Pilgram Marpeck var en betydelsefull ledare inom den anabaptistiska rörelsen. Han är inte lika känd som t.ex. Hubmaier, Sattler och Simons. Men Marpeck är utan tvekan en av dem jag gillar mest av 1500-talets anabaptister. Jag har just läst en nyutgiven biografi om hans liv (se bilden).
Pilgram Marpeck föddes i den Österrikiska staden Rattenberg ca 1495. Han utbildade sig till gruvingenjör och 1525 blev han utnämnd till ansvarig för gruvorna i Rattenberg. Vid ungefär samma tid kom han fram till en evangelisk övertygelse. Han attraherades också av den anabaptistiska rörelsen. Som ansvarig för gruvorna skulle Marpeck rapportera om olagliga religiösa samlingar till myndigheterna. Detta gjorde att han sa upp sin tjänst och lämnade Rattenberg i januari 1528.
Pilgram Marpeck föddes i den Österrikiska staden Rattenberg ca 1495. Han utbildade sig till gruvingenjör och 1525 blev han utnämnd till ansvarig för gruvorna i Rattenberg. Vid ungefär samma tid kom han fram till en evangelisk övertygelse. Han attraherades också av den anabaptistiska rörelsen. Som ansvarig för gruvorna skulle Marpeck rapportera om olagliga religiösa samlingar till myndigheterna. Detta gjorde att han sa upp sin tjänst och lämnade Rattenberg i januari 1528.
Strax efteråt döptes han och snart avskiljdes han också som äldste av en församling i Mähren (i nuvarande Tjeckien). Han tjänade den anabaptistiska rörelsen fram till sin död 1556. Under alla år kombinerade han sitt arbete som ingenjör med sitt andliga ledarskap och sitt teologiska författarskap.
Sen Marpeck blivit anabaptist var han den första tiden anställd som stadsingenjör i Strasbourg (1528-1532). Den sista delen av sitt liv arbetade han i Augsburg (1544-1556). De tolv åren däremellan var han huvudsakligen verksam i Mähren, Österrike och Schweiz.
Pilgram Marpeck var ganska unik med sin betoning på dialog, balans och enhet. Begrepp som inte stod högt i kurs på 1500-talet och som ofta var en bristvara även hos anabaptisterna. Marpeck försökte finna en medlande position som kunde skapa enhet mellan de olika grenarna inom anabaptismen. Han strävade också efter att ha en dialog med reformatorer som Martin Bucer i Strasbourg och spiritualister som Hans Bunderlin och Caspar Schwenkfeld.
Ämnen han ofta återkom till i dessa samtal och i sina skrifter var: 1) förhållandet mellan det yttre och det inre i det andliga livet, 2) förhållandet mellan det gamla och det nya förbundet, 3) den kristna friheten i relation till lagiskhet och tvång och 4) vikten av att sätta kärleken främst. Marpeck har mycket viktigt att säga i dessa frågor.
Man har kallat Pilgram Marpeck för något så ovanligt som en ekumenisk anabaptist. Här kan du läsa ett par av hans skrifter: A Clear Refutation och Exposé of the Babylonian Whore.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar