmanar. Vad tycker du om detta?

4 kommentarer:

  1. De keltiska missionärerna..

    Ja prisar och tackar Gud för deras tro..

    Inte bara har de givitoss de allra vackraste vittnesbörden av den troendes respekt och hårda arbete i "Book og Kells" och Lindisfarne-evangeliet..

    Den västliga kristenhetens vackraste börd.. de troende vikingarna plundrade hårdast..

    .. men även i deras okrompomisslösa längtan..

    Det var keltiska munkar som vågade ge sig ut i en båt utan åror för att av Gud låta sig föras ut över vilt hav till okänd destination..

    .. men de skrev även de mest underbara dikter..

    Jag minns särskilt en dikt om den fromme mannen i sin grotta.. och hans katt..

    Ja.. vi talar om kärlek.. till Gud.. till liv..

    Tack för en bra blogg..

    Gud välsigne..

    SvaraRadera
  2. Helt klart är att man kan lära mycket gott av de som gått före - att återupprepa fädernas misstag är ju annars en fallgrop som man lätt trampar i. Dock tycker jag alltid det är lite svårt att ha ett "koncept" att bygga utifrån istället för de människor man har omkring sig. Men det hindrar ju inte att man kan låta sig inspireras! Tack för belysningen, skriv gärna lite mer utförligt om denna rörelse i nästa inlägg, det vore kanon.

    SvaraRadera
  3. Tubbo och Anton. Tack för responsen. Jag återkommer med fler inlägg om den keltiska missionen så småningom.

    SvaraRadera
  4. Jag tycker att det keltiska arvet är fascinerande. Och att det är tragiskt att mycket förstördes av det romerska imperiet...

    Inte minst kvinnor hade starka ledarroller.

    Och synen på naturen/skapelsen borde tilltala svenskar...

    Och så är det så vackert - poesin, den snirkliga konsten - korsen.

    Och så finns där ett djup.

    Kan rekommendera en bok som heter Anam Cara.

    Låt mig få veta när du bloggar mer om detta - vill inte missa det!

    Församlingen i Halmstad låter intressant - det påminner mycket om min vision med en kommunitet.

    Kanske kommuniteter är framtidens svar på församlingsplanteringar?

    SvaraRadera