Idag började den årliga evangelistveckan i Pingstkyrkan i Jönköping. Det är en tredagars konferens som samlar församlingsanställda, bibelskoleelever och andra intresserade från södra halvan av Sverige. Det är mycket folk och den stora kyrkan är nästan fullsatt. Årets tema är brinnande hjärtan och Dagen presenterar årets konferens här. Eftersom jag jobbar på en av pingströrelsens folkhögskolor brukar jag åka till evangelistveckan med mina klasser. I år kan jag faktiskt vara med alla tre dagarna.
Den första dagen fick vi bl.a. lyssna till Pelle Hörnmark, Magnus Persson och Niklas Piensoho. Det är tre duktiga och inspirerande talare. Carl-Henrik Jaktlund har refererat deras undervisning på sin blogg (1,2,3,4) och i Dagen. Det jag slås av är att pingströrelsen är inne i en tid av omprövning och nytänkande. Vi söker nya sätt att vara kyrka och nå ut med vårt budskap. Alla talare betonade att uppdraget att vinna människor för Guds rike är det viktigaste av allt. Det är fokus på missionsuppdraget i årets konferens.
Särskilt Magnus Persson har en enastående förmåga att avslöja våra brister och peka ut nya vägar att gå. Han gör det dessutom med både avväpnande humor och profetisk skärpa. United Öresundskyrkan som han är med och leder i Malmö är en växande församling som når nya människor. Nya församlingar kan se ut på olika sätt och United har ett spännande koncept.
Pingströrelsens församlingar söker nya sätt att vara kyrka och nya sätt att nå ut i Sverige. Det är verkligen på tiden. Det är mycket som behöver förändras om vi ska lyckas med vårt uppdrag. Det ger mig hopp att det nu sker mycket nytänkande och förändringsarbete. Samtidigt finns det ett par saker som oroar mig i det jag har hört idag.
Det första är att det fortfarande finns mycket kvar av tänkandet "Hur ska vi få människor att komma till kyrkan?". Vår församlingssyn är mycket kyrko- och gudstjänstcentrerad och det tror jag behöver förändras. Det borde handla mer om hur kyrkan ska gå ut till människorna än om att människorna ska komma till oss. Vi behöver ett mer missionellt tänkande i pingströrelsen.
Det andra som oroar mig är den starka betoningen på pastorn eller föreståndaren som den som leder församlingen. Det blev speciellt tydligt i Niklas Piensohos undervisning idag. Jag håller med om att det är helt avgörande med bra församlingsledare, men jag tror på teamledarskap där alla tjänstegåvorna är i funktion. I Nya testamentet leds församlingarna kollektivt (se tidigare inlägg här). Min uppfattning är att Niklas la alldeles för stor betoning på föreståndaren som församlingens ledare. Jag hoppas jag kan diskutera det med honom imorgon.
Det är möjligt att Niklas la för stor betoning på föreståndaren som församlingens ledare. Men samtidigt är det så verkligheten ser ut. I praktiken tror jag att det är föreståndaren som har den absolut största makten, även om det inte alltid är det bästa eller ens bibliskt(?). Och om jag förstod Niklas rätt så måste vi erkänna detta för att också ta det ansvar som följer med ett sådant erkännande.
SvaraRaderaJag är skeptisk mot United. Ännu en uppseglande kyrka med stora ord och bekännelser utan någon större substans. Hoppas verkligen att jag har helt fel.
SvaraRaderaHej Jonas!
SvaraRaderaJag måste säga att du har extremt mycket bra att säga på din blogg. Läser gärna och tar till mig det du skriver. Jag är tacksam för att du uttrycker skepsis mot den ledar- och föreståndarhype som ofta kommer till uttryck i våra frikyrkliga sammanhang nuförtiden. Instämmer i din skepsis mot det centripetala tänkandet, d.v.s. att människor ska "komma till oss". Ibland känns det som att vi tänker oss Gud boende i hus byggda av människohand.
Samuel Karlsson: Nu hänger jag inte riktigt med. "Stora ord och bekännelser utan någon större substans". Speciellt inte med slutklämmen att du hoppas att du har fel. Vad vet du eller inte vet du och var ser du diskrepansen mellan just orden och substansen? Utveckla gärna!
SvaraRaderaJag är inte så insatt i United så förhoppningsvis är det bara mina fördommar. Men bland annat så kommer de inte så många gudtjänstbesökare som de själva brukar säga
SvaraRaderaMen har vi inte sett det förut? En församling eller rörelse där med ledare som berättar om hur fantastiska de är, hur människor blir frälsta, vilka starka möten de har, hur hårt de jobbar med sina verksamheter och om hur Gud gör det och det. De är unga, attraktiva, goda talare, och blir populära i kristenheten men så efter ett tag så visar det sig att allt inte stod så rätt till som det först verkade.
Varför skulle United vara annrolunda? (Även om jag hoppas att det inte är så)
Samuel Karlsson:
SvaraRadera"...så kommer inte så många gudstjäntsbesökare som de själva brukar säga"
min kommenter: säger vem?
Jag är inte med i united men har besökt dem vid flertalet tillfällen och jo nog är det bra med folk och det härliga är att många är folk som är relativt nyfrälsta. Min okristne pappa var med och tyckte det var bra på United.
Ett tips, besök United, tala sen. För i detta fallet måste jag säga att du är ute o cyklar...
Samuel. Jag tror att du har helt fel när det gäller United. Mitt intryck är att det finns substans bakom orden och att det är ett genuint och relationsbaserat församlingsbygge som når nya människor. Du får väl åka dit och hälsa på själv och kolla in om dina farhågor stämmer. Men du ska nog inte döma United utan att ha ordentlig kunskap.
SvaraRaderaDavid Celinder. Tack för din respons. Det är också ett intressant perspektiv, men Niklas kunde ju ändå ha ifrågasatt den rådande ordningen lite grann.
SvaraRaderaSamuel: Tack för ditt klargörande! Jag kan förstå var dina kommentarer och din skepsis kommer ifrån, men generellt tycker jag att vi alla ska vara väldigt försiktiga med den sortens uttalanden som baserar sig mest på en känsla, speciellt en där man säger sig hoppas ha fel. Då är det väl ändå bättre att tala/skriva på det viset så att man hoppas att man får rätt?
SvaraRaderaVi får låta tiden utvisa! Är det inte bra med en sund skepsis till allt nytt som kommer? (Även om United varit med några år)
SvaraRaderaHar faktiskt besökt United på den tiden då de höll till europaporten.
Men jag önskar United lycka till. Självklart önskar jag att det ska gå bra för dem och Gud ska göra sitt verk genom dem.
Personligen får jag mer förtroende för sammanhang där man år efter tjänar Gud i det tysta utan att göra så mycket väsen av det och låter andra tala om gott om en.
Såg visst att jag använde samyueru som namn i mitt förra inlägg.
SvaraRaderaOm vi lämnar United lite: Jag är faktiskt smått oroad vad "karismatiska" rörelser faktiskt gör med de människor som de berör. Runt 20 (är nu 26) så uppehöll jag mig mycket och inspirades av sådana sammanhang
Det var Livets ord, Karisma Center, Filuppus army, gamla Ny Generation (med just magnus persson bla) Josua Army som var ett nätverk med skolorganisation i jkpg, Mission sos. Mycket undervisning och konferenser. med mera.
En del av dessa sammahang har det gått bra för andra mindre. (hur man nu kan mäta framgång) Men det som är intressant är vad som har hänt med mina vänner som jag umgicks med då ser på såna sammanhang idag. Med undantag för några i missionsos så har de flesta tagit en skeptisk och kritisk hållning till karismatiska rörelser.
Hur kommer sig detta? Är det fel på min generation eller finns det något i den karismatiska kristendomen som inte är sunt?
Samuel. Jag förstår vad du menar. Du presenterar en imponeraande lista med karismatiska organisationer som har gjort en hel del skada för många människor. Jag träffar många som blivit brända och sårade i flera av de rörelser du nämner. Jag tror inte att det är något fel på din generation, däremot tror jag att vi har haft ovanligt många osunda karismatiska rörelser i vårt land på senare år. Ett skäl till detta är säkert att många äldre inom den karismatiska rörelsen och pingströrelsen blev väldigt defensiva och försiktiga på 90-talet och lämnade fältet fritt för vildarna. Dessa unga entusiaster hade behövt visa mentorer (fast många ville inte ens ha det).
SvaraRaderaDet fanns mycket välsignelse, hängivenhet och kraft i dessa rörelser, men också mycket ovishet, osunt ledarskap, dålig teologi och annat som gjorde att det ibland gick snett, människor blev brända och en del gick helt åt skogen.
Det är tragiskt och förståeligt att många vänder allt karismatiskt ryggen efter sådana erfarenheter, men jag hoppas vi kan bygga upp en sund teologi och praktik när det gäller de andliga gåvorna. Det är i alla fall vad jag jobbar för.
När jag hörde Magnus Persson så blev jag mycket positivt berörd. Tycker verkligen att han slog mitt i prick. (Angående Kyrkans utmaningar i den tid vi lever i. Jag blev faktiskt taggad på att besöka den kyrkan och kolla hur de har löst allt praktiskt. För när man läser punkterna så är de ju rätt lätt att säga men mycket svårare att göra i praktiken. De kräver en kyrka med mycket socialkompetens.
SvaraRadera"Mindre aktioner, mer relationer.
Evangelisera mer än moralisera.
Vara vittne istället för advokat
Attrahera istället för att konfrontera" - Från Jaktlunds blogg
Jag skulle vilja göra ett tilllägg där :) Och de är att man måste utmana Kristna Ungdomar! Hur många är de inte som faller ifrån kyrkan i 20års åldern. De blir liksom lite tråkigt de ser inte mycket mer i kristenheten än att gå i kyrkan på Söndagar eller åka till "Afrika" och bli missionär. Där i i gapen när man tar studenten och när livet tar fart så försvinner många i från kyrkan. De flyttar ifrån sin hemstad kommer till en ny och kanske går i en ny kyrka någon gång men kommer inte riktigt in. Tiden går och de försvinner. bort. Tror inte jag är den ända som har fått den här uppfattningen. Eller vad tror ni?
Tillägg!
SvaraRaderaAngående "locka folk till kyrkan" tänkandet. Så tror jag att kyrkan behöver komma ut ur sina hus! INTE människorna till kyrkan, utan kyrkan till människorna. Att kyrkan involverar sig i samhället och går in på många olika plan tror jag är ett mycket bra sätt. Se tillexempel Josua församlingen i Gammleby. Att lägga massa tid på att försöka locka folk till kyrkan har man väll konstaterat under nittiotalet och nu på tjugohundra talet inte har fungerat... alls.
Med de tanke på vad Frizon festival ledningen presenterade för siffror angående kyrkans tillväxt allmänt och framför allt ungdomar. Så kan man konstatera att "Kristen 20åring" kommer att vara sällsynta. De målade en väldigt svart framtid.
Har en vän som brukade gå till United, tills han läste Romarbrevet- då lämnade han United- då han kom fram till att evangelium är inte till salu.
SvaraRaderaMagnus Persson är i mina ögon en bra evangelist, men united som sådan är ingen kristen församling- utan ett kristet företag- lite byggt upp såsom Scientolog kyrkan sysslar med- med massor av kurser kring "förverkla dig själv" etc etc...Hade Magnus haft sitt fokus på att sprida evangeliet är jag själv överbevisad om att det skulle ha varit mycket bättre.
Sen kan man fråga sig va slags frukt United har haft bland andra kyrkors mångåriga ungdomsarbete- allt från kinesiska församlingen i Malmö till pingst i Lund...
Ibland för jag på känslan att du önskar tycka om och vara vän med alla Jonas. I mina ögon är inte det något positivt.
Christopher G. Välkommen till Barnabasbloggen. Du har helt rätt när du säger att församlingsliv måste vara något mer än att gå till kyrkan på söndagarna. På något sätt tror jag att vi behöver upptäcka vad det är att dela livet med varandra i vardagen, i tjänst för varandra och för världen. En sådan församling tror jag är utmanande och attraktiv även för 20-åringar.
SvaraRaderaKefas JFDK. Jag har ett positivt intryck av United, även om den församlingen säkert har sina brister. Barnabas är min förebild och jag väljer att tro det bästa om människor och församlingar tills motsatsen är bevisad. Jag väljer också att, liksom Barnabas, ge människor en andra chans när de har misslyckats eller gjort bort sig.
Min hållning är att vara tydlig med var jag själv står i olika frågor, men inte kritisera andras uppfattningar om jag inte anser det nödvändigt. Som du kanske har märkt framför jag mild kritik på Barnabasbloggen någon gång ibland. Min inställning är dock grundad på Paulus ord till Timotheos:
"Ge inte efter för ungdomliga impulser. Sök i stället rättfärdighet, tro, kärlek och frid tillsammans med dem som åkallar Herren med rent hjärta. Tillåt inga dumma och oordnade diskussioner. Du vet att de vållar strid,och en Herrens tjänare skall inte strida; han skall vara vänlig mot alla, kunna undervisa, ha tålamod och med mildhet föra dem till ordningen som säger emot honom. Kanske låter Gud dem omvända sig och komma till insikt om sanningen,så att de nyktrar till och slipper ur den fälla där de hålls fångna av djävulen för att göra hans vilja." (2 Tim 2:22-26).
Det försöker jag leva efter, även när jag bloggar.
Jonas Melin
SvaraRadera"liksom Barnabas, ge människor en andra chans när de har misslyckats eller gjort bort sig."
Jag skulle vilja gå ännu längre- och säga att man ska ge människor så många chanser de behöver- utan måttstock.
Jag förstår din åsikt kring ödmjukhet, men delar inte din förståelse av texten- inte i den tid vi nu lever i. Det har blivit viktigare än någonsin att träda fram i tide och otide...Såsom Paulus, det betyder att man även ska reagera över de som säljer evangelium- Guds nåd som ska vara gratis....Eller hur reagerade Jesus i templet när dem hade gjort det till en saluhall? Om vi är Jesu efterföljare- va är det då galt att följa hans exempel och reagera emot orättfärdigheten?
Vet man i Sverige är under jante-lagen, vet det också inte tollereras ett "vi och dom" tänkande- men faktum består ju att Bibeln verkligen har en mycket skarp "vi och dom" tänkande- ifrån 1Mos till Upp. Och den dagen lärare och härdar i Guds församling slutar att ta vara på sina får- och slutar stå upp för Guds Ord, slutar att varna för det som inte står rätt till- ja då är det verkligen inte långt kvar till Jesu återkomst!
Gud välsigna dig
Det har varit igen den årliga evangelistveckan i Jönköping. Vad man kan läsa ut av det, som har förekommit, har betoningen legat på (såsom nästan alltid) verksamheter, verksamhetsmetoder och "väckelse NU!" I ett längre tidsperspektiv testar man det ena och andra precis som i ett företag, där man ska sälja sina produkter och tjänster och locka nya "kunder" till sej.
SvaraRaderaSanning att säga, när teologin och grunderna inte längre är SÅ viktiga, satsar man på "verksamheter". Man frågar inte längre VAD man förkunnar utan HUR?
Jag råkade läsa i dagens Värnamo Nyheter om en feministkyrkoherde, som hade sin uppväxt i pingströrelsen. Man blir naturligtvis ledsen över sådant. Men jag råkade lyssna på ett gripande vittnesbörd av Ulla Hindbeck, som hade varit präst och som hade fått en levande tro på bibeln och hon hade lämnat prästämbetet. Detta kan du lyssna på www.elmbv.se sida.
Pingströrelsen hade tidigare tydligare lära och praxis än idag. Även om man hade negativ syn på pastorsutbildning, hade man någorlunda sammanhållen teologi och därför kunde PR leva vidare. Men liberalismen vad som gäller teologi och praxis, har slitit rörelsen sönder. Inte så, att man bildar något nytt, utan Pingströrelsen blir likt Svenska Kyrkan som ett stort paraply, under vilket alla schatteringar får finnas. Teologin sprängs sönder och alla ska ha frihet forma sitt eget. Det är naturligtvis vad liberalerna vill!
Det blir allt svårare i alla kyrkor, inklusive PR, hävda något, som är bibliskt, rätt och som ska vara rättesnöre för tro och liv.
Jag rekommenderar dej att lyssna på Ulla Hindbecks vittnesbörd! Det är mycket bra, när man tänker på allt på det teologiska området. Finns det några sanningar eller är allt bara människornas val om teologi och alla val är lika bra!
Mvh
Hannu från Burseryd