I vår husförsamling håller vi på att samtala om Jakobs brev. Förra veckan pratade vi om Jakob 2:14-26. Det blev ett givande samtal. Jakob skriver bl.a: "Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död." och fortsätter lite senare: "Ni ser att människan blir rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro."
Många tycker att det är svårt att förstå vad Jakob menar. Speciellt med tanke att det verkar stå i motsättning till det Paulus skriver i Galaterbrevet och Romarbrevet (Se t.ex. Rom 3:19-4:12 och Gal 2:15-3:14). Paulus skriver: "Den däremot som står utan gärningar men tror på honom som gör syndaren rättfärdig, han får sin tro räknad som rättfärdighet. Så prisar också David den människa salig som Gud räknar som rättfärdig oberoende av hennes gärningar" (Rom 4:5-6).
Att människan blir rättfärdig genom tro utan gärningar, är ju något av den lutherska reformationens hörnsten och Jakobs ord låter nästan som en villolära i mångas öron. T.o.m. Martin Luther själv hade svårt att förstå Jakobs brev.
Står Jakob och Paulus i motsats till varandra? Hur ska man förstå det de skriver? Jag tror att det är två saker som är viktiga att förstå.
1. Paulus och Jakob skriver till olika situationer.
För det första är det tydligt att Paulus och Jakob skriver till olika situationer. Paulus skriver till församlingar som hotas av lagiskhet. Han bemöter grupper som menar att det inte räcker att tro på Jesus, utan man måste också följa Mose lags alla föreskrifter för att bli rättfärdig och få evigt liv. Jakob däremot skriver till församlingar som hotas av en död och tom trosbekännelse. Han tar itu med människor som tycks mena att bara man har den rätta tron spelar det ingen roll hur man lever eller om man delar med sig och visar kärlek. Man blir ju frälst genom tro, utan gärningar.
2. Paulus och Jakob använder orden olika.
Paulus och Jakob använder samma ord, men de använder dem med olika betydelser.
Tro. När Paulus skriver om tro, menar han en levande och verksam tro. När Jakob skriver om tro menar han en teoretisk, intellektuell tro .
Gärningar. När Paulus skriver om gärningar syftar han på laggärningar och tänker framför allt på frågan om en lärjunge till Jesus måste följa Mose lags alla föreskrifter för att bli rättfärdig inför Gud. När Jakob skriver om gärningar syftar han på kärlekens gärningar, att ge mat åt den hungrige, kläder åt den nakne och rum åt den hemlöse.
Bli rättfärdig. När Paulus skriver om att bli rättfärdig handlar det om hur en människa blir förlåten och frikänd inför Guds domstol. Alltså huvudfrågan är: Hur blir en människa förklarad icke-skyldig inför Gud? När Jakob skriver om att bli rättfärdig handlar det om hur det visar sig att en människa är/blir rättfärdig inför människor och den yttersta domen. Huvudfrågan är alltså: Hur blir det bevisat att en människa är rättfärdig?
Att detta är en riktig tolkning ser man av hur de båda författarna använder berättelsen om Abraham. Paulus fokuserar på 1 Mos 15:6 då Abraham trodde på Guds löfte och räknades som rättfärdig. Jakob å andra sidan fokuserar på berättelsen i 1 Mos 22 när Abraham offrar Isak ca trettio år senare. Det är där Abrahams rättfärdighet bevisas genom hans lydnad (vilket Jakob är intresserad av), även om Abraham räknades som rättfärdig genom tro långt tidigare (vilket Paulus är intresserad av). Jakob summerar: "Så uppfylldes skriftens ord: Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig, och han kallades Guds vän" (Jak 2:23).
Paulus och Jakob är överens
Jakob vill alltså tala om för oss att en levande tro alltid visar sig i gärningar. Gör den inte det är tron död och kan inte ge rättfärdighet eller frälsning. Paulus håller med om detta. Det ser vi när han skriver: "I ett liv med Kristus Jesus kommer det inte an på omskärelse eller förhud, utan på tron, som får sitt uttryck i kärlek" (Gal 5:6).
Intressanta inlägg och samtal om tro och gärningar finns också på Kolportören och hos Anton.
Förhållandet mellan tro och gärningar aktualiseras också av händelserna runt bla personer som Todd Bentley, Caroline Krook och "Anna". I dessa helt olika berättelser kan man fundera över vad som är trons gärningar. Hur tänker du om detta?
tack jonas för en intressant post!
SvaraRaderajag ser på tro och gärningar som två sidor av samma mynt: utan den ena ingen helhet. en Jesu lärjunge bör därför kännetecknas av både karaktär (handling) och karisma (tro)!
Tack Anton för din kommentar. Jag håller med dig. Men jag tycker inte att ordparen karisma-karaktär och tro-handling är synonyma. Jag tycker att det handlar om lite olika saker. Men i båda fallen är det viktigt med balans och helhetssyn. Båda sidorna är viktiga!
SvaraRaderaJag gillar ditt sätt att hantera "motsättningen" mellan Paulus och Jakob (som ju inte är en motsättning) Märkligt dock att Jakobs perspektiv kan upplevas så provocerande av de som kanske främst fascineras av Paulus perspektiv.
SvaraRaderaJag tror hur som helst att det här är ett viktigt samtal.
Hej, Jonas!
SvaraRaderaTack för en insiktsfull och lärorik analys av frågan. Bättre kan det delikata sambandet mellan tro och gärningar knappast beskrivas, och därför har jag helt enkelt länkat till ditt inlägg.
Jeg tenker som så at Bibelen snakker om to typer gjerninger: ”Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av GÄRNINGAR, för att ingen skall berömma sig. Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda GÄRNINGAR, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem”. (Ef 2,8-10)
SvaraRaderaDen første type gjerninger er slike vi gjør for å bli akseptert av Gud. Men det fungerer ikke: For vi blir frelst av bare nåde! Den andre type gjerninger er det jeg gjør fordi jeg er akseptert av Gud: Siden Gud har frelst meg, så kan jeg nå gjøre de ting Han har skapt meg til å gjøre.